Grevlunda ❤️

Hej på er! Jag har återvänt från en vecka i paradiset, dvs Grevlunda. Jag hade bara med mig Doris & Gullan och vi hade en så härlig vecka. Doris som aldrig varit så långt hemifrån hade tydliga protester mot den EXTREMT långa tiden hon var tvungen att spendera i lastbilen både dit och hem! Jag & Gullis tittade på henne, himlade med ögonen och kände lite att hon kan komma igen om några år, när resorna på riktigt är långa.

I övrigt är ju Doris en fantastisk kul kuse att hänga med. Hon är i stort sett alltid glad och social. Hennes enda laster är att hon är överenergisk och hungrig dygnet runt, vilket kan bli ganska enerverande. Jag hade stora problem med deras dieter under veckan, båda två är lätt runda om magen året runt och går på någon slags konstant diet. Men har ni sett gräset på Grevis? Det är ju i princip djurplågeri att neka dem det. Så där stod vi dagligen och varje gång det kom förbi någon som "står ni fortfarande här?!" så fick jag lite snyggt försöka "oj vad fort klockan gick, vi ska gå in nu". Jag är som ni hör väldigt konsekvent och tuff med det här bantandet...

70 dagar till EM- det klarar vi Gullan! 💪🏽

Dagliga turer på odlingarna 😍

Doris älskar Grevis.

Grevis-Mickan älskar Doris.

 Jag älskar den där 👆🏽😍 Steffis hund Ellie!

Har hängt massor med älskade Mickis (mest samtidigt som hon gjort annat..)

Prinsessan Lilly, som är en av få av mina gamla älsklingar som fortfarande är kvar på Grevlunda. 🎀

Där är de, min topp 3 på de bästa groomarna i Sverige! (Och så är de väldigt fina vänner också 😙) 

Att återvända till Grevlunda är alltid väldigt känslosamt. För er som inte vet det så jobbade jag där innan jag fick jobbet hos Malin. Allting kommer tillbaka när jag är där. Hur jag spräckte min första telefonskärm på toaletten i stallet, alla rostmackor med smör & marmelad på gemensamma frukosten varje dag,  hur det kändes att för femtioelfte gången gå uppför backen från skrittmaskinen, hur Steffi kramade min hand så sjukt hårt när hon kom ut från banan i Norrköping när Dragonlady vann GPn på vår första tävling tillsammans, våra extrema leenden och over-the-top-klappande på Erik när han kvalade till Falsterbo. Tiden med Steffi var verkligen en av de absolut lyckligaste i mitt liv. Vi hade så roligt ihop! Hon fick mig att känna mig som att jag var bäst i hela världen, och det är en så fantastisk känsla att vara så uppskattad och respekterad. Dessutom är Steffi en av de mest kompletta ryttarna vi har i Sverige. Hon är så rysligt duktig, och jag blir fortfarande alltid så extremt stolt och glad när det går bra för henne. Så tack Steffi, Mickan och resten av Grevlunda-gänget för att jag fick ta en liten del och känna allt det igen i helgen. Jag saknar er redan!

Bilder från min tid i Team Steffi 👑

Carlo, Steffi & jag 👩‍👩‍👦

Farbror Charlie i Varberg 🌟

Extens aka Dragonlady i sin box hemma på Grevlunda ❤️

Danny!! 😍 (Cash In)

Älskade Erik 🐻

En viktigt del av vårt lilla team som tyvärr inte finns längre. Min fina lilla Dixie, som var bästis med Steffi  🐶❤️

Main Road- gör internationell succé med Shane Sweetnam nuförtiden. Träffade & pussade på honom Rom. (Main Road alltså..)

Carlo aka Prettyface aka Ken. Kärt barn har många namn. 💁🏼‍♂️

Hip Star 🎩🌟

Den där gången när Malin H hade nya chaps. Teamwork at its best. 

Alltså den här trion❣️ Vi delade i stort sett bara lyckliga stunder med Erik. 😙

Danny ❤️

Den där gången när hon inte fick följa med övriga teamet på tävling. Försök ignorera en blick som den där... Jag & Steffi blundade och sprang därifrån. 💔

Charlie charmören 👅

Dolly 🎀 (Heter Splashdance men blev ofta presenterad som Slapdance när speakern läste lite för fort)

Den dagens hjälte- Danny 🎉

Killen med många namn som också har många talanger 🙌🏽

Och inte minst, Mr Grevlunda himself. Det spelar ingen roll vem du är eller hur många hästar du älskar, det finns ALLTID plats för Sibon❤️ Det är den gulligaste hästen i heeeeeela världen, och det är verkligen ingen underdrift. (Men det är också den smutsigaste, vilket är det enda som gör att man inte kidnappar honom på studs.) 

Det var allt jag hade att bjuda på idag. Ska genast åka hem och pussa på mina hästar nu, för oavsett vad jag gjort tidigare i mitt liv och vad jag kommer att göra senare, så är jag såååå lyckligt lottad som får hänga med det där gänget varje dag. Gullan är mitt livs stora kärlek, hon är halva jag. Det är hemskt jobbigt hur mycket man kan älska en häst.

Håller ni inte med?