Hemma på vår gata

Hej på er!

Jag är back in business på Jonstorp igen, jag kom knappt ihåg hur det är att jobba hemma första dagen tillbaka. Var först ute i stallet och blev helt förvirrad - fodrar vi hö eller kraftfoder först? Vilka hästar går i första gänget i skritten? Typ som att vara ny på mitt eget jobb. De få dagar jag varit hemma de senaste månaderna har ju inte varit riktigt "normala", för jag har mest bara sprungit omkring i min egen värld med en klippmaskin i den ena handen och en säckkärra med foder i den andra. Så det har varit ganska skönt att bara ha helt lugna, vanliga dagar utan massa måsten nu. Vi har dessutom jobbat alla tre och det är alltid så roligt. Jag såg att någon undrade så ungefär såhär ser en normal dag hos oss ut:

(Varning: jag har skrivit om det här inlägget hundra gånger för det blev som en enda stor röra. Lite "Ursäkta röran, vi bygger om"-känsla i min hjärna. Ber om ursäkt för det.)

Vi börjar vid halv sju och då börjar vi med att fodra, mocka, spåna och sopa.  Alla våra hästar går i skrittmaskin och hage varje dag, så några går ut redan direkt efter frukost. Någon gång vid 8-8.30 äter vi människo-frukost och kollar på Nyhetsmorgon (antagligen det vettigaste vi gör på hela dagen, jag har RYSLIGT dålig koll på vad som händer i världen).

Grabbsidan av stallet- bara Gullan har lyckats få en box där. Ungefär som att smita in i pojkarnas omklädningsrum, förutom att hon är för cool för att ens låtsas bry sig om dem. De är väldigt besvikna. 

5-åriga Kaptenen i hagen.

Dagens utsikt från Gullans fönster.

 Klockan 9 brukar chefen dyka upp och rida. Under förmiddagen varvar jag min tid mellan att sadla hästar och släppa in & ut hästar i hagarna + skritten. Vi försöker ha alla hästarna motionerade (ridna/longerade) innan lunch, och gärna putsat undan all utrustning också. Klockan 13 är det gemensam lunch hos Pelle & Gittan, och som jag tidigare berättat är det en höjdpunkt på dagen!

Mr Grey och hans älskade fönster. Han har aldrig sol, MEN han har full uppsikt över skrittmaskinen vilket nog väger mer i hans ögon. Han brukar ta med sig maten dit så han kan äta samtidigt som han tittar, lite av en multitasker den där killen!

Klockan 14 börjar vi jobba igen, något segstartade efter sovstunder på varsin soffa. Den som är piggast och effektivast och vill att vi ska bli klara innan midnatt börjar släppa ut de hästar som ännu inte gått i skritten, och vi andra hänger så småningom på med att börja paxa hästar att rykta (ridskolenivå, I know). Varenda liten hästkrake oavsett ålder & status blir i alla fall förr eller senare ryktad och ompysslad och får en prick på tavlan. Eftermiddagen är som i de allra flesta stall också en tid då man gör ALLT som man ska hinna med då och då, som att klippa, skura galler, göra rent vattenkoppar och öppna gigantiska hösilagebalar samtidigt som man svär litegrann osv.

Utöver morgonmockningen så mockar vi varje gång en häst lämnar sin box, så det står alltid en kärra med grep och sopborste i stallet. Vi tvättar jämt och ständigt. Runt 17-17.30 är målet att vi ska ha fodrat och vara klara, vilket vi helt normala dagar som dessa också är, trots lite oväntade händelser som exempelvis att glassbilen dök upp, att Corporal somnade i Izas knä och att man kanske måste rensa avloppet i spolspiltan. Glamoröst!

'

Nu när jag tänker efter är antalet "normala" dagar väldigt få. Det kan komma en hovslagare, en equiterapeut, en veterinär  eller så är det tisdagsträning (mest på tisdagar) eller så kommer glassbilen.  Eller så händer allting på samma dag, det är faktiskt inte så ovanligt.

'

Alltså, det här med att glassbilen stannar PÅ VÅR GÅRD. Vi blev sju år igen på direkten. 

Idag var en ovanlig dag för att jag var ute och red! Malin var inte här så det var uteritt på schemat- jag hade ridbyxor och paxade hästar först (tjejerna säger aldrig emot 😎). Jag vägrar rida på Izas hästar efter att den "snällaste" hästen i stallet bockade av mig innan vi ens kommit ut från gårdsplanen. Alltså han är verkligen den snällaste och segaste hästen i världen, men han har tydligen en liten djävul planterad inom sig- precis som alla Izas hästar har, så från och med den dagen håller jag mig till mina vänligare kollegor som tycker om mig. Mina skimlar är stabila individer och fantastiska turhästar, så jag myste ute i vårsolen med dem. Mr Grey och jag hittade massa tussilagos också, han var i för sig inte så imponerad men fick ta en för laget så jag kunde visa er.

Igen, jag ber så mycket om ursäkt för detta röriga inlägg. Jag kan inte hantera att inte ha någon deadline med mitt liv, jag är som effektivast när jag har som mest att göra och min hjärna fungerar bäst då. Nu är det i alla fall bara lite mer än en vecka kvar innan jag åker iväg på min Europa-turné, ungefär 5 veckor ska jag & hästarna vara borta om allt går som planerat, och vi ska verkligen Europa runt. Tills dess ska jag njuta av det här! 👇🏽

Puss & kram