Hur vet man om en kolikhäst måste buköppnas?

Hallå!

Första dagen nere i Köpenhamn på EVECCS har varit till belåtenhet. Vi kom fram till hotellet strax före 01:30 inatt, sov 4 h och sedan var vi på workshop kl 08 i kongresshallen.

Idag har vi lyssnat på följande:

*Beslutsfattning vid akut kolik

*Tolkning av syra-bas rubbningar

*Koagulationsproblem

*Inflammationsmarkörer

Det är ganska komplicerade saker att förklara så jag väljer ut några godbitar till er. En sak det lades stor vikt vid idag var frågan: När väljer man att operera en kolikhäst?

För det första så finns det inte ett enkelt sätt att avgöra vilka hästar som behöver operation eller ej, det man kan säga är dock att vissa sjukhus i Europa/världen tenderar att operera mer än andra. Vissa av dessa hästar kanske hade klarat sig på medicinsk behandling. MEN, för att försöka avgöra när en operation kan behövas så kan man bland annat gå på följande symptom:

*Smärta som ej försvinner trots adekvat smärtlindring

*Smärta över flera timmar eller smärta som kommit och gått under flera veckor

*Hjärtfrekvens över 60 slag per minut

*Missfärgade och toxiska slemhinnor

*Inga tarmljud

*Gasutspända tarmar

*över 4 L i reflux, det vill säga att när man för ner en sond i hästens mage så kommer det upp magsäcksinnehåll, och då över 4 liter.

*Om man t.ex. känner tunntarmar när man rektaliserar eftersom dessa normalt sett inte ska kännas.

*Om man tar ut ett prov på vätska inifrån buken via en nål eller en kanyl och ser att vätskan är missfärgad

*Hästen blir fortsatt sämre och sämre

Det roliga med kongresser där många duktiga veterinärer är samlade, är också att höra deras diskussioner med varandra. Man får känslan av att kirurgerna ofta tycker att operation är det rätta alternativet medan veterinärer som jobbar mer med medicin kanske har mer tålamod och "mod" att vänta och se om koliken kan lösa sig med medicinsk behandling.

Något annat intressant var att man gjort en studie på prognos på akuta koliker, baserat på hur länge man väntade innan man remitterade dem från fältet in till en klinik. Det man kunde konstatera var att om man remitterade en häst (som behövde remitteras) inom 12 h så var prognosen för överlevnad 84% 100 dagar efter remittering. Men om man istället remitterade hästen 12-24 h efter att den blivit dålig så gick överlevnaden ner till 57% efter 100 dagar och detta innebar också nästan dubbelt så stor kostnad för djurägaren.

Take home message: Om en häst inte svarar på behandling i fält och du vill åka in till klinik, tveka inte, för om du senare måste åka i alla fall så har chansen för överlevnad minskat och dina kostnader kommer förmodligen bli större än om du hade åkt direkt. En sämre häst är en häst som kostar mer pengar på kliniken och som har sämre prognos.

På kvällen var vi på rundvandring på det sprillans nya universitetssjukhuset som ligger utanför Köpenhamn. Här pluggar de danska veterinärstudenterna (även en hel del svenskar).

Utanför receptionen:

Undersökningsrum med rektaliseringsspilta:

En av stallgångarna inne på hästkliniken:

Röntgen:

Stora fina boxar! Fölboxarna var enorma...

Specialbox med mjuk sandbotten för kolikhästar. Detta underlaget fanns för att hästarna skulle stå mjukare och därmed löpa minde risk att utveckla fång, vilket annars kan vara en risk på kolikhästar som blir toxiska:

Det fanns inget ridhus....men en mycket fin uteridbana och 2 olika longeringsvolter med hårt och mjukt underlag. Det lät dock som att ett ridhus var på g...

Dessa uteboxar kallades för "islandic boxes". Många islandshästar som är vana att vara ute mår dåligt av att stå inne i värmen på kliniken, därför finns uteboxar till dem vilket verkade vara mycket uppskattat av ägarna.

Vadderad uppvakningsbox efter operation:

Fin, stor och rymlig operationssal:

Varje morgon bussas studenterna från stan ut till universitet. Från och med år 4 är de på klinikerna. Här ser ni studentskåp i korridoren.

Lektionssal:

Kram från Izabella på Danmarks-äventyr