Jeanna möter pressen efter sin fina ritt.

Jeanna Högberg och Darcia var första svenska lagekipage in på dressyrarenan, och trots att det var VM-debut för båda utstrålade de stor säkerhet.
– Hon kändes faktiskt mer avslappnad än vad jag trodde att hon skulle vara, därför hade jag kanske lite dåligt tryck in i första piaffen. Men över lag är jag jättenöjd, hon var positivt avspänd, säger Jeanna till Hippson.
  
Detta var Darcias sjunde start på Grand Prix-nivå och trots orutinen tar hon allt ståhej, inklusive den jättelika arenan, med ro. Det ösregnar tidvis här i Caen, men som tur är rider ryttarna fram under tak.
– De små missarna vi hade får jag ta på mig. Jag älskar den här hästen, hon är fantastisk. Med henne är jag som sagt väldigt nöjd, fortsätter Jeanna.
Visst syns det att Darcia behöver stärka formen, i piaffen hamnar hon lite i framvikt, men för att ha debuterat internationellt helt nyligen är helhetsintrycket imponerande. De svåra bytesserierna satt riktigt fint, liksom piruetterna och längningarna.
  
Får klart godkänt av Bo och Kyra
Domarna belönade Sveriges första ekipage med 69,657 procent.
– Det var en bra start, vi kan inte förvänta oss mer eftersom hästen inte har gått så många GP-klasser. De gick in och gjorde vad de skulle, även om det inte var en helt felfri ritt. All heder åt Jeanna som gjorde det så bra, säger förbundskapten Bo Jenå.
Landslagstränare Kyra Kyrklund beskriver Jeanna som en riktig tävlingsmänniska, som inte stressar upp sig för något.
– Hon är här för framtiden, målet är att hon ska få en positiv upplevelse. Och det tror jag att hon har fått. Det är en cool tjej och en jättefin häst, som kommer att bli bättre och bättre med tiden, menar hon.
Bo Jenå flikar in att Jeanna inte enbart togs ut till laget för att hon är en framtidsryttare. Hon har dessutom presterat bättre resultat under våren än övriga kandidater!

Direkt efter ritten låg ekipaget på en sjunde plats. Följ Hippsons direktrapport från klassen här.
Läs mer om Jeanna och Darcia här.

Text & foto: Anki Yngve

 

Ett fokuserat par på väg in på banan.
 

Darcia har en härlig utstrålning...
 

... och riktigt fina gångarter. En framtidshäst!
  

Snabbt snack med Bo Jenå direkt efter ritten.
 

Förbundskaptenen var nöjd med sin första lagryttare. 

Det har varit två helt otroliga veckor i och runt Caen – med utmärkt sport, stor dramatik, besvikelse, glädje och till och med sorg. Vi avslutar vår VM-bevakning med en sammanfattande tillbakablick. Minns mästerskapet med oss – och tack alla läsare för ert stora engagemang!

Visst, det var inte Sveriges dag i Final Four-finalen i Caen, Rolf-Göran Bengtsson hamnade utanför podiet som fyra. Men hans häst Casall blev i alla fall en vinnare – med Jeroen Dubbeldam i sadeln. Här frossar vi i finalen, genom ett bildspel signerat Tomas Holcbecher.

Här kan du läsa Hippsons intervju med Rolf-Göran Bengtsson.
Här hittar du vår direktrapport från finalen, med bilder och massor av tv-klipp.

Rolf-Göran Bengtssons axlar hängde ner, han var tydligt besviken över att ha gått ur VM-finalen som fyra.
– Det är väldigt olyckligt att få ett ner med sin egen häst. När de andra red noll där var jag plötsligt ordentligt distanserad, innan det ens hade börjat, säger han.

Det var inte Rolf-Göran Bengtssons dag i Caen. Finalen började med ett ned på C-hindret i kombinationen med Casall.
– Jag trodde att han skulle komma ur den bra. Det var sjutton också att det skulle behöva hända, säger han, när han lågmält möter pressen direkt efteråt.
Inne på arenan pågår prisutdelningen med topp tre, Rolf-Göran är den som ”blev över den här gången”.
– Jag hade så klart förväntat mig något annat av det här. Jag skulle helst inte stå här och prata med er nu, säger han. 

Känsligare än han trodde
Rolf-Göran inledde hästbytet med att rida Jerone Dubbeldams unge Zenith.
– Den var betydligt känsligare än jag trodde. Jerone och hästen känner varandra utan och innan. Efter det första nedslaget drog jag ner tempot betydligt, det kostade två tidsfel vilket jag inte hade råd med. Det hade kanske varit en fördel att ha haft den hästen senare.
Även med Patrice Delaveaus Orient Express blev det nedslag för Rolf-Göran.
– Där valde vi att gå framåt på sex galoppsprång till den sista oxern, det hade även Jerone gjort med den innan. Kanske hade den inte riktigt orken kvar att klara det igen.
Casall blev hästen som säkrade guldet åt holländaren, något som Rolf-Göran är glad över.
– Det var rolig att Casall var den som fick ”vinna”. Han har kommit igenom det här mästerskapet mycket bra, det var ingen som hade problem att rida runt honom därinne. Han hade krafter kvar och det visar verkligen på kvalitet i hästen, säger Rolf-Göran.
Nu åker han hem till Tyskland där lilla Pamina och sambon Evi väntar.
– Jag har ju lite att komma hem till i alla fall, jag får tänka lite så, säger Rolf-Göran och får fram ett litet leende.
 
Rolf kommer tillbaka
Förbundskapten Sylve Söderstrand är också nedslagen.
– Det blev en jättetrist avslutning. Men vi vet att det är svårt att ta medalj om man inleder med att riva med sin egen häst, konstaterar han.
Rolf-Göran kommer tillbaka, det är Sylve säker på.
– Han har flera fina unghästar i stallet som han har väntat med att börja rida, för att få VM överstökat. Och Casall lär ju tävla mer, vi har ett EM nästa år, säger Sylve.

Text & foto: Ida Röök

Direktrapport med resultat och klipp på samtliga rundor
   

Tyvärr fick Rolf-Göran en dålig start, genom rivningen med Casall.
   

Vad tänkte han när han stod där vid staketet?
 

Finalen är hektisk, med många upp- och avsittningar.

Casalls groom Celia fick se sin häst ridas av andra än Rolf-Göran. 

Beezie Maddens Cortes väntar på att Rolf-Göran ska sitta upp.

Jeroen Dubbeldam sitter upp på Casall medan Rolf-Göran funderar på sista rundan.

Casall fick "vinna" när Jeroen säkrade guldet på hingsten.

Jeroen var nolla finalen igenom, då blir man glad!

Zenith visade sig vara känsligare än Rolf-Göran trott.

Även Beezie Madden lotsade runt Casall väldigt fint.

Sylve är förstås besviken över att det inte blev medalj, men menar att "Roffe" kommer igen.