EM och sånt...

Hejsan! 
  
Försök nummer 634 och med en internetuppkoppling som får mig att överväga att skriva detta för hand istället och cykla ut med det till era hem för att bli klar fortare. Men jag vet ju att jag lovade att rapportera ifrån EM och det gjorde jag ju inte så det minsta jag kan göra är väl att utvärdera det nu efteråt åt er. 
  
Jag åkte dit med en lurig känsla i magen, någonstans visste jag att vi som lag hade något stort på gång, det fanns bara inte på kartan att vi skulle misslyckas nu. Självklart gjorde jag som vanligt och pressade bort den magkänslan för att jag inte vela jinxa det. Men nu i efterhand så kan jag ju säga det, jag visste det! Vi hade 4 bra ryttare och 4 om möjligt ännu bättre hästar som alla gjorde en fantastisk insats som bidrog till det som sen blev ett lag silver! Och vi hade roligt på vägen, trots att det är ren och skär dödsångest ibland att vara ansvarig för att ett 600 kg tungt liv som inte vet sitt eget bästa och inte kan prata ska må bra och ha allt han behöver för att kunna prestera på sin absoluta topp under en veckas tid. Jag vill rikta ett stort tack till alla i ledningen för allt ni gjort för oss denna vecka. Jag insåg när jag skulle åka hem att jag inte hade en aning om vart show office låg någonstans då vi fått startlistor och all information man i vanliga fall måste kuta runt o hämta själv levererade till stallet. Så tack Henrik "så smidigt att inte behöva knyta skorna" Ankarcrona, Rasmus "klipptoman" Westgren och Annika "superwoman" Ersgård för allt, jag hoppas ni förstår hur uppskattade ni är utav alla. Tack även Ankan och Pether! 
  
Tack också till Tiia, Nattis, Mallan och Åsa för hänget. Sånt härligt gäng som i stundens allvar ändå finner rum för humor. Som kan säga "Don't fuck it up now!" med glimten i ögat när dom ser att man går mot banan likblek i ansiktet av nervositet. Hade inte vela gjort detta mästerskap med några andra! 
  
Tack till stallpersonalen som alltid är glada och trevliga även fast ni säkert ibland har all anledning till att inte vara det. Som kommer och delar ut mat och kaffe fast ni inte behöver det, ni har verkligen fattat vad som gör oss hästskötare glada. Ett av de större hallelujah-momenten under veckan var när vi satt i stallet helt nervösa och sockerlåga på fredag eftermiddag och vi hör en röst ropa "Är det någon som vill ha kex-choklad?" och ni kommer in med en låda full. Då blev man ju religös. Sköljde ner det med champagne sen på natten när vi putsade dom sista tränsen efter finalen, inte så religöst gjort och det var inte speciellt gott heller men man tager vad man haver.
  
Zacke kan ju inte läsa så det känns ju bara töntigt att skriva något till honom här, även om jag är väldigt tacksam för att jag får hänga med honom på alla hans äventyr, som bara har börjat! 
  
Nu har jag suttit en halvtimme och stirrat på den här raden och funderat på vad jag ska skriva. Vi är hemma nu och Zacke har fått gå i sin hage idag, pga ösregn sköts utsläppet fram någon timme vilket i vanlig ordning resulterar i att man blir nerstirrad och förföljd vart man än går tills man släpper ut honom. Han är en herre av vanor den där Zacramento! Lite välförtjänt vila för honom nu och även för mig själv faktiskt, då jag åker till Grekland på lördag. Lär väl inte vara så mycket hästigt att rapportera därifrån här på bloggen så om ni mot förmodan känner att ni vill bli trakasserade med semesterbilder så kan ni ju följa mig på instagram där jag heter @maddeisak. Lägger även upp hästigt innehåll där de övriga 358 dagarna om året. 
  
Nu blir det bildspel!
  
/Madde