Hästen som är allergisk mot HÖNS!

Godkväll!

Ni har säkert hört att hästar kan vara allergiska mot saker. Här kommer dock en liten udda story.

Den 23-åriga islandshästen Ljufur inkom till mig på Stavkliniken i vintras pga extrem klåda och håravfall på flera ställen på kroppen. Se bilder:

När många veterinärer hör ordet "HUD" blir i hemlighet skräckslagna eftersom många anser att hudproblem på djur är ett av de svåraste områden man kan syssla med. Kanske finns den uppfattningen också för att veterinärer genrellt kan för lite om hudproblem.

Hur som helst - Ljufur var min svåraste och mest utmanande hudpatient hitills och jag var tvungen att läsa på om utredningsgången i stora tjocka böcker för att inte missa något. Jag försökte göra enligt skolboken vilket resulterade i en rad olika tester.

Jag inledde med att leta parasiter. Jag tog hårprov och skrapprov som jag tittade på i mikroskop, jag skickade även in dessa till parasitologexperter på SVA i Uppsala. Alla prover kom tillbaka negativa. Jag tog sedan lite allmänna blodprover för att försöka se om det fanns någon sjukdom som pågick i kroppen, och som eventuellt skulle kunna ge hudproblem. Jag fick heller ingen stor napp där. Vi tog många prover och kollade även om Ljufur kunde lida av PPID (Cushings sjukdom) även om det normalt sett inte ger dessa problem. Alla prover var dock negativa.

Efter det tog jag 3 st hudbiopsier som skickades på analys. Jag skar alltså ut en bit av huden på 3 ställen på kroppen, så att experter kunde kolla på hudens alla lager i mikroskop. Men tyvärr - inte heller detta gav en tydlig diagnos! Nedan en bild där jag tagit en biopsi och "sytt ihop" hålet i huden igen.

Det fanns dock en artikel beskriven på islandshästar långt nere i Europa som haft liknande problem då de lidit av brist på olika mineraler. Vi såg därför över Ljufurs foderstat och tillsatte extra mineraler och näringsämnen. Men inget hjälpte:/

Ägaren började nu tappa hoppet om att Ljufur någonsin skulle bli bra, och jag med om jag ska vara ärlig. Vi gjorde då en provbehandling med kortison för att se om hästen svarade på detta. Eftersom kortison är starkt antiinflammatoriskt och hämmar immunförsvaret så är det vanligtvis mycket effektivt på både inflammationer och allergiska reaktioner. Hör o häpna - Ljufur blev till en början bättre. Till saken hörde att Ljufur innan han kom till mig även stått på antihistaminer vilket fungerat tillfälligt men inte helt bra. Han hade även blivit behandlad med parasitmedel under en period och svarat på det - ingenting stämde i veterinärens huvud - vad var felet???

Om ni visste hur jag slet mig i håret och funderade över denna häst...Jag läste och läste och läste och läste....Tillslut tog jag som sagt det starkare medlet och provade allmän kortison. Varje dag fick Ljufurs matte förbereda kortison-pulver och hälla över Ljufurs mat. Ljufurs klåda blev till en början faktiskt bättre och pälsen började växa ut - men sedan började problemen återkomma. Nästa steg för mig kunde varit att ta blodprov för att försöka se om det fanns några specifika allergener i omgivningen som Ljufur reagerade på, men i detta läge kände jag bara att vi var tvugna att göra något större.

Ljufurs sista chans var sveriges och en av världens främsta hudexperter på djur - Kerstin Bergvall. Kerstin kommer med regelbundet intervall till Evidensias hästklinik i Täby. Jag ringde dem och lyckades få en tid till Ljufur. Nu hoppades jag bara att Ljufurs ägare verkligen skulle vilja åka - vad var oddsen att hästen skulle bli bra när vi gjort så mycket saker redan? MEN ibland har hästarna tur - ibland har de en matte eller husse som aldrig ger upp. Jag tror att Ljufurs matte Linda var lite skeptisk när jag försökte övertala henne att faktiskt ta tiden på Täby. "OM INTE Kerstin kan hjälpa Ljufur, så kan INGEN hjälpa honom, då vet vi i alla fall det och kan sluta hoppas" var mitt starkaste argument.

Linda åkte med Ljufur till Kerstin där man utförde ett så kallat pricktest i huden, där man försöker ta reda på om hästen är allergisk mot något i omgivningen. O vet ni vad, Ljufur var allergisk mot fjäderfä, deras kvalster samt mållor. I stallet där Ljufur stod fanns höns i närheten.

Ljufur flyttades till nytt stall och efter tre dagar så upphörde problemen och Ljufurs päls började växa ut igen. Han blev blank, återfick sin livsgnista och blev enligt ägaren en helt ny häst!

Se bild nedan på Ljufur i hagen sommaren 2014:

Är det inte en solskenshistoria??? Sånt här gör att man som veterinär brinner för sitt jobb....även om det inte var jag som löste fallet till slut och en massa tester krävdes för att komma fram till detta. Jag fick dock ett mycket fint mejl av ägaren Linda med bilden ovan där hon tackade för mitt engagemang. Det värmde oerhört och jag är verkligen glad på riktigt över att Ljufurs problem gick att råda bot på. Det första jag kommer fråga matte eller husse till en kliande häst nästa gång är om det finns höns i stallet - haha;)

/Izabella