Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2015-01-27Foto: Privat och Anna Nordin
Mikael: ”Hästen är bakhjulsdriven”
Mikael Lundstedt är legitimerad kiropraktor för människa och häst, han har tidigare varit lärare på såväl Kiropraktorhögskolan som på Svenska Ridsportförbundets C-tränarutbildning. En vinterkväll gästade han Gömmargårdens RS – för att berätta om hästens biomekanik och det han kallar "ekipagebehandling".
Text: Anna Nordin
– Ryttaren har en passiv inverkan som direkt blir aktiv för hästen. Vår vikt och balans, våra spänningar och låsningar påverkar den. Jag tittar på och försöker behandla hästens och ryttarens biomekanik, var och en för sig och ihop, förklarar Mikael.
Vad är det då för skillnad mellan att hjälpa ryttare och hästar?
– Man skulle kunna tro att det är lättare att behandla människor, eftersom de kan berätta var de har ont. Och det är det på sätt och vis, men ändå inte, säger han.
Vi är mindre atletiska
Hästarna är ofta mer vältränade och kroppen är deras verktyg, som de flyktdjur de är. Hästar ”lyssnar” enligt Mikael på hemläxan de får, genom att de har ett annat reflexsystem jämfört med oss och genom att de responderar helt utan aktivt medvetande.
– De märker när det känns bättre och rör sig då så, det finns ingen placeboeffekt när det kommer till hästar, menar han.
Vi ryttare har ofta stillasittande arbeten och förvärvade problem i rörelseapparaten. Då är det enligt Mikael svårare att få effekt av hemläxan. Människan har inte heller samma typ av reflexsystem och samma behov av ”fight and flight” som hästen.
– Vi responderar också på behandlingen, mer eller mindre utifrån vårt aktiva medvetande. Och då spelar placeboeffekten in direkt.
Hästryggen är en länk
– Hästen är alltid och enbart bakhjulsdriven. Det är här i bakbenen som all kraft produceras, säger Mikael och visar.
Framdelen ska endast vidarebefordra kraften som produceras bak, och för att detta ska fungera behöver hästens rygg vara en effektiv länk. Mikael bjuder på en metafor.
– Hästen ska enkelt kunna flytta sin naturligt främre tyngdpunkt bakåt, likt en kraftigt accelererande motorcykel som nästan lyfter med framhjulet.
För att klara det måste hästen vara lösgjord och utan fysiska problem, plus ha en exteriör som möjliggör flyttandet av tyngdpunkten. Kraften ska kunna ”komma igenom” framdelen.
Vikt på framkärran
En hästs tyngdpunkt ligger strax bakom dess framben, cirka 70 procent av vikten ligger på frambenen i vila. Sadel och ryttare adderar ytterligare vikt till framdelen.
– När vi pratar om att korta och länga hästen menar vi egentligen steglängden, inte själva kroppen, säger Mikael.
Det är via ryggens totala rörelse vi kan korta och länga steget på ett för hästen skonsamt sätt. I alla fall om den arbetar effektivt bakifrån, genom ryggen och är framför skänkeln med egen styrka och bärighet.
När hästen samlar sig ändras vinklingen och lutningen på bogbladen – från mer stående till mer liggande – vilket kortar avståndet mellan fram- och bakben i steget. Detta samtidigt som hästens kropp bakom bogbladen “passerar genom dem”, med en framåt- och uppåtdrivande kraft bakifrån.
Mår bra av låg form
När vi pratar om att hästen ”går på tygeln” menar vi egentligen att den är självbärig, och har lagt tyngdpunkten bakåt. Den stannar då där utan att vi får tyngd i handen – eller behöver använda skänklarna mer än till understödjande drivning ihop med vårt bäcken, som står för den viktigaste framåtdrivande hjälpen.
En ung häst behöver oftare gå i en låg form, för att enklare kunna arbeta med och genom ryggen och hitta detta läge. Äldre hästar behöver också den lägre formen, innan de på ett skonsamt vis kan samlas mer och i en högre form.
Starkare i kroppen
En Grand Prix-häst är vältränad och kan hitta läget där kraften kan passera genom ryggen, även i en högre och mer samlad arbetsställning. Detta när den har fått rätt, individanpassad träning och är i nivå med vad den bör klara av utan negativa belastningar på rörelseapparaten (skelett, leder, ligament, ledkapslar, ledbrosk och muskler).
– Den låga formen är alltså bra som uppvärmning för alla hästar, oavsett nivå, sammanfattar Mikael.
När hästen tar ner huvudet lyfts ryggen uppåt med hjälp av ligamenten i hals och rygg. Då halsen kommer ner flyttas också bogspetsen framåt, bland annat med hjälp av halsens muskler, vilket gör att bakbenen bereds mer plats att komma in under hästen.
Därefter kan vi, om hästen är mogen, samla upp den och använda kraften vi har skapat – genom att aktivera ryggen och få kraften att flöda framåt och uppåt.
Måste ha ett driv
En av åhörarna är orolig för att hästen ska ”hamna på bogarna” när hon rider den i lång och låg form.
– Om det händer beror det på att det inte finns tillräckligt med driv framåt. Vilket i sin tur kan bero på att ryttaren inte följer med, alltså med sitt bäcken, och därmed låser kraften och rörelsen.
Mikael förklarar att om bäckenet är låst, då är sittbenen i fel riktning och kan ge ett läge som motsvarar haltinformation till hästen. Antingen på bägge sidor eller endast på dess ena sida.
– Bakbenen är som två separata motorer, vi måste förmedla jämn aktivering till bägge bakbenen för att kunna kräva rakriktning och liksidighet. Rid som Elvis, råder Mikael, alltså med ordentliga ”bäckenrull” som följer hästens rörelser.
Välter inåt på volt
Hästens ryggrad har stor rörlighet uppåt och nedåt. Rörligheten i sidled är dock väldigt liten i den del där vi sitter. Om hästen rids med sänkt rygg har den ingen eller mycket begränsad förmåga att runda sig kring vår skänkel. Ryttaren kan då uppleva att den ”välter” inåt och att bogen ”ramlar ut”, eller att den har ett “lätt” kontra ett ”svårt” varv när det gäller att kunna runda sig.
– Ibland blir detta problem omvänt beroende på gångart, alltså galopp eller trav, säger Mikael.
När hästen lyfter sin rygg får den däremot en viss böjlighet, eftersom ryggkotornas leder är öppna och stödda av kraften i ryggens olika muskellager. Den kan då glida i sidled, vilket gör att vi ärligt kan runda hästens rygg runt vår skänkel med en äkta eftergift.
Exteriören spelar roll
Hästens exteriör påverkar hur väl den kan klara olika uppgifter som ridhäst, vilken disciplin den passar bäst till, men även vilken typ av problem den kan tänkas få.
Både ett rakt och ett lutande bäcken kan ge en hållbar häst, men det lutande bäckenet gör oftast att hästen kan samla sig lättare. Ett kraftigt lutande bäcken ger dock i vissa fall en ökad belastning på framför allt ländryggen.
Lårbensvinkeln samverkar med bäckenets vinkel. Den får inte vara för vinklad, då får hästen svårt att ta vikt på bakbenen.
– Ett sluttande kors och ett något mer rakt lårben kan kompensera varandra, men hästen kan då få bäckenet som ett problemområde gällande ökad belastning. Mindre vinkel i bakbenet ger en snabbare häst, så det är att föredra på kapplöpningsraser, förklarar Mikael.
Bogarna spelar också stor roll.
– En dressyrhäst bör ha liggande bogar, då är de redan rätt placerade för samling. Det blir lättare för kraften att komma igenom, en sådan exteriör ger mer frambensgest men framför allt mer upplyftande kraft. Raka bogblad är som att gå runt med uppdragna axlar, frambenen hamnar lite ”bakom” hästen. Vilket i sin tur kan ge en något ”stickande” gång, säger Mikael.
Fotnot: I nästa del av referatet från clinicen, som publiceras inom kort, tar Mikael Lundstedt med oss ut i ridhuset. Där undersöker och hjälper han ett faktiskt ekipage.
Liknande webbartiklar
- Mikael behandlar både ryttare och häst
- Kiropraktorn och värmekameran
- Vårpromenad och sadelfunderingar
- SLU bygger unikt rörelselaboratorium för hästar och ryttare
- Så påverkar underlaget hästens biomekanik
- Hästarna behöver träna sina
magmuskler – och vi vår balans - Så går Roepstorffs biomekaniska studier till
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!