Ahaa...!

Ibland när man ska lära sig nåt så tror man att man förstår. Men sedan när man verkligen faktiskt förstår det man ska lära sig göra eller känna, så tänker man "jahaa... nu fattar jag". I alla fall gör jag det. Såhär defineras AHA-upplevelsen på Wikipedia, förmodligen världens mest tillförlitliga uppslagsverk:

"Aha-upplevelse är en plötslig insikt, till exempel vid problemlösning. Den kallas också heureka-upplevelse, så som Arkimedes plötsliga insikt om att ett föremåls volym kan bestämmas genom att det nedsänks i vatten.

Termen skapades av Karl Bühler, som vid början av 1900-talet studerade tankeprocesser vid problemlösning. Inom gestaltpsykologin använder man termen vid experiment så som den av Wolfgang Köhler gjord med schimpansen Sultan. Sultanens många försök resulterade slutligen, att den insåg hur två korta käppar kunde sammanfogas och därmed användas till att nå bananen som låg utanför buren."

Så, låt mig förklara. Jag är Sultanen. De två korta käpparna är mina ben. Min banan ligger för det mesta med den breda delen neråt och spetsarna uppåt (tänk hängmatta). Men jag vill att bananen ska balansera på sina spetsar (tänk bro). Mina två korta käppar måste samarbeta för att få bananen att balansera som en bro. Det är ingen idé att jag försöker trycka ner käpparna i marken och samtidigt försöka picka upp bananen i bro-läge, för då släpper den övre delen av de två korta käpparna kontakten med bananen. Bron kommer vingla och välta, framåt, bakåt eller åt sidorna. Men om jag håller de två korta käpparna stilla, burna och omslutna om bananen, så kommer bananen kunna balansera sig själv. Tappar den balansen kan jag använda de nedre delarna av de korta käpparna för att stötta och påminna om vart balansen finns, medans de korta käpparnas övre delar tillsammans bildar ett upp-och-ned-vänt V om mitten av bananen, och hjälper den att stanna i balans.

Var ligger landet där man böjer bananerna?

http://www.youtube.com/watch?v=4_dUmZUboZY