Gasen kvävemonoxid förbättrar syresättningen och sänker mjölksyranivåerna på kolikhästar som genomgår buköppning!

Hej!

Jag har tidigare i "veterinärstudenterna" skrivit om mitt examensarbete som gick ut på att förbättra syresättningen för hästar i narkos. Jag och min forna klasskompis Maja Wiklund hjälpte och assisterade veterinären, forskaren och nu professorn Görel Nyman i sitt arbete att förbättra syresättningen på hästar under narkos. Men vad kom vi då fram till?

Redan innan vi startade projektet för ca 2 år sedan så visste man genom Görels forskning att gasen kvävemonoxid förbättrade syresättningen hos friska hästar under narkos. Dock är det ju så att friska hästar generellt klarar narkoser mycket bra, även om de under perioder syresätter sig dåligt. Hästar som däremot mår extremt dåligt och är sjuka, och redan från början har problem med syresättningen (exempelvis hästar med allvarlig kolik som måste buköppnas och sövas på grund av det) kan få stora problem under narkos om syresättningen sjunker. Det är dessa hästar som man framförallt behöver hjälpa och där syrenivåerna faktiskt kan vara avgörande för om hästen klarar av operationen eller ej.

Därför fokuserade studien på sjuka hästar, hästar som inkom till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för att akut buköppnas pga kolik mellan maj 2012 och december 2013. 15 hästar behandlades med gasen kvävemonixid utöver de sedvanliga narkosrutinerna, och 15 hästar sövdes enligt de vanliga protokollet. Det togs blodprover som analyserade ffa syre, koldioxid, mjölksyra mm. Prover togs innan hästen sövdes, precis då den somnat, flera ggr under operationen, i uppvaket och efter att hästen ställt sig upp efter operationen. Jag och Maja hade mer eller mindre jour dygnet runt under denna tid. Så fort det kom in en häst som var tänkbar för operation fick vi ett samtal från sjukhuset om att operation var på g. Ibland ringde det mitt i natten (oftast) eller på en lördag kväll kl 22. Ibland åkte jag in på en söndag kväll - var med på buköppning hela natten och tog prover - för att sedan gå direkt på föreläsning eller undervisning kl 8. Sen fick vi självklart också en hel del hjälp av både Görel och Anneli som var våra handledare. Dessutom gjorde UDS personal flera hjälteinsatser då de hjälpte oss att samla prover på flera hästar när vi inte kunde komma.

Eftersom ämnet är så stort så hade jag och Maja olika "vinklar" på vad vi skrev om. Nedan kan ni läsa våra svenska sammanfattningar från våra uppsatser. Ni får också länkar till våra arbeten så att ni som är extra intresserade av narkos kan få läsa. Men varning för att det är rätt avancerat och vi har skrivit på engelska för att allt så småningom ska skrivas om till en artikel som förhoppningsvis kommer publiceras i en riktig vetetenskaplig tidsskrift!

Majas sammanfattning på svenska:

Syftet med detta arbete var att utvärdera effekterna av pulsad inhalerad kvävemonoxid (PiNO) och se om det kan användas för att behandla hypoxemi under allmän narkos på kolikhästar. Tidigare studier har visat positiva effekter hos hästar som fått PiNO i jämförelse med kontroller, dessa studier har dock bara inkluderat friska individer. Totalt ingick 30 hästar i denna studie och alla dessa buköppnades på grund av akut kolik som inte gick att behandla medicinskt. Femton hästar fick PiNO under narkos och 15 hästar ingick i kontrollgruppen. Alla hästar som fick PiNO fick en förbättrad syresättning; de fick ökat syretryck (PaO2), ökad syremättnad (SaO2), ökat syreinnehåll i arteriellt blod (CaO2) och minskad alveolär-arteriell syredifferens (P(A-a)O2) vilket berodde på en minskad shunt (Qs/Qt) som var ett resultat av den inhalerade kvävemonoxiden. Slutsatsen är att PiNO är en effektiv metod för att behandla hypoxemi hos kolikhästar vid bukkirurgi.

Min sammanfattning på svenska:

Syftet med denna studie var att se hur förbättrad arteriell syresättning vid behandling med Pulsad Inhalerad Kväve-Monoxid (PiNO) påverkade metabola och kardiovaskulära parametrar hos hästar som genomgick akut bukkirurgi till följd av kolik. Parametrarna blodlaktat, blodglukos, pH och hjärtfrekvens mättes före, under och direkt efter narkosen. Studien visar att blodlaktatkoncentrationerna minskade signifikant hos hästar som behandlades med PiNO under operationen jämfört med obehandlade kontrollhästar. Hästar med de högsta värdena av blodlaktat innan kirurgi visade den mest uttalade minskningen vid behandling med PiNO. Eftersom en förbättrad syreextraktionsratio kunde ses i behandlingsgruppen så kan förbättrad syreleverans ut i vävnaden vara en möjlig förklaring till den förbättrade situationen. Behandling med PiNO påverkade inte nivåerna av blodglukos, pH eller hjärtfrekvens. Däremot såg man att flera av hästarna hade en respiratorisk acidos med sänkt pH och höga nivåer av koldioxid i blodet till följd av hypoventilering under spontanandning. Hästarna var också hyperglykemiska under narkosen, förmodligen på grund av en stress-respons vilket gav höga nivåer av kortisol, som i sin tur ledde till en tillfälligt minskad insulinkänslighet. Mekanisk ventilation tillsammans med PiNO och insulinbehandling föreslås för framtida forskning för att korrigera hyperkapni och förbättra den metabola situationen. Framtida forskning bör även fokuseras på effekterna av PiNO-behandling under uppvak i den post-operativa perioden samt undersöka om behandling kan påverka utfallet i det långa loppet.

Länkar till våra arbeten:

Majas: http://stud.epsilon.slu.se/6525/7/wiklund_m_140319.pdf

Mitt: http://stud.epsilon.slu.se/6526/7/granswed_i_140320.pdf

Som ni förstår fick vi väldigt bra resultat med den "nya" metoden. Nästa steg blir att se hur hästarna påverkas i långa loppet - dvs om fler hästar egentligen överlever om de får den nya gasen. Förhoppningsvis kommer detta leda till ännu bättre och säkrare hästnarkos i framtiden! Att ha varit delaktig i denna forskning känns stort. Jag har lärt mig så otroligt mycket om hur hästens kropp egentligen påverkas av narkos. Detta har också lett till att jag faktiskt kan söva en häst själv idag, något som man inte annars lär sig på veterinärutbildningen.

För att förstå min tacksamhet till alla inblandande i projektet nu när jag är "klar" med min del så kopierar jag ut sista delen i min uppsats här nedan:

ACKNOWLEDGEMENTS
I would like to thank my supervisor Görel Nyman for the best support and lessons in equine anaesthesia and physiology. The knowledge and inspiration that this work has given me is exceptional and will undoubtedly help me in my future work as an equine veterinarian. The deeper understanding of equine anaesthesia cannot be achieved in any other way than a combination of theoretical and practical work, which I have received through the PiNO-project. I would also like to thank Anneli Rydén for fantastic additional support and help with collecting data. Last but not least, thanks to my graduate colleague Maja Wiklund for great team-work and friendship.

O vet ni vad: Nästa vecka ska jag, Maja och Anneli åka till Nottingam på AVA (Association of Veterinary Anesthesists) för att presentera forskningen på en internationell konferens. Känns otroligt kul och hedrande att få berätta om något världsunikt på en internationell konferens. Dock vet jag att jag nära inpå kommer avlida av nervositet. Påsken kommer för mig därför handla om att förbereda mig. Jag ska översätta min presentation till engelska och läsa på ännu mer. Jag kommer förmodligen få frågor efter presentationen av "experterna" i publiken. Från början var tanken att Görel som är vår handledare och expert på området skulle ha följt med som stöd och hjälpt oss att svara på frågor, men nu har hon tyvärr brutit foten och kan ej följa med. Jag och Maja MÅSTE därför prestera själva inför världseliten i sövning av häst, på engelska. Vad har jag gett mig in på?????????

Huh - kommer vara skönt när det är över och känslan av att vi kanske kommer få vårt namn med på en riktig vetenskaplig artikel är en otrolig morot!

På återseende - tillbaka till skolbänken "för ettag".

Nedan bild på mig o Karro (Beyond equestrian) en natt på UDS då hon var med mig o samlade prover under en buköppning. De va gamla goda tider det!

/Izabella