Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2017-12-26Foto: Bengt Ekberg/SVA (snor) och Carin Wrange/SLU (porträtt, Gittan)
Förebygg kvarka och stoppa smittspridning: "Ställ inte in ny häst med alla de andra"
Det här är en "favorit i repris"-artikel från arkivet. Den publicerades först 2017.
Under 2017 är kvarka sjukdomen som har varit på alla hästägares läppar, många stall runt om i landet har tyvärr tvingats stänga i perioder på grund av smitta. Under senhösten höll därför Gittan Gröndahl, tf. statsveterinär, en faktaspäckad informationsträff i Halmstad. Här bjuder vi på ett referat.
Text: Anki Yngve
2017 har Länsstyrelsen i Hallands län, och det regionala initiativet Hästhalland, kunnat driva ett smittskyddsprojekt på hästsidan tack vare projektpengar från Jordbruksverket. Och det var som del i detta projekt Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bjöds in.
Kan bli förödande för verksamheten
Gittan poängterar vikten av att ”tänka efter före”. Om man tvingas stänga och isolera en anläggning förlorar verksamheten stora pengar. Detta i och med inställda ridlektioner, träningar, tävlingar, minskad försäljning och så vidare.
– En avbrottsförsäkring räcker ofta bara i 40 dagar och det minsta jag har hört att en ridskola har förlorat på ett kvarkautbrott är 100 000 kronor. En miljon är ”rekordet” hittills, det var på Hippologum i Umeå med 70 hästar, säger Gittan och förtydligar:
– Den lilla förlusten är kostnaden för veterinärundersökningar, provtagningar och karantänstall. Medan den stora kostnaden är hur länge man tvingas hålla stängt.
Misstanke vid minsta symtom
Ledord när det kommer till smittprevention är ”misstänk”, ”identifiera” och ”isolera snabbt och effektivt”.
– Det gäller att plocka ut den ”dassiga” hästen, och att tillkalla veterinär, så fort den visar symtom. Detta för att undvika eventuell smittspridning. Feber, hosta eller näsflöde behöver inte betyda att hästen har drabbats av kvarka eller något annat smittsamt. Men det vet man inte innan man har provtagit den, förklarar Gittan.
Definitionen av smitta är en infektion med ett smittämne som överförs och förökar sig. I fallet kvarka handlar det om en bakterie, virus är mindre partiklar vilket gör att de lättare sprids.
– Om en häst hostar ut kvarkabakterier kommer de bara så långt som dropparna far. Medan virus håller sig kvar i luften.
Att bakterierna inte sprider sig så långt luftburet är något vi ska utnyttja för att undvika att fler hästar blir sjuka.
– Jättemånga stall har lyckats att bara få en, två eller tre kvarkasmittade hästar under ett utbrott. Det är väldigt uppmuntrande, för vidtar man rätt åtgärder brukar smittan gå att stoppa.
Vid misstanke om kvarka kommer veterinären ut och gör nässköljprov och/eller tar prov med Eswab-pinne. Skulle man misstänka kronisk kvarka tas både luftsäckssköljprov och nässköljprov som skickas in för analys. Det är sedan veterinären som anmäler eventuell smitta vidare till myndigheterna, självklart måste man lyssna noga på hans eller hennes isoleringsråd.
Börjar ofta med en ny häst i stallet
Enligt SVA:s statistik har över 1 100 gårdar drabbats av kvarka i Sverige sedan 2001, vilket innebär många tusentals smittade hästar. Gittan berättar att ett utbrott ofta börjar med att en ny häst kommer till anläggningen.
– Och detta kan hända även om man har köpt en dyr och fin tävlingshäst av en seriös säljare. Det är inte hästarna det är fel på, eller en viss typ av häst som drabbas, förtydligar hon.
Vanligt är att hästar – exempelvis vid import – har samlats upp hos någon hästhandlare, de har körts gemensamt i lastbil och så vidare. Dels har de varit med om många olika kontakter med andra hästar och stall, dels kan deras immunförsvar vara nedsatt på grund av stress eller utmattning.
– Helst bör man ha ett ankomststall där den nya hästen får stå i två–tre veckor, med hela mellanväggar för att undvika noskontakt, samt ta tempen på den dagligen. Dessutom bör nykomlingen gå i egen hage, säger Gittan.
Finns det inte möjlighet till sådan karantän måste den nya hästen åtminstone ställas i ett litet stall med få hästar eller släppas i en liten haggrupp. Då ”offrar” ni en eller två kompisar som får riskera att stå med den nya.
– Ställ inte in den nya hästen med alla hästarna, med tävlingshästar eller med dräktiga ston, påpekar Gröndahl.
Speciellt viktigt är det att isolera nya hästar som utgör extra stor risk.
– Dit hör de som har haft närkontakt med smittade hästar, hästar från handelsstall med stor genomströmning, hästar från auktioner, de som har åkt med kommersiella transporter eller som har varit på väg länge, hästar med nedsatt immunförsvar, ovaccinerade hästar, individer upp till fem år och hästar som har tagit ut sig fysiskt.
Har kallats för stryparsjukan
Kvarkabakterien heter Streptococcus equi subspecies. Den har även en släkting som heter Streptococcus zooepidemicus och som inte orsakar kvarka, men ibland en liknande infektion.
Ordet kvarka kommer från fornsvenska ”qvärk” som betyder strupe/svalg. En sjuk häst får nämligen trångt i halsen, på engelska heter det ”strangles” (alltså ungefär ”stryparsjukan”).
– Kvarkabakterierna trivs i svalgets luftsäckar. Sedan har hästar lymfknutor, lite som våra tonsiller. När de får en infektion i nos eller mun försöker hästens kropp isolera infektionen dit, säger Gittan.
Om lymfknutorna känns som pingisbollar är de förstorade. Kvarka ger ofta bölder i hästens lymfknutor, men inte alltid. Där inne pågår ett ”krig” mellan kroppens vita blodkroppar och bakterierna.
– Till slut tycker kroppen att ”Jag vann!”, den öppnar upp bölden inåt eller utåt och släpper ut var.
Något som försvårar smittprevention är att kvarkasymtomen inte alltid är så tydliga, det är inte alla hästar som får variga bölder. Många individer får rejäla symtom, men vissa får inga alls.
Generellt får hästen symtom 3 till 14 dagar efter exponering, med feber på 38,5–40,5 grader. Den blir ofta dämpad med nedsatt aptit och får svårt att svälja.
– I den där första fasen är inte kvarkan jättesmittsam ännu, så det är ett gyllene tillfälle att stoppa smittan, berättar Gittan.
Inom två till tre dagar efter feberstart brukar hästen få näsflöde och inom 7 till 14 dagar efter feberns inträde kommer de förstorade lymfknutorna, samt eventuella bölder och fistlar.
Skyldig att försöka skydda djuren
Ibland sprids idéer om att ”det är lika bra att låta alla hästarna i stallet få det”, men detta är INTE en hållbar strategi och att smitta stallkamraterna med flit för att ”få det överstökat” bryter mot djurskyddet.
Vi är skyldiga att försöka skydda våra hästar från lidande – dessutom kan kvarka ge komplikationer som kastad kvarka (spridning av bölder i kroppen), anasarka (blodkärlsinflammation som orsakar kraftig vätskeansamling), lunginflammation, samt kronisk luftsäcksinflammation (kesoliknande klumpar i luftsäckarna som torkar in till stenklumpar).
– Hästar kan dessutom bli tysta smittbärare efter ett kvarkautbrott, det är ytterligare en anledning till att det är dumt att smitta hästar med flit ”så att alla får det samtidigt”. Varje häst som har smittats kan bära på bakterier även efter att ha tillfrisknat och varje utbrott kan skapa nya smittbärare, poängterar Gittan.
De symtomlösa smittbärarna verkar inte vara jättesmittsamma, men de kan bli.
– Dessa hästar bär på ganska få bakterier och bakterierna utsöndras inte hela tiden. Men smittsamheten kan öka av stress eller av annan sjukdom, och vid tät närkontakt med andra hästar är risken för smitta större även via de ”tysta” bärarna.
Dela upp hästarna i tre grupper
Om stallet får in smitta är det förstås A och O att inte sprida kvarkabakterierna vidare, sjuka hästar måste isoleras från direktkontakt. SVA rekommenderar ett system där man delar in hästarna i röda (sjuka), gula (friska riskhästar som kan ha haft kontakt med de röda) och gröna (friska hästar som inte har haft kontakt med vare sig de röda eller gula).
– De tre grupperna av hästar hålls åtskilda från varandra, helst ska de ha olika skötare och de ska ha egen utrustning och egna mockningsredskap. Om du måste gå mellan grupperna gäller det att byta kläder och skor, Virkonbad räcker inte. Desinficera händerna och sköt om de sjuka hästarna sist så att du kan åka hem och duscha sedan, säger Gittan.
Dessutom gäller det förstås att stänga stallet för utomstående och att informera besökare genom avspärrningar, anslag, på Facebook och så vidare.
– Besökare kan överföra bakterier mellan hästar, det är jätteviktigt att tala om att det finns smitta i stallet så att exempelvis hovslagaren kan lägga ditt stall sist på dagen och rengöra allt innan han eller hon ska till nästa ställe. Begränsa mängden besökare när ni har smitta i stallet, bara de besök som är absolut nödvändiga är okej.
Vad gäller att byta kläder menar Gittan att det räcker att dra över en arbetsoverall, så länge inget sticker fram av de andra kläderna. Men skorna ska alltså bytas, alternativt kan man använda heltäckande skoöverdrag.
– Om du är smutsig om händerna, tvätta först med tvål och vatten innan du tar handsprit.
Isolera tillräckligt länge
Hästsportens organisationer rekommenderar minst tre veckors isolering efter sista hästens sista symtom, medan SVA försöker uppmuntra till lite mer marginal vid kvarkautbrott – fyra till sex veckors isolering efter att sista hästens har blivit symtomfri.
– Om man plockar bort den första hästen med symtom genast kan man sedan övervaka de andra noga och börja räkna dagar och veckor direkt, säger Gittan.
Innan stallet öppnar på nytt måste precis allt saneras.
– Börja med mekanisk rengöring, skura och skrubba hela stallet med rengöringsmedel och skölj gärna med högtryckstvätt. Därefter är det dags för desinfektionsmedlet, som ska ligga kvar en stund innan det sköljs bort. Låt gärna stallet stå tomt när det får torka ur, då trivs bakterier sämre, tipsar Gröndahl.
Dessutom måste all utrustning och alla redskap tvättas och desinficeras, eller till och med slängas/brännas upp.
Rutiner och förebyggande arbete
Att i förebyggande syfte utbilda personal och hästägare i smittskydd är otroligt värdefullt. I lite större stall bör man utse en smittskyddsansvarig och redan innan man drabbas dela upp anläggningen i tydliga hästavdelningar med stallansvariga per del.
– Glöm inte att hålla introduktion för nya hästägare i stallet, gå igenom rutinerna och låt dem signera reglerna. Sedan kan ni repetera med alla årligen.
Lättförståeliga skyltar/instruktioner, samt förankrade beredskapsplaner, är annat som underlättar. Vad gör till exempel stalljouren om en häst blir sjuk en lördagskväll?
– Vid smitta blir det stallchefens ansvar att isolera misstänkt sjuka hästar, göra tydliga avspärrningar etcetera. Finns det engångshandskar, skyddskläder, skoskydd, information i stallet till besökare, samt daglig templista med samtliga hästar? Att vara förberedd är A och O, säger Gittan.
I större stall kan det även vara bra att ha en krishanteringsgrupp och en kommunikationsansvarig, så att det informeras både inåt och utåt. Se till att det är tydligt vem som bestämmer i olika frågor och vem som håller i exempelvis veterinärkontakten, så att inte alla ringer honom eller henne stup i kvarten.
– Det lugnar ner folk jättemycket om man informerar och visar att man har koll på läget.
Ett sista tips från Gittan är att de som exempelvis löser ridhuskort ska skriva på samma typ av hästägarförsäkran som man gör vid tävling. Det vill säga att man lovar att inte komma om man har sjuka eller misstänkt sjuka hästar i stallet.
– Och det bör vara kopplat till en sanktion, till exempel att du blir av med ridhuskortet om du slarvar.
Kvarka är långt ifrån den enda smittsamma sjukdomen som drabbar svenska hästar. Infektioner kan orsakas av bakterier (till exempel Streptococcus zooepidemicus) men också av virus (som hästinfluensavirus, virusabort, arteritvirus eller rhinitvirus), svamp (exempelvis ringorm) och parasiter.
Vanliga smittvägar
- Direktkontakt mellan hästar.
- Indirekt kontakt – till exempel via borstar, vattenkar eller människans händer.
”Det är därför man inte ska hålla andras hästar på exempelvis tävling utan att sprita händerna innan man går till sin egen”, säger Gittan. - Luftburet (främst virus).
- Insekter eller fästingar (exempelvis anaplasma).
- Blodkontakt.
- Droppar.
- Träck (exempelvis salmonella).
- Foder (exempelvis botulism).
Faktorer som ökar risken för smittspridning
- Hästar reser i dag omkring mycket, både regionalt och internationellt. Det kan handla om handel, avel och sport – viktigt att hästägarförsäkran följs!
- Ryttare, tränare, skötare, behandlare, hovslagare och besökare rör sig mellan anläggningar dagligen. Ofta utan att byta kläder.
- Varierande kunskapsnivå om smittorisker.
- Överbeläggning i många stall, det finns ingen karantändel och hygienkontrollen brister.
”Man tar sig inte råd att hålla någon del av stallet tom, varenda vrå är uthyrd. För lantbrukets djur är det lag på att ha sjukbox. Det är omöjligt att sanera och att hålla smitta i schack när det är så stökigt i stallarna som det ofta är”, påpekar Gittan.
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!