Det visade sig ganska snart att Imperator gillade hoppning och att han och Peter fungerade väldigt bra tillsammans.
- Vi presterade bra resultat vilket ledde till att jag blev tillfrågad av Flyinge att rida fler av deras hingstar, fortsätter han.
Även Robin Z, som idag är 22 år, hade en lång karriär tillsammans med Peter. Nu är det VDL Cardento som är åldermannen och den som Peter har samarbetat längst med. Cardento kom till Sverige från Holland som 5-åring och Peter har ridit honom i nio år.
- År 1987 började jag arbeta på Flyinge, först i egen regi men sedan som anställd. I början fanns det utrymma även för egna hästar men av de åtta hästar som jag har ansvaret för nu är det bara en som är privat.

Med i hingstgruppen på Flyinge
Peter finns med i en hingstgrupp på Flyinge tillsammans med avelschefen Birgitta Bentzer och chefstränaren i dressyr, Susanne Gielen.
- Vi har möjlighet att vara med och välja ut de hingstar vi vill arbeta vidare med och försöka få godkända, berättar Peter.
De flesta av hästarna som Peter rider tävlar något mindre eller ingenting alls under den säsong som man samlar sperma. De "går på bocken" måndag, onsdag och fredag varje vecka och det tar naturligtvis en hel del energi. I år gick alla Peters hästar i avelsarbete.
Hur stor efterfrågan det blir på hingstarna varierar förstås, men går de bra i början av tävlingssäsongen så ökar naturligtvis efterfrågan.
- Det vore en stor fördel om de antingen gick i avel eller tävlade. Att göra båda delarna samtidigt innebär för det första att de är mindre koncentrerade och för det andra att de blir lite trötta av att hoppa upp på bocken så mycket. Det märks tydligare då de går svåra klasser och internationellt, eftersom marginalerna där är ytterst små och förutsätter en jämnare tävlingsform, säger Peter.

Hingstar är ofta hårdare till sättet
Peter menar att det som skiljer hingstarna från ston och valacker oftast är att de är lite hårdare i sättet. De kräver en högre grad av disciplin och säkerhet i all hantering. Direkt när vårsolen tittar fram så vaknar den där extra dimensionen till liv i hingstarna som kan skapa lite förvirring under en tid.
- En fördel med att få rida godkända hingstar är att du vet vilken kvalitet de har, vilket naturligtvis ökar förutsättningarna. Men graden av hingstighet kan också göra dem känsligare och ibland ojämnare i formen, berättar Peter.
Peter har minskat ner något på antalet lektioner på Flyinge men är en ofta anlitad tränare runt om i landet. Det blir oftast ett par dagars resor i veckan och han har lite av en egen träningsfilosofi.
- Jag lägger stor vikt vid markarbetet både i min egen och mina elevers ridning. Teoretiskt sett har du större chans att klara hoppningen bra om det fungerar bra på marken, och det visar sig nästan alltid att det är så i praktiken också, säger han.

______________________________________

FRÅGOR & SVAR MED PETER ERIKSSON

Vad är din styrka som tränare?
- Jag försöker alltid förmedla vikten av att rida med en korrekt sits och att vara mycket noggrann med markarbetet. Det är något som alla, även jag själv, alltid kan bli bättre på och som direkt ger resultat i hoppningen.
- Jag följer gärna upp elevernas träning med kontrollövningar för att se hur det går mellan gångerna. Tycker att jag har ett bra öga för vad hästen eller ekipaget behöver träna på för tillfället och det är både utmanade och tillfredställande att hjälpa till och förändra saker som gör att ett ekipage utvecklas.
- Extra roligt är det ju om de klarar sig bra på tävlingsbanorna. Ska jag bli slagen på tävling så blir jag det helst av mina egna elever, skrattar Peter.

Vad tränar du på i din egen ridning just nu?
- Det jag försöker förbättra och träna på oavsett vilken häst jag sitter på är följsamheten i språnget. De flesta ryttare har generellt en tendens att gå lite före hästen i språnget. Att vänta någon hundradels sekund för att ha exakt rätt position med sitsen i språngkurvan är vad jag försöker nöta in för tillfället, och det tar tid. Gamla vanor sitter hårt rotade i ryggraden och låter sig inte programmeras om på en vecka.

Vem tränar du själv för?
- Landslaget och några ryttare till har ridit för Henk Nooren under en längre tid vilket har varit bra. Han kommer att fortsätta sitt samarbete med Sverige. Tanken är att vi även ska kunna träna för Pether Markne framöver och det är bra med lite nytt blod. Annars rider jag inte för någon annan tränare.

Vad gör du för att hålla dig i fysisk form?
- Jag har alltid varit idrottsintresserad och ganska vass på 60 meter i skolan, men nuförtiden håller jag igång genom att springa sju till åtta kilometer lite då och då. I övrigt har jag klarat mig från skador och förslitningar och tycker att jag är i bra form.

Har du någon särskild taktik på framridningen?
- Inte mer än att det är en uppvärmning och avstämning av hur hästen känns, att ökningar, minskningar och svängar fungerar bra. Det är för sent att börja korrigera eller rätta till något på framridningen. Hästarna lär sig egentligen inget på tävlingarna utan där skördar man resultatet av den träning som görs hemma.

Hur ser dina mål ut för den närmsta tiden?
- Jag skulle vilja slutföra tiden tillsammans med Cardento med ett lyckat VM. Vi har haft många fina år tillsammans och ägaren ville egentligen ta hem honom redan efter OS, men vi lyckades få ha honom kvar i två år till. Sedan ska det bli spännande att se hur Al Cantino, som är sju år nu, utvecklas. Han har egenskaper som känns helt rätt och har gått bra upp till 1.40 i år. Al Cantino är något av en kronprins för dagen och som det ser ut nu debuterar han i de svåra klasserna till våren.