Dåligt bloggande!

Hej på er!

Jag vet att bloggandet är uselt just nu, men fokus är på lite annat än att blogga om vi säger så :)

Vet ni förresten, jag har glömt berätta vad som hände på kvällen när vi kom hem från akuten i söndags..

Jag tappade min telefon i backen och den sprack. Just då orkade jag inte ens bli ledsen, det var verkligen som pricket över i:et att det skulle hända..!

Jag kan inte ens köra bilen så att jag kan få telefonen lagad.

Blää idag är jag inte på bra humör. Försöker att hålla humöret uppe och peppa mig själv, försöker övertyga alla om att jag absolut kan rida i helgen, för det ska jag göra!

Idag har jag svårt att gå igen, kryckan är tillbaka och realisten i mig inser att det kommer nog inte gå.

Telefonen ringer stup i kvarten för alla vill peppa och höra hur jag mår, men isch vad trött jag är på att prata i telefon, jag vill bara sova!

Men då rullar Haralds bil in på gårdsplanen! Han hade vägarna förbi och lämnade ett knäskydd som fotbollsspelare använder när det får lårkakor. Kan dom så kan jag, eller hur!

Drar upp det på låret och känner redan hur skönt det är med stödet och värmen som bildas.

Han skulle hem till Back on Tracks huvudkontor och packa inför Falsterbo, och ville hjälpa mig en bit på vägen.

En liten gnutta hopp tänds igen och jag surfar lite på datorn, ser att startlistorna har kommit upp.

Jahapp, nummer 53, det är ett bra nummer.

Nummer 53 är mitt turnummer, det bestämmer jag nu.

Jag ska tycka synd om mig själv en stund till, svära lite över att det gör ont och sen ta mig i kragen och packa min väska.

Packa kläder kan man göra oavsett om man är halt eller inte.

Vi åker på fredag morgon, jag har ont i magen för bilresan. Inte för Cajzas skull utan för min skull.. Hur ska jag kunna sitta i en bil i så många timmar?? Aj aj aj.

/slut på meddelande, den bittra kvinnan går och lägger sig, vaknar på rätt sida vid lunch och blir positiv igen.