Hoppning
Publicerad: 2013-10-23Så kan svenska tävlingar bli bättre
Helgen den 19-20 oktober anordnade Svenska Ridsportförbundet en konferens under namnet "Framtidens tävlingar" i Knivsta. Med ungefär 150 banbyggare och tävlingsarrangörer som deltagare, och en namnkunnig panel, blev det diskussion om hur man tillsammans ska kunna förbättra morgondagens hopptävlingar.
Text & foto: Theresia Viska
Lördagens paneldebatt modererades av den internationelle banbyggaren Jonas Holmberg. Han inledde med att gå igenom de nya reglerna och anvisningarna i tävlingsreglementet, TR. Något han sa var att "det är er förbannade skyldighet att läsa igenom TR varje år".
Under genomgången dök det upp många tankar och frågor som var intressanta för alla som är inblandade i tävlingssamanhang.
D-ponny först eller sist?
Under punkter som antal anvisade meter per galoppsprång mellan hindren dök det upp sidospår om hur man anpassar banor för de olika ponnykategorierna – och huruvida man bör börja eller avsluta med D-ponnygruppen under en tävling.
Många deltagare ansåg att eftersom B-ponnyryttare ofta saknar rutin är det schystast om de får starta sist. Ett annat önskemål var att banan borde öppnas mellan kategorierna, så att alla barn och ungdomar får en chans att titta på banan med de nya avstånden.
Alla på konferensen var medvetna om problemet med tidsbrist apropå detta förslag. Vissa tävlingar klämmer in 300 starter på en dag, och då finns det inte en chans att öppna banan mellan kategorierna. Moderator Jonas Holmberg replikerade:
– Tanken måste vara att det ska bli en bra tävling, inte en snabb.
De lätta tävlingsklasserna handlar om utbildning. Hur banan är byggd och tävlingen arrangerad sätter spår i hur svenska ryttare och hästar står sig internationellt i framtiden.
Diskussion om hindermaterial
I TR finns anvisningar om hur hindermaterialet bör se ut, 75 procent av hindret ska vara rivbart.
Låt oss säga att en B-ponny ska ta sig över en mur. Då måste den ha en bom över – utan att bli för hög. Håller hindret inte den anvisningen är det helt enkelt bäst att byta hindertyp!
Deltagarna kom fram till att säkerheten måste premieras, och att hästen måste få all hjälp den kan få på en tävling. Vidare var alla överens om att markbommar var något de sällan såg ute på tävling. Jonas frågade retoriskt vem markbommen gynnar? Jo, den gynnar hästen.
Alla banbyggare på konferensen uppmanades att samarbeta med varandra. Att läsa igenom varandras banskisser och stämma av om banan är rytmisk. Lyssna också på de erfarna ryttarna på tävlingsplatsen. Våga ta kritik och våga utvecklas.
Kombinationer fäller ekipage
Inne i konferenslokalen i Knivsta slår sig den namnkunniga panelen ner. De är med som proffstyckare och ska svara på deltagarnas frågor. Panelen börjar med att kort redogöra för vad de tycker är viktigast för banbyggarna och arrangörerna att lägga krut på i framtiden.
Vi börjar med EM-ryttaren Jens Fredricson, som tycker att hästens utveckling ligger i banbyggarens händer:
– Banbyggaren får inte tappa sugen. Det märks i linjerna, snyggheten och stressen.
Jens förklarar att i lätta klasser ser han att just kombinationerna ofta fäller ekipage, i stället för att stärka dem.
Det var en skillnad som deltagarna fick se tidigare under dagen, då det gjordes en jämförelse mellan en svensk och en holländsk 90-centimetersbana byggd för unghästar. Den holländska banan var snyggt uppställd med markbommar och infångare, medan den svenska banan hade sneda hinder och varierande kvalitet på bommar och hinderstöd. Jens bekräftade åsikten att utbildningsklasserna måste byggas mer respektfullt för både häst och ryttare. Grand Prix-ryttaren Helena Persson kommenterade:
– Som ryttare förstår man inte alltid om svårigheterna är med mening eller av misstag.
Inspireras av dressyren
Niklas Jonsson – även han Grand Prix-ryttare – hade ett intressant förslag, han ville hämta inspiration från dressyrsporten. I dressyren tycker han att det finns en tydlig plan för det han kallar "konsten att utveckla en häst".
Från en dressyrtävling får ryttarna med sig ett protokoll hem där de kan läsa steg för steg vad deras styrkor respektive svagheter är. Inom hoppningen är banan motsvarigheten. Niklas förklarar vari han tycker att problemet ligger, nämligen i ojämn svårighetsgrad:
– På lägre nivå kan banorna vara som ett Lätt C-program med en piruett i mitten, eller en Grand Prix-bana med lättridning i traven.
Han efterlyste tydligare riktlinjer för banbyggarna att följa.
Viktiga vattenhinder
Både Anneli Ingvarsson, Peter Eriksson och flera andra i panelen underströk vikten av att använda vattenhinder. Tränaren Daniel Svensson, som hjälper många ponnyekipage, kunde tydligt se skillnad på de ekipage som har tävlat mycket ute i Europa – och på hur mycket mer säkerhet de har på vatten jämfört med andra. Ekipage med enbart inrikes tävlingserfarenhet klarar inte av vattenhinder på samma sätt.
Förbundskapten Sylve Söderstrand tar över ordet:
– Jag vill inte riktigt säga hur många fel på vattenhinder vi hade förra året, men det var mer än 20. Det här året har vi bara två.
Sporten genomgår en kraftig utveckling. Det är inte bara hästen som ska våga sig över vatten, även ryttaren måste lära sig att rida mot ett vattenhinder. Det är en utmaning för alla.
Underlaget har blivit bättre
För bara tre år sedan hölls ett möte om att underlagen måste bli bättre. Nu vill Sylve Söderstrand ge en eloge till alla som har investerat i sina ridbanor och ridhusbottnar. Det är mycket bättre nu, säger han.
Sylve går emot den generella inställningen och menar att han ser ett bra banbygge på alla nivåer i Sverige. I och med bättre underlag kan ryttarna nu med säkerhet rida i en större galopp och på längre avstånd mellan hindren. En önskan Sylve har inför framtiden är att det borde bli enklare och billigare att tävla, och att rida på bra och roliga banor.
Utveckla stilbedömningen
För att mildra tidshetsen, med slarvig ridning som resultat, tycker veterinären och forskaren Lars Roepstorff att en utveckling av stilbedömningen skulle vara på sin plats. Alltså där man bedömer om hästen går rytmiskt genom banan.
Med inspiration från caprillitävlingar borde fler banbyggare sätta upp koner för att ryttaren ska rida rakt efter hindren. En enkel regel som att bedöma rivning av en kon på samma sätt som rivning av ett hinder borde inte vara så svår att genomdriva, något de flesta kunde hålla med om.
Angående ryttarens stil och inverkan föreslogs ett större tränaransvar, och eventuellt en kvalificering för att få tävla unghäst.
Avslutningsvis berättade en av deltagarna hur unghästtävlingar kan se ut i Sydamerika. Där får unghästarna skrittas runt inne på banan. Ryttaren kan sedan koncentrera sig på själva hoppningen, i stället för att lugna hästen. Genom lugnare hästar på banan kan ekipagen prestera och utvecklas bättre.
En annan deltagare fyllde i med att berätta att i Belgien tillåts unghästarna att efter tävlingen hoppa om banan – utom tävlan – om de så önskar. Jonas Holmberg menar att det i Sverige är upp till tävlingsarrangören, med alla inblandade, att ordna ett bättre och mer utvecklande system för våra hästar och ryttare.
Liknande webbartiklar
- Person som stal pengar från Tävlingsdatabasen åtalas
- Medlemsombudsmannen ska skapa trygghet
- OS kan komma att flyttas fram – på grund av coronaviruset
- SvRF söker ledare till hoppningens ungdomslandslag
- Dags för höstens ATG Riders League-serie
- Debatt om framtidens fälttävlan: ”Måste göra det schysstare för hästarna”
- Förtydligande av nosgrimme-regeln: ”Ett ryttaransvar”
- Ny hoppserie med ATG-spel lanseras i vår: "Ökar upplevelsen för publik och ryttare"
- Höjning av ryttarlicenserna inför 2018
- Hopplandslagen uttagna inför 2018
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!