Djurskydd, moral och etikdag på veterinärprogrammet

Hej! Izabella här...

Idag har vi samlats hela klassen ihop med ett gäng lärare/forskare som undervisar och forskar på etik, moral och djurvälfärd. Under våren så har vi studenter fått flera uppgifter av lärarna. Bland annat så skulle vi skriva en loggbok under vår praktik där vi diskuterar fall, självklart anonyma fall. Men tanken var att vi skulle reflektera över djurskydd, djurägarkontakt och djurvälfärd. Vi skulle även konstruera ett eget intyg om djurskyddsfall och träna på att skriva ett sådant på korrekt sätt för att det skulle hålla i t.ex. en rättegång.

Idag har vi träffats och sammanfattat allt. Vi har diskuterat kring ovan nämna frågor och dagen har varit mycket intressant.Från lärarna fick vi bland annat frågan: hur vill du vara som veterinär? Vi kom väl mer eller mindre fram till att den "optimala" veterinären besitter stor yrkesmässig kunskap och har även en stor social förmåga och kan på ett bra sätt kommunicera med djurägare. En sådan veterinär vill jag vara. Men man kanske inte alltid i alla fall kommer lyckas med "det perfekta mötet".

När man gjort undersökningar inom humanvården har man dessutom sett att människor ofta förknippar en trevlig och social läkare med en kunnig läkare. Det finns anledning att tro att även detta stämmer överens med veterinärer och djurägare. Jag har många gånger hört om en veterinär som är "så himla bra och trevlig". Den vill man gå tillbaka till. Men är det säkert att denna person innehar den största yrkesmässiga kompetensen? O hur vet man det som djurägare? Oftast så verkar det sociala bemötandet vara minst lika viktigt som kompetensen, i alla fall omedvetet.

Jag ska ge er ett exempel. Låt oss säga att ni går till fantastiskt trevliga veterinär A. Veterinären kanske inte hittar det exakta felet med er halta häst med rekommenderar vila i 6 månader o lovar er mer eller mindre att hästen kommer bli bra. Som vi alla vet så blir de allra flesta hältor bra på ca 6 månader, i alla fall bättre, även om man ej vet vad det beror på. Ni får en längre pratstund, veterinären tar sig verkligen tid och diskuterar hela tiden kring de olika skadorna som skulle kunna vara felet. När ni åker hem kommer ni på att ni egentligen inte riktigt fått något svar på vad som är fel med hästen men ni känner er ändå trevligt bemötta och hoppfulla inför den långa vilan. Efter 6 månader kommer ni tillbaka. Hästen är inte riktigt bra. Återigen får ni en lång pratstund med den trevliga och omtänksamma veterinären som pratar er in i att kanske fundera på att ge upp. Ni har ju trots allt gjort allt och verkligen gett hästen en välförtjänt vila.

Veterinär B har inte riktigt lika bra social kompetens, men är oerhört rakryggad och säger rakt ut "jag vet inte felet, det krävs fler undersökningar". Ni måste då lägga ut mer pengar. Efter diverse andra undersökningar får ni veta att hästen har en skada med dålig prognos. Ni får inte riktig diskutera igenom fallet ordentligt för veterinären har ont om tid. Veterinären berättar direkt att hästen aldrig kommer kunna bli en tävlingshäst igen pga skadans karaktär. Veterinären berättar innan denne hastar iväg att hen kan döma ut hästen om ni vill.

I ärlighetens namn. Om du tänker att du nu inte hade facit. Vilken veterinär hade du valt? Den socialt kompetenta eller den yrkesmässigt kompetenta?Och tror du att du som djurägare verkligen skulle kunna avgöra vem som var mest kompetent? Finns det risk att du skulle uppfatta veterinär A som mer kompetent?

Vidare saker vi har diskuterat är om den svenska djurskyddslagen som sägs vara så "bra" verkligen följs?

"Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt"

Föreläsaren frågade även oss studenter vad det var för skillnad på en mink i bur, jämfört med en häst i en gallerbox, just i den stunden. Minken har större yta i relation till sin kropp sa hon. Sen diskuterade vi även dilemmat med att "förmänskliga djur" och problemen med det. Även om man älskar sitt djur så kanske handlingarna inte alltid är till fördel för djuret?

Observera att jag endast delger er vad vi har diskuterat idag. Det är ibland nyttigt att rannsaka sig själv och sitt eget tänkande. De allra flesta är nog ganska övertygade om att de är bra hästägare. Men vad skulle hästen eller djuret välja?/Izabella