Krönikor
Publicerad: 2005-12-09Krönika: Skitkväll som slutade
med ett riktigt fynd
Jaha, då har man varit på Globen igen. Om det inte vore för sistaminuten-klippet jag lyckades göra i annexet hade jag varit riktigt besviken på hela alltet men nu gjorde det där köpet att jag kände mig lite nöjd ändå när allt kom omkring.
Förväntningarna på kvällen var ganska höga, jag hade lyckats tjata med mig både syster Malin och mamma Eva som var i stan den helgen på grund av att min dotter Tilda skulle döpas. Detta var deras livs första Globen Horse Show, viktigt att det blev bra alltså. Eftersom varken jag eller någon annan i min familj tycks vara särskilt bra på tajming lyckades vi krångla till det så att vi skulle dit på fredagskvällen också, mitt i våra mest intensiva dopfestförberedelser. Är inte det typiskt oss hästmänniskor, att vi hela tiden måste iväg på saker som har med hästar att göra fastän det egentligen inte finns tid för det?
Till Tildas pappa Henke löd argumentet att om jag inte fick åka på evenemanget ifråga fanns det stor risk för att min karriär som ryttare kunde vara över, typ. Det är viktigt att man som sann hästmänniska har förmågan att lura ens omgivning till förståelse för alla måsten det här intresset bär med sig, annars är man körd.
Men med anledning av att jag sett just fredagskvällsshowen så många gånger förut var jag övertygad om att detta var det vi borde se, eftersom vi nu var tvungna att välja, så det var bara till att lämna maten på spisen och kasta sig iväg mot den stora vita bollen vid Gullmarsplan.
Vi skulle vara lite lyxiga och åka bil dit tänkte jag så vi slapp trängas med alla som åkte kommunalt, något år gjorde jag nämligen det och då var det så trångt att det var nära att jag själv kom med tunnelbanevagnen medan påsen med shoppingattiraljerna hamnade utanför. Dessvärre tycks hästmänniskor i allmänhet anse att bil är att föredra för köerna till det satans garaget (som förresten kostade en förmögenhet att parkera i) gjorde att vi blev ännu mer försenade.
Nåja, väl inne i Globen skulle vi, eller rättare sagt jag, shoppa lite grejer innan det hela började men efter att ha letat efter annexet alldeles för länge insåg vi att tiden var knapp, vi fick ta det i en paus i stället. Mat kunde vi däremot försöka hinna få i oss, därför letade vi fram ett ställe som serverade kycklingrätter, nyttigt och gott tänkte vi. Då vi köat i evigheter visade det sig tyvärr att kycklingen var slut, de enda rätter de hade att erbjuda var varmkorvar och chokladkakor. Besvikna köpte vi några äckliga korvar och letade oss mot den del av arenan som vi skulle sitta i. I det läget fick jag och min syster möjlighet att beskåda vår kära mors praktiserande av armbågsmetoden (som hon lärde sig då vi bodde i Israel 1980, i kvartersbutiken där kvinnorna körde folkrace med matvagnarna), mycket intressant. Ett tag trodde jag nästan att hon skulle ta tag i några tjejer som stod i vägen i dörren till vår sektion och kasta ner dem till våningen under men det gjorde hon tack och lov inte.
Besvikelsen över saker och ting blev emellertid inte mindre av det faktum att våra platser visade sig vara belägna högt uppe ovanför scenen på ena kortsidan. Allt som utspelade sig på scenen under oss fick vi därmed endast möjlighet att se via TV-skärmen, jättekul... Detta fick mig att tänka på det år jag besökte just den här showen med min vän Anneli, hon var inte nöjd med de platser vi blivit tilldelade och det dröjde inte länge förrän hon sin vana trogen på ett mycket diskret sätt ordnat in oss på VIP-avdelningen och Ridsportsförbundets tjusiga hedersläktare. Jag höll på att skämmas ihjäl och inte blev det bättre när Peder och Lisen satte sig nedanför oss och frågade sig om de egentligen fick lov sitta där. Tjena mittbena hade jag lust att säga, får jag lov att presentera klåparna Anneli och Sara, när kommer vakterna och kastar ut oss tror ni?
Nu var tyvärr inte Anneli med oss den här gången så vi satt artigt kvar på våra sunkplatser och försökte se det som gick att se långt därnere i manegen. Rutinerad Horse Show-besökare som jag är meddelade jag de övriga att det skulle komma att bli mycket trångt i annexet under den riktiga pausen, jag föreslog i stället att vi skippade någon av de lite tristare showerna för då skulle det vara gott om plats i affärerna. Lorenzos lilla show låg i farozonen, jag brukar inte ha vett att uppskatta sådana där balansövningar nämligen. Döm om min förvåning när vi inte kom oss iväg enligt planerna utan faktiskt såg Lorenzo, han var nämligen det bästa på hela kvällen, jag funderar allvarligt på att skicka Cabben på lydnadsträning hos honom. Jan Brinks Chicagogrej trodde jag hårt på men det enda som var kul där var att hans kompanjoner red med pumps, det måste jag själv prova någon gång. Sedan hade vi 150-klassen, vilket fiasko. Här hade jag haussat upp mamma och syrran att nu skulle de få se riktiga stjärnor i sadeln och vad händer? Malin och Espri kommer in och vägrar ut sig!
Men det bästa var ju ändå kvar, julavslutningen. Den där underbara showen då de allra sötaste, underbaraste ekipagen man kan tänka sig kommer in en efter en och till slut är hela manegen proppfull med skenande shettisar och lufsande ardennerhästar och de mest fantastiska evighetsmaskinerna till vagnar. Rena rama tomteverkstan fast med riktiga djur och människor, det skulle om inte annat bli kul att visa mina nära och kära.
Men innan den hann vi med att shoppa lite, tillsammans med tiotusen andra i pausen. Vart man än försökte gå kändes det som att man var kärringen mot strömmen. Jag som är i desperat behov av ett par nya ridstövlar (klacken på de gamla skruvade jag nämligen fast med några skruvar som blev över när en hylla i vardagsrummet trillade ner för två år sedan) blev alldeles varm i hjärtat när jag såg Parlantistövel-avdelningen. Här skulle det fyndas! Men då blev jag som jag blir ibland när jag ger mig in i affärer som är lite out of my league. Megasuperblyg alltså. Stod där och ehummade ett bra tag innan jag fick kontakt med en säljare som genomskådade mig direkt. Han såg att här har vi att göra med ett riktigt fattigjon, lika bra att jag jagar bort henne med att tala om att detta kostar. Och det gjorde han, 700 euro skulle det kosta. Oj då, tack och hej, förlåt att jag frågade, förlåt att jag finns också.
Lommade vidare så gott det nu gick bland folkmassorna tills jag i ett hörn äntligen hittade något som passade mig, måttbeställda ridstövlar för nästan inga pengar alls! Jag kastade mig dit, slet av mig skorna och ordinerade måttning av fötter och ben i det snaraste. Här var man minsann inte samma lilla människa som i Parlanti-avdelningen. Viss förvirring uppstod dock när det visade sig att mitt ena ben är tre centimeter längre än det andra. Mamma skojade att det måste vara därför att alla hästar jag rider haltar, tur att Cabben aldrig är halt för annars hade det varit ett riktigt slag under bältet. Hur kul är det att ha ett ben som är tre jäkla centimeter längre än det andra, jag är ju missbildad för tusan och det fick jag veta först nu! Men i övrigt gick måttningen och beställningen bra, vilket köp jag har gjort. Gud vad roligt det ska bli att sätta igång Cabben efter höstvilan nu när jag får ha de stövlarna på benen.
Och sedan var det sist men inte minst dags för den stora julavslutningen. Vilken kvällen till ära med mamma och syster på besök inte var i närheten av vad den brukat vara. I mina ögon var det bara några stackars hästar som for in och ut från manegen några gånger och någon vagn med lite grejer på och sedan var det tack och hej och en timmes köande för att komma ut ur garage-eländet med bilen.
Tur för arrangörerna att de där ridstövelförsäljarna fanns på plats, om de inte gjort det vet jag inte vad jag kunnat ställa till med i garageuppfartskön.
SARA OM SIG SJÄLV
Namn: Sara Elin Söderberg
Ålder: 30, fast mognadsnivån ligger något lägre.
Bor: I en liten trea i ett jättehöghus på Lidingö, inte alls ett passande boende för en norrbottens-lantis som mig men det får gå så länge.
Familj: Sambon Henke, 32 år, gammal hockeyspelare, nu försäkringsrådgivare, också norrbottning.
Dottern Tilda, 1 år, går ofta under smeknamnet duracellkaninen.
Hunden Allan, 7 år, en överhormonell rottweiler som tror att han är 7 månader.
Och så har jag en mamma, en pappa och en lillasyster men de bor i Boden.
Kort beskrivning: En glad och sprallig dramaqueen som av en del kallas för argbiggan, förstår inte varför.
Andra intressen: Det finns så otroligt många saker som intrsserar mig men det är MYCKET svårt att hinna med sådant när man håller på med de här hästarna. Om jag måste välja en sak får det bli en god drink på ett trevligt ställe där solen skiner.
Häst: Cabaré, 12 år, valack, Irco Marco-Koncerz. Hopphäst, jag har haft honom sedan han var fyra. Som bäst har vi lyckats få till några 4-felsrundor i ett par 140, annars är det 120-130 som gäller även fast jag fortfarande drömmer om debut i 145. Världens goaste, snällaste, underbaraste kompis som aldrig sviker, totalt orädd. För bommar också, vilket innebär att de brukar kastas av från bomhållarna med jämna mellanrum.
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!