C-körkort!

Inom familjen har vi länge pratat om att det är hög tid för mig att ta C-körtkort, så att jag kan byta av pappa när vi är ute och åker med den stora lastbilen. Att ta C-körkort är inget jag har sett fram emot direkt, men när höstens tävlingssäsong var över tog jag mig i kragen och skrev in mig på Axelssons Trafikskola i Västerås.

Jag skrev teoriprovet i början på januari, och blev godkänd på första försöket. Efter att teorin var avklarad bokades tid för uppkörning. Tråkigt nog blev jag inte godkänd vid det första försöket, då de tyckte att jag var lite för osäker och försiktig i min körning. Jag var otroligt taggad, och hade verkligen velat klara körkortet på första försöket! Men nu var det bara att åka hem och ladda om på nytt. På grund av lång väntetid, plus att jag inte varit hemma på flera veckor, blev inte nästa uppkörning inbokad förrän två månader senare.

Så idag var det då dags igen, och jag var mer nervös än någonsin tidigare! Att inte klara på andra försöket hade känts som ett riktigt misslyckande för min del. Uppkörningen började riktigt bra, och backningen runt ett gathörn gick alldeles strålande. Men på slutet började det jävlas för mig, och jag lyckades göra det ena misstaget efter det andra. Tårarna brände under ögonlocken för jag kände mig så dålig. Jag som hade bestämt mig för att lyckas den här gången!

Väl tillbaka på Trafikverket stängde jag av motorn på lastbilen, och väntade ut min dom. Då fick jag höra de magiska orden, "Du är godkänd". Han var dock tvungen att tillägga att min uppkörning hade varit långt ifrån prickfri, och ifall jag hade tänkt bli professionell lastbilschaufför hade han kanske tvekat. Men vad gör det, jag blev ju godkänd! Nu kan jag lägga allt det här åt sidan, och återigen ägna mig helhjärtat åt hästarna och ridningen!

Nu får jag också köra vår stora lastbil!