Från vild till tam

Aaliyah växer så det knakar. Den späda lilla fölungen som kom till denna värld 7 maj, har idag vuxit till sig både på höjden och på bredden.

Foto: Andreas Olsson

Att denna donna är en stark individ med egna bestämda åsikter märkte vi tidigt. Hon har hela tiden varit väldigt framåt, nyfiken och social. Aldrig varit speciellt beroende av mamma, utan går gärna iväg på egna upptäcktsfärder. Fruktansvärt dålig, rent ut sagt, på att följa mamma. Det är snarare mamma som försöker hänga på sin fölunge.

Det har dock varit lite bekymmersamt att hon är så självständig redan.  En promenad från stallet till hagen (som normalt tar max 2 minuter) kan lätt ta närmare 20 minuter när Aaliyah får gå lös, på grund av diverse upptäcktsfärder som behövde göras. Hon struntar fullständigt i att mamma står och ropar långt bort, utom synhåll.

Hon är mycket hanterad och det har aldrig varit något problem. Något som vi däremot skjutit på att träna, är att ledas i grimma. Det behövde förändras.

Man lär sig av sina misstag och hade vi varit smarta, hade vi lärt henne ledas i grimma redan när hon var nykläckt. Nu var det bara att bita i det sura äpplet och ta tag i problemet...

Att någon annan ska bestämma över hur och vart man ska gå, är inget som har varit direkt poppis hos Aaliyah. Stå på bakbenen, sparka bakut och luftsprång är bara några av de spektakulära tricks hon försökt sig på. Men skam den som ger sig!

Efter några dagars slit, accepterade hon tillslut att ledas i grimma. Nästan som att hon aldrig gjort något annat tidigare. Nu tar promenaden till hagen endast ett par minuter, som det ska.

I helgen skulle vi åka iväg på fölvisning. Aaliyah ville dock inte kliva på transporten och hon har insett att hon är stor nog nu för att vi inte ska orka lyfta henne längre, bara hon stretar emot lite. Efter att vi försökt få på henne ett tag, tröttnade hon och la sig ner på backen. Där var allt putsande och polerande förgäves...

Det slutade med att vi fick backa upp transporten mot stalldörren och då gick det ganska snabbt att få på den lilla istadiga donnan.

Visningen gick bra och vi åkte hem med fina lovord samt en inbjudan till fölchampionatet 24 september, hemma på Ridskolan Strömsholm.

När vi skulle lasta för att åka hem från visningen, var det samma visa igen. Aaliyah hade lurats till att lyftas in i transporten en gång, men inte igen. Vi lyckades dock tillslut locka in henne i transporten med hjälp av en morot. Utan tvång gick det bra...

Foto: Andreas Olsson

Slutsats

Aaliyah är ingen häst man tvingar till något. Man måste övertala henne genom att ta hänsyn till hennes egna vilkor. Ska bli kul att rida in henne sen när den dagen kommer... Eller?

/Christoffer