Rolf-Göran Bengtsson och Quintero La Silla på prisutdelningen.

De svenska ryttarna red som om det gällde livet. Det räckte inte ända fram på de extremt tuffa banorna, men de är alla nöjda med sina prestationer och sina hästar.

– I en världscupfinal ska det vara stort och svårt, här är ju världens bästa hästar och ryttare som tävlar mot varandra, säger Rolf-Göran Bengtsson.

Rolf-Göran Bengtssons mål med helgen var att komma topp-5, nu blev han sexa, och det är enligt honom själv verkligen helt okej.
- Vi fastnade i plank/räcke-kombinationen i första rundan. Den visste jag redan innan att den skulle bli vårt största problem. Det var väl okej att han rev första, men sedan snubblade han till och fick med sig det andra också. Men jag är nöjd med min häst, säger han.
Att Quintero La Silla är en känslig individ har väl alla förstått vid det här laget. Han blir lite "sprallig" som Rolf-Göran själv uttrycker det.
- I andra rundan gällde det att hålla honom tillräckligt lugn för att inte riva. Men då blir det också så att jag får slåss mot maxtiden i stället, säger han om sitt ynka tidsfel i andra rundan.
Enligt Rolf-Göran var banan precis så stor som man ska förvänta sig under en världscupfinal.
- Det är något av det största jag har sett och ridit. Hade vi haft en runda med 15 felfria hade man kritiserat att det inte var stort nog. Här är världens bästa ryttare och hästar - då ska det vara stort och svårt. Dessutom har vi alla förutsättningar i den här arenan med ett toppenbra underlag och en stor framridning.
När publikstödet kommer på tal ler Rolf-Göran brett.
- Det är fantastiskt, säger han.
  
Stolpe ut för Henrik
Henrik von Eckermann och Gotha FRH hade väl, milt uttryckt, stolpe ut den här helgen. 

- Jag känner mig lite tom. Hästen har gått superbra men vi har inte riktigt fått till det hela vägen. Att riva första och sedan andra hindret. Ja vad ska man säga, det är så klart frustrerande, säger Henrik.
Han är extremt nöjd med hur Gotha har presterat.
- Hon har gjort det hon ska på ett väldigt fint sätt. Men ändå, det är ju ingen som minns någon som har kommit på en åttonde plats i en världscupfinal. Så är det ju, säger Henrik uppgivet.
- Nu tar vi nya tag, det kommer nya tävlingar och förhoppningsvis händer "det" för oss någon gång.
Han tycker, liksom Rolf-Göran, att banorna var bra byggda.
- Det ska vara utslagsgivande på den här nivån, säger Henrik.

Tackar brorsan för andra rundan

Jens Fredricson bestämde sig som bekant först för att stryka sig från den andra rundan.
- När vi studerade poängsammanställningen noga kom vi fram till att det kanske inte var så kört ändå. Eller det var snarare Peder (Jens bror, reds anm.) som sa åt mig att köra. Och det är jag glad för nu.
Jens menar att den andra banan i den andra omgången passade honom och Lunatic bättre.
- Den första var riktigt jobbig, med ett ryckigt tempo. Den andra banan var mer i min smak där man hittade rytmen på ett annat sätt. Lunatic gjorde ett riktigt bra jobb och jag är supernöjd med honom. Och så får jag väl tacka brorsan, jag är glad att jag gick in igen, säger Jens.

Malin nöjd med "Tore"

Hippson träffade Malin Baryard Johnsson på framridningen efter den första klassen - hon valde dock att inte starta i den avslutande rundan. Hon hade ändå inte chans på en framskjuten placering, då är det bättre att spara hästen.
- Supernöjd. Tornesch hoppade jättelikt, men med två tråkiga nedslag.
Banan visade sig vara riktigt stor - och svår. inte en enda nolla blev det i den första omgången.
- Det här är det svåraste jag har gjort och jag har ändå varit med i nio världscupfinaler, säger Malin.

Text och foto: Ida Röök

Henrik von Eckermann och Gotha FRH har haft en bra helg, även om ryttaren hade hoppats på mer.

Jens Fredricson och Lunatic ler lika stort båda två. 

Henrik von Eckermann gick upp i ledningen efter sin ritt, han slutade på en åttondeplats.

Rolf-Göran hyllar den svenska publiken. "Fantastisk", säger han.

Jens är nöjd över att han gick in igen och red den sista omgången. "Tack brorsan", säger han.

Malin Baryard Johnsson valde att stryka sig efter den första rundan. 

Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve

Det blev en grymt spännande avslutning här i Falsterbo, Peder Fredricson på H&M Cash In var som enda svensk med till andra omgången. Han gick ut som trea från slutet, satte en snygg nolla och ledde klassen. Men tyvärr passerades han i prislistan av vinnaren Nicola Philippaerts på Carlos från Belgien och tvåan Brianne Goutal på Nice De Prissey från USA.
  
GP-segraren Nicola Philippaerts hann se första ryttaren i andra omgången och insåg att det skulle bli en snabb omhoppning:
- Jag gav allt och det lyckades!
Andraplacerade Brianne Goutal bor egentligen i USA, men har varit stationerad i Europa under sommaren.
- Jag var väldigt glad i omhoppningen över att jag har en så försiktig och "scopy" häst. Det behövdes!
Hon avslöjar också att hon har koppling till Sverige, hennes pojkvän kommer härifrån...
  
Peder Fredricson var jätteglad för sin tredjeplats.
- Det är en speciell häst jag har, allt är möjligt och allt är omöjligt med honom. Men vet aldrig hur det blir. Cash In har en otrolig kapacitet, men ridbarheten måste vi jobba lite mer på...
Valacken gillar helt enkelt inte när ryttaren bestämmer för mycket.
- Det är bara att hänga med. Andra hästar kan man ha en tanke om att forma på ett visst sätt, men det går inte med den här. Jag har haft honom i tre år och kan fortfarande inte få honom på tygeln...
  
Om ett par veckor åker Peder till OS i London. Men inte som ryttare utan som tränare till sin bror Jens. Och som make till Lisen förstås, som nu är klar för en ordinarie plats.
- Jag, Jens och Lisen har tränat ihop hemma hos oss under de senaste månaderna, det har varit jättekul. Tidigare har det aldrig gått bra för alla oss tre samtidigt, men det har det faktiskt gjort den här säsongen. Även om jag inte har varit tillräckligt bra för att få rida OS.
Mindre roligt tycker Peder att det är att hans team-kamrat Malin Baryard Johnsson missar London.
- Det är bara tråkigt, jag är verkligen ledsen för Malin. Man vet ju hur det känns, dels att missa en OS-plats men framför allt när hästarna blir skadade...

Resultatlista

Den 18-årige Grand Prix-vinnaren Nicola Philippaerts.


Amerikanskan Brianne Goutal kom på andra plats.


När Peder fyllde 40 i vintras önskade han sig en klocka, men han fick ingen. Så lyxuret han fick i pris är han väldigt nöjd med.


Peder fick se sig slagen av "ungdomarna".
  
Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren

Tidigt under söndagseftermiddagen kallade förbundskapten Sylve Söderstrand till presskonferens. Och det var inget trevligt besked han hade att lämna, Malin Baryard Johnssons Tornesch har nämligen visat sig ha en senskada, och missar OS.
Med sig till presstältet hade Sylve en lapp från landslagsveterinär Jonas Tornell, där det stod att Torneschs senskada är treprocentig och sitter i vänster fram. Det är inget allvarligt för framtiden, men han kommer inte att bli frisk till London.
- Malin är förstås bestört, det är verkligen synd om henne. Det är ingen idé att ni söker henne i dag, hon kommer inte att vara tillgänglig...
   
In som ordinarie i laget går i stället Hippson-bloggaren Lisen Bratt Fredricson på Matrix. Om Sylve får anmäla en ny reserv är oklart, troligtvis går det inte eftersom reglerna säger att anmälan nu är helt stängd.
- Vi har fortfarande ett väldigt bra lag. Lisens häst har hoppat övertygande, även om den inte är lika rutinerad som Tornesch, säger Sylve.
   
Snacka om att det har varit dramatik för det svenska hopplaget den här helgen. Först vann de nationshoppningen, sedan visade det sig att Coupe de Coeur var ofräsch så att Henrik von Eckermann får ta Allerdings till OS. Och nu Torneschs skada...
 
Text & foto: Anki Yngve