Glada hästar och materialproblem

Det snöade över Strömsholm i veckan, tillräckligt mycket för att det skulle gå att rida på vägarna utan att riskera att gå ner i split. Med tisdagens ordentliga rastning att surfa lite på tog jag och Betty oss ut i skogen, energin måste ju få komma ut. Efter två kilometer i trav rakt fram började hon frusta och sträcka lite på halsen. Sedan kunde vi galoppera ganska ordnat, hon landar nog framåt påsk.

Men - att få unghästen att bjuda framåt och tycka livet är kul är ju den viktigaste uppgiften av alla, så det är ett angenämt problem!

Idag var min plan att köra fröken till skolan, ett longeringspass hade varit perfekt avslut på veckan. Där brukar hon hitta ro nog att slappna av, sträcka ut överlinjen och hitta sin takt i alla gångarterna. Eftersom det är lite bråttom överallt för tillfället kan det vara bra att gå tillbaka till ett format hon har lätt för och känner igen. Vi har longerat på de mest konstiga ställen, i alla väder, och hon vet precis vad som gäller så jag tror det skulle göra susen för lösgjordheten i både kropp och huvud.

Men, ett hjul har låst sig på min trailer och inga knep fungerar för att få det att hoppa ur, så longeringen får vänta. När hästen är hel och ryttaren har tid, ja då är det något annat som krånglar. Typiskt...

Betty

Red Newton, mitt åttaåriga projekt på skolan, går stadigt framåt. Hoppningen gjorde han bra utifrån sin förmåga, han är inte någon talang precis men verkar tycka att det är ganska roligt. I fredags red jag honom för Marianne, hon tyckte att det hade hänt mycket bara på två veckor så vi fortsätter enligt samma koncept. Han är så mjuk och fin att rida, vi har våren på oss och jag tror det blir en riktigt trevlig häst i slutändan.

På VFU:n är jag igång, i torsdags trimmade jag tre ponnysar och spenderade sedan kvällen på läktaren. Vanligtvis står vi med ridläraren nere i ridhuset, men att iaktta från läktaren är nyttigt. Med 10-12 elever i ridhuset, främst vuxna och tonåringar, är kraven höga på ridläraren. Så jag spionerade aktivt, och efter lektionen diskuterade vi det jag hade sett och tänkt på och höll på att aldrig komma hem... Men lärorikt är det!