Det hemliga receptet

Fick frågan för ett tag sedan hur jag förbereder hästarna för tävlingsbanan, så här kommer mina bästa knep för att få hästarna att se ut som de stjärnor de är.

1. Se till att hästen är ren. Det bästa och mest naturliga för hästen är att bli ryktad. Våra hästar ryktas dagligen, och vi brukar använda en gummiborste och massera över hela hästen så all smuts kommer upp till ytan innan vi ryktar för att verkligen få dem så rena det går.

Att bada hästarna är egentligen inte så bra för dem, man stör deras naturliga fetter och torkar ut huden på dem, men det är ju tyvärr oundvikligt att göra det då och då. Jag brukar tvätta dem innan tävling och sen bara det som behövs, oftast bara benen som man vill tvätta rena från sand och smuts så de inte får skav och annat tråkigt. Skimlarna kan man ju tyvärr inte få rena på något annat sätt än att tvätta, och det är också just skimlar som har känsligast hud så med dem är jag jättenoga med vad jag använder för schampoo. Babyschampoo ( det mesta som är för bebisar är bra) eller Hexocil fungerar fint- det är milt, neutralt och torkar inte ut huden. Hexocil är även desinficerande och utmärkt när de har skorv på benen, utslag osv.

Det händer ju dock att man står där, med sin nybadade skimmel, som under den timmen man lämnat den för sig själv i sin box hunnit göra både nr 1 och nr 2, och rullat sig i det. Det är då man får plocka fram sitt hemliga vapen. Torrschampoo- ett måste i alla skimmelägares ryktlådor. Man sprayar på fläcken/fläckarna, väntar en minut, torkar bort. Superenkelt. Precis som med torrschampon för människor kan man ju inte hålla på sådär dag ut och dag in, men som quickfix är det oslagbart!

2. Det finns många fördelar med att klippa hästarna- det blir inte lika svettiga, torkar fortare och inte minst är de 100 gånger lättare att hålla rena. Att försöka hålla en långhårig skimmel ren är lika med uppgivna tårar och massor av svordomar, och det är precis sådant jag i största mån försöker undvika. Så- alltid klippta!

3. Det fanns en tid i mitt liv då jag flätade som ingen annan, jag vågar säga det nu. Jag var en jävel på att fläta faktiskt.  Nuförtiden har jag ingen häst att göra några flätor på (de gillar inte det) vilket man ju kan se som ett stort slöseri med talang. Jag får helt enkelt leta upp något annat att vara bra på, men här kommer en snabb liten guide till hur man får till några flätor, innan jag tappat stinget helt.

Ren (!) man, klippt och ryckt jämn. Jag gillar ett göra många flätor, tycker det är finast så jag gillar att ha manen ganska tjock.

Det är viktigt att man delar rakt så att man när man kollar på raden med flätor så är det raka linjer mellan dem, och att de är lika breda. Jag brukar använda en vanliga hårklämma och dela av på lika många taggar hela tiden. Klämman är också det bästa sättet att hålla undan resten av manen när man jobbar på en fläta.

För att få flätorna så hårda och lite spretiga som möjligt är det bra att blöta manen lite, det gör också att fingrarna glider lite mer mot hårstråna vilket är mycket behagligare än det "brännande" som blir när man flätar torrt.

Det absolut viktigaste är att man flätar hårt. Jag använder bara ett gummiband och rullar upp direkt, men de allra flesta brukar ha två. Jag brukar snurra in änden av flätan i gummisnodden så den inte spretar ut i själva knoppen, men håller snodden på så liten yta som möjligt för att undvika att knoppen blir kantig när den rullats upp.

Och såhär kan det se ut. Man får inte kolla för mycket på hur varje enskild fläta ser ut, utan mer på helheten.

Och som sagt, det fanns en tid då jag var betydligt bättre på det här än vad jag är nu. 😅

4. Inte mycket att göra med en ren häst om all utrustning är smutsig, då kan man lika gärna skita i det helt. Jag behöver väl knappast tala om att vi putsar allt läder varje gång det använts, samt gör rent alla skydd osv. Det är inte bara en fåfäng fråga, det är smutsiga saker som gör illa hästar, och dessutom går de sönder fortare. På tävling drar jag dock fåfängan ett steg längre.  Vi har jättefina mässingspannband på nästan alla träns, men de skiner inte av sig själva så inför varje start står jag där med mässingputset i handen och gnuggar.  Jag brukar också införskaffa en mycket billig sak som underlättar en fåfäng människas liv avsevärt- skoputssvampar (neutrala)! Några snabba drag på det rena lädret och det blänker sådär lagom fint som man vill att det ska.

Och det var nog allt som jag kommer på just nu! Trots att jag nu skrivit den här långa listan på saker man kan göra för att piffa till hästarna lite så vill jag faktiskt påminna er om att den finaste hästen av alla är den som är lycklig❣️

PS Glöm inte putsa era stövlar, med skoputs! (Shoutout till alla er juniorer som springer runt med sadeltvål på stövlarna- I SEE YOU!)