Veterinär & Hästvård
Publicerad: 2020-10-16Uveit – en smärtsam inflammation i hästens öga
Lena Ström är legitimerad veterinär med ögon som specialitet och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon är dels verksam vid ögonmottagningen på universitetsdjursjukhusets hästklinik och forskare inom området vid institutionen för kliniska vetenskaper. I en serie artiklar under hösten berättar hon om vanliga ögonproblem hos häst. I denna denna fjärde artikel är det dags att lära mer om regnbågshinneinflammation.
Text: Lena Ström
Uveit är en inflammation i ögats druvhinna (uvea). Druvhinnan består av iris (regnbågshinnan), ciliarkroppen (strålkroppen) och choroidea (åderhinnan). Dessa strukturer utgör de kärlförsörjande och pigmenterade delarna av ögat.
Uvea (druvhinnan) utgör de kärlförsörjande delarna av ögat och den består av iris (regnbågshinna), ciliarkropp (strålkropp) och choroidea (åderhinna). Foto: Creative Commons Attribution 3.0 Unported license, har modifierats.
De vanligaste orsakerna till akut uveit hos häst är skada (till exemplel slag) mot ögat, eller sekundärt till hornhinnesår. Vid akut uveit brukar inflammationen oftast läka ut, förutsatt att hästen får rätt behandling. Uveit förekommer dock även i kroniska och återkommande varianter där en successiv destruktion av ögat och tilltagande synnedsättning sker. Uveit är vanligen mycket smärtsamt, men det finns även vissa kroniska varianter av smygande uveit där hästen inte visar tydliga smärtsymptom, åtminstone inte i början av förloppet.
Uveit kan orsakas av:
- Skada mot ögat och dess omgivande strukturer
- Immun-medierad sjukdom (det vill säga sjukdom som orsakas av det egna immunförsvaret)
- Allmäninfektion
- virus (tex equint herpesvirus 1)<
- bakterier (tex leptospira, kvarka, rhodococcer)
- parasiter (tex onchocerca, toxoplasma, strongylus)
- Tumörer
- Läckage av linsproteiner vid grå starr (katarakt)
Hur diagnostiseras uveit och vilka är de kliniska tecknen?
Vanliga symptom på uveit som du som djurägare kan notera:
- Hästen kniper med ögat
- Svullnad i ögonlocken
- Rodnad och svullnad i slemhinnan runt ögat
- Tårflöde
- Ljuskänslighet
- Liten pupill (mios)
- Färgförändringar i ögat (till exempel grått, rött eller gröngult)
- Tecken på synnedsättning
Vid akut uveit ses vanligen att hästen kniper kraftigt med ögat. Ögonlocken kan vara svullna och tårflöde kan ofta ses vilket är ett tecken på smärta. Vissa fall visar dock inte lika tydliga tecken på smärta, ibland ses bara en sänkt ögonfransvinkel (bild till höger), alternativt inga yttre smärtsymptom alls (till exempel hos kroniska smygande uveiter). Foton: L Ström och M Källberg
Akut uveit med rodnad i slemhinnan, kärlinväxt och diffus grå vätska i hornhinnan och inflammatoriska utfällningar i främre kammaren som ger färgförändring, samt liten pupill (mios). Foto: M Källberg
Kontakta veterinär
Symptomen är ospecifika och förekommer även vid andra skador och sjukdomar i ögat, till exempel hornhinnesår och hornhinneinflammation. Därför är det alltid mycket viktigt att låta veterinär undersöka hästen för att ställa diagnos och sätta in rätt behandling. Vid kronisk, smygande uveit eller inflammation i de bakre delarna av ögat (åderhinna och näthinna) är det inte säkert att hästen visar tydliga yttre symptom på smärta, men det kan ändå pågå inflammation och destruktion inuti ögat vilket så småningom leder till synnedsättning och blindhet. Det är därför att rekommendera att låta hästen undersökas av veterinär vid misstanke om färgskiftningar i ögat eller nedsatt syn, även om den inte visar tecken på smärta.
Så går en undersökning till
Vanligen behöver hästen sederas (få lugnande) och eventuellt en bedövning av ögonlocken för att veterinären ska kunna undersöka ögat noggrant. Ögat behöver ALLTID färgas med en grön färg (fluorescein) för att utesluta hornhinnesår. Linsen undersöks också, eftersom uveit bland annat kan orsaka grå starr (katarakt) och/eller linsluxation (linsen lossnar från sin upphängning) och därigenom synnedsättning. I sällsynta fall kan det också vara tvärtom, det vill säga katarakt eller linsluxation kan vara orsak till utveckling av uveit. Mätning av ögontrycket ger information om graden av uveit, och också om sekundärt ökat tryck har uppstått som en besvärlig och smärtsam komplikation. Ögonbottenundersökning (undersökning av de inre delarna av ögat, det vill säga glaskropp, näthinna och synnerv) görs också ofta, för att diagnostisera uveit i ögats bakre segment.
På bilden till vänster ses fokala prickar som sitter på insidan av hornhinnan och som är ett tecken på uveit. Utan specialinstrument kan dessa förändringar vara svåra att skilja från de prickar som ibland ses vid immun-medierad keratit (IMMK=hornhinneinflammation). Ögat till höger har drabbats av kristallutfällningar som ibland ses vid kronisk uveit och/eller vid långvarig behandling med kortisondroppar. Foton: M Källberg
Vad är kronisk, återkommande uveit?
Vid kronisk, återkommande uveit har ögat drabbats av immun-medierad sjukdom. Inflammationen är i dessa fall konstant pågående, eller så kommer den i regelbundna akuta återfall (skov) till följd av att immunförsvaret ”attackerar” det egna ögat. Sjukdomen går också under andra namn såsom ”equine recurrent uveitis” (ERU), månblindhet, periodisk oftalmit och recidiverande iridocyklit. Det finns också en speciell variant av kronisk uveit, så kallad heterochromidis iridocyklit med sekundär keratit (HIK), där även delar av hornhinnan är inflammerad. Studier indikerar att mellan 5-25 procent (USA, Gilger, 2010) eller 8-10 procent (Europa, Spiess, 2010) av alla hästar är drabbade av kronisk uveit. Uveit som blivit kronisk går inte att bota och är den vanligaste orsaken till synnedsättning och blindhet hos häst.
Ökad ärftlig risk hos vissa raser
Det är inte exakt klarlagt varför vissa hästar utvecklar kronisk, återkommande uveit, medan andra hästar läker ut inflammationen efter en akut uveit. I många fall påvisas aldrig någon specifik orsak. Vissa raser har visats ha en ökad ärftlig risk för att utveckla kronisk sjukdom, till exempel appaloosa, tyska halvblod, samt med stor sannolikhet också knabstrupper. Det kan finnas en ärftlighet inom andra raser också, men som vi inte ännu känner till. Vi vet också att i vissa områden i världen är en bakterie (leptospira) involverad i sjukdomsutvecklingen, antingen genom att direkt infektera ögat eller genom att ändra ögats immunrespons. Leptospirabakterier har mig veterligen inte hittills påvisats som orsak till kronisk uveit hos hästar födda i Sverige (september, 2020), men fall har dokumenterats hos importerade hästar. Leptospirabakterier finns i flera varianter och det är inte alla som har associerats med uveit. Leptospiros är en så kallad zoonos, det vill säga den kan i sällsynta fall smitta till människa, och sjukdomen är därför anmälningspliktig. Hos häst passerar den akuta infektionen vanligen utan symptom. Den kan också orsaka mild sjukdom med lätt övergående feber. Det är ovanligt med allvarliga symptom. Bakterien finns kvar i blodet och utsöndras i urinen några dagar i samband med akut sjukdom. I sällsynta fall kan bakterien finnas kvar i kroppen och utsöndras i ett par månader. Kroniska uveitsymptom utvecklas däremot först månader eller år efter genomgången infektion. I samband med att kronisk uveit orsakad av leptospira konstateras är det alltså inte alls troligt att hästen är smittsam längre, varken för andra hästar eller människor. Prov kan tas från blod samt från vätska inifrån ögat (kammarvätska och glaskropp) för att ta reda på om bakterien varit involverad i att orsaka sjukdomen.
Kronisk uveit leder till permanenta skador på ögat
Vid kronisk, återkommande uveit leder skoven av inflammation så småningom till permanenta skador i ögat, till exempel sammanväxningar inuti ögat, kroniska hornhinneförändringar (kärlinväxt, kronisk gråskiftning till följd av vätska, kalciumutfällningar), grå starr (katarakt), näthinneavlossning och blindhet. Kroniska och återkommande varianter av uveit kan drabba ena eller båda ögonen. Involvering av båda ögon är mycket vanligt hos appaloosa. Det är omöjligt att förutsäga när en uveitepisod (ett skov) kommer att ske. I vissa fall beskriver djurägarna att det finns en säsongsmässig periodicitet eller en triggande faktor, men så är det inte för alla. Det varierar också mellan individer hur ofta skov uppstår. Behandlingsstrategin behöver skräddarsys för varje individuell häst för att behandla och minska risk för uppblossande skov. Sjukdomen går inte att bota. Målet med behandlingen är att minska smärta, minska risk för permanenta skador och att fördröja förloppet så mycket som det går. När smärtan inte längre kan kontrolleras med behandling och komplikationer tillstöter behöver ögat opereras bort. Tyvärr blir en viss andel av hästar med kronisk uveit drabbade på båda ögon. Vid dubbelsidiga fall med kronisk smärta och inflammation som inte längre svarar på behandling, kan man behöva ta ett beslut om att låta hästen somna in.
Vid kronisk uveit kan sammanväxningar ofta ses mellan iris och lins vilket gör att pupillen blir oregelbunden i kanten och kan ha svårt att röra sig normalt eftersom den sitter fast helt eller delvis (bild till vänster). Grå starr (katarakt) är en komplikation som inte sällan uppstår vid kronisk uveit (bild till höger). Linsen blir då tät och vilket medför synnedsättning eller blindhet. Foton: L Ström
På bilden ses så kallade Haabs striae (grå stråk i hornhinnan) samt diffus vätska som indikerar att ögat drabbats av högt tryck (glaukom). Den vanligaste orsaken till utveckling av glaukom hos häst är uveit. Foto: L Ström
Hur behandlas uveit?
De främsta målen med behandling är att dämpa smärta samt att kontrollera inflammationen för att minska risk för permanenta skador och synnedsättning. Självklart ska också eventuell grundorsak samtidigt också behandlas, till exempel hornhinnesår.
För att behandla inflammationen används vanligen en kombination av anti-inflammatorisk allmänbehandling (vanligen flunixin eller i vissa fall kortikosteroider) och lokala ögondroppar (vanligen kortikosteroider). Om det samtidigt också finns ett hornhinnesår så är det däremot inte möjligt att behandla lokalt med kortisondroppar, istället behandlas då hornhinnesåret på lämpligt sätt, bland annat med lokal antibiotika för att minska risk för sekundär infektion och möjliggöra läkning. För att ge smärtlindring så används atropin i form av ögondroppar. Atropin vidgar pupillen samt blockerar den smärtsamma kramp i pupillen som uveiten orsakar. Atropin minskar därigenom också risk för sekundära komplikationer såsom sammanväxningar inuti ögat vilket kan ge permanent synnedsättning. Atropin i höga doser (dosering varje timma) har visats öka risken för kolik hos häst, men kolikrisk föreligger inte i de doser som är relevanta vid uveitbehandling, det vill säga cirka var sjätte timma eller mera sällan. Frekvensen anpassas till den lägsta dos som är nödvändig för att hålla pupillen vidgad. När pupillen är maximalt stor så dras frekvensen ned till minsta nödvändiga giva, vilket ofta är en gång dagligen.
Behandlingstiden vid akut uveit beror på hur ögat svarar på behandling. Flera veckors behandling kan ofta vara nödvändig, det varierar från fall till fall. Det är mycket viktigt att inte behandlingen avslutas för tidigt eftersom inflammationen då kan ta fart igen.
Skydda ögat mot ljus
Övrigt som är viktigt att tänka på vid vård av häst med uveit är att skydda ögat från ljus. Vid uveit är ögat ljuskänsligt och behandlingen består dessutom av pupillvidgande ögondroppar vilket gör att ögat inte kan skydda sig mot ljus. Det är därför lämpligt att ha en huva med skydd för ögat i samband med utevistelse, och det är bra att dämpa belysningen i stallet. Det kan vara bra att känna till att atropin har en mycket långvarig pupillvidgande effekt och pupillen kan därför vara stor i flera dagar eller till och med veckor efter avslutad behandling. När pupillen börjar dra ihop sig igen när den belyses med ljus behöver inte längre huvan användas. För att minska risk för kolik vid smärtsam uveit är det viktigt att hästen får skrittmotion (och/eller utevistelse) dagligen. Hästen bör dock inte ansträngas så länge som den visar tecken på smärta och har en aktiv inflammation, eftersom det då finns risk för akut blödning inuti ögat.
Kan krävas skräddarsydd behandling
Tyvärr så utvecklar vissa hästar kronisk, återkommande uveit trots korrekt behandling av den akuta, primära uveitepisoden. I fall med kronisk uveit behöver behandlingen skräddarsys utifrån behoven hos respektive individ. Sammantaget är det viktigt att vara observant på subtila tecken på att ett nytt skov är på väg så att behandlingen kan justeras löpande. Vissa fall kan behandlas i samband med akuta skov, andra fall behöver konstant underhållsbehandling för att fördröja förloppet. UV-ljus har beskrivits kunna vara en triggande faktor för nya skov, och det kan därför vara lämpligt att använda ljusskyddande flughuva vid hagvistelse. Vissa fall har visats svara bra på injektion av ögats glaskropp med låg dos av ett läkemedel (gentamicin) som bromsar förloppet tillfälligt. Ibland kan ett par injektioner med några veckors mellanrum behövas initialt, och injektionen behöver sedan upprepas regelbundet, cirka årligen. Det finns även kirurgiska alternativ såsom implantat med medicin att operera in under ögonvitan som kan fungera i vissa fall, men det är inte alla hästar som är lämpliga kandidater för detta. Ingreppet leder också till livstids tävlingskarens utifrån dagens svenska dopingregelverk. Det finns vissa rapporter som beskriver att vitrektomi (operation av ögats glaskropp) kan hjälpa hos hästar med leptospiraorsakad uveit, men bevisen är inte entydiga kring prognosen för detta ingrepp, och synnedsättning är en vanlig komplikation till ingreppet. Ett annat kirurgiskt alternativ är att operera bort ett öga som är smärtsamt och som inte svarar på behandling.
Vid smärtsam uveit som inte längre svarar på behandling så kan det vara bättre för hästen att operera bort ögat. Även om det blir ett stort synfältsbortfall så finns det många exempel på hästar som klarar sig bra med bara ett öga. Foto: UDS
Går det att förebygga uveit?
Det är svårt att förebygga den första episoden av uveit men det kan rekommenderas att försöka ha en säker närmiljö för att undvika trauma mot ögat. I händelse av akut uveit är det viktiga att säkerställa att den identifieras snabbt och behandlas på rätt sätt. Du bör därför kontakta veterinär om din häst visar tecken på ögonsjukdom. Om din häst har kronisk uveit så bör du vara extra observant för att upptäcka ett nytt skov i ett tidigt skede. Du kan gärna låta hästen ha en huva som skydd för UV-ljus då detta eventuellt misstänks kunna vara en triggande faktor. Goda rutiner för parasitkontroll är viktigt, liksom god hov- och tandvård. I de fall där en ärftlig orsak misstänks (till exempel Appaloosahästar med uveit och eventuellt också hästar med dubbelsidig uveit) bör avel undvikas.
Referenser:
GilgerBC. Equine ophthalmology. 3rd ed. Ames, Iowa: Wiley-Blackwell; 2017.
GerdingJC, Gilger BC. Prognosis and impact of equine recurrent uveitis. Equine Vet J. 2016;48(3):290-298.
GilgerBC. Equine recurrent uveitis: the viewpoint from the USA. Equine Vet J Suppl. 2010(37):57-61.
SpiessBM. Equine recurrent uveitis: the European viewpoint. Equine Vet J Suppl. 2010(37):50-56.
GilgerBC, Wilkie DA, Clode AB, et al. Long-term outcome after implantation of a suprachoroidal cyclosporine drug delivery device in horses with recurrent uveitis. Vet Ophthalmol. 2010;13(5):294-300.
Shao YC,Liou JC, Kuo CY, et al. UVB promotes the initiation of uveitic inflammatory injury in vivo and is attenuated by UV-blocking protection. Mol Vis. 2017;23:219-227.
Tidigare på Hippson.se
Vilka kliniska tecken förekommer vid hornhinnesår
IMMK – en kronisk inflammation i hornhinnan
Vad och hur ser hästar egentligen
Liknande webbartiklar
- Så fungerar hästens ögon
- Longering kan göra hältbedömning svår
- Forskningsstudie om halm som grovfoder
- SLU vill forska om tysta smittbärare
- Objektiv rörelseanalys kan underlätta hältutredningen
- Vaccin kan hjälpa hästar med kronisk klåda
- Hästens ansiktsuttryck vid hälta
- Synnedsättning hos häst
- Studerar hästens rörelser i skritt för att upptäcka hälta
- Vilka kliniska tecken förekommer vid hornhinnesår?
Hon byggde en höhäck av ett IKEA-bord
När Åsa Karlström behövde en höhäck till sin häst på en stram budget, omvandlade hon ett gammalt bord hon hade stående från IKEA.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!