Innerskänkel, yttertygel, rytm och balans...

Söndag-måndag var Maria Gretzer här för hoppträning och nu har jag inspiriation och saker att tänka på och jobba med i minst en månad framöver! Och det är ju alldeles lagom det, eftersom det är då hon kommer tillbaka. Crocker och Chico red jag, och fick med mig mycket nyttigt.

Jag försökte räkna efter hur många A-tränare i hoppning jag ridit för allt som allt, och tror jag kommer upp i åtta nu. Gemensamt för precis alla är att de är mycket noggranna med grunderna. Maria har ju bra ordning på sina hästar i markarbetet, men en lydig häst får man förstås inte av en slump - det gäller att vara väldigt disciplinerad och fokuserad själv, annars kan vi aldrig kräva att hästen ska vara detsamma.


Och mycket riktigt var det allra mest grundläggande vi fick arbeta med - första steget på utbildningsskalan - takten - är inte det första för intet, och ägnades mycket uppmärksamhet. Rytm och balans går hand i hand, och balanserad galopp ger förutsättningar för fina språng. För att kunna bibehålla balansen och kunna kontrollera hästen gäller det att ha ett tydligt och jämnt stöd på yttertygelntillsammans med att rida fram till en jämn kontakt där inner skänkel arbetar upp mot ytter tygel. Kontakten på yttertygeln (och att inte fastna i den där innertygeln) är viktig för att kunna hålla sin linje och hålla hästen rak, en förutsättning för att få maximal kraft i sprången sedan. 

Det gäller förstås att vara noggrann från start, systematiskt arbeta med tidigare nämnda hållpunkter från det att man tar tygeln, och börja med att få igenom halvhalterna och balansen i skritten. Eftersom skritten går långsammast är den lättast, då kan ta sig tid att känna efter hur hästen tar emot hjälperna. Väl investerad tid. Det som inte fungerar i skritt lär inte fungera i trav, och sannolikt inte i galopp heller.


Första dagen fick vi jobba med lösgjordhet och lydnad med hjälp av cavaletti och studsserier, och uppmanades att vara precis lika noggranna med precisionen här som i hoppningen - för om inte hästen är framme till yttertygeln och galopperar i en jämn rytm här, hur ska den kunna göra det i en bana sedan? Och kan man placera hästen exakt på sin tänkta linje över en upphöjd bom på mittvolten, hur ska man då lyckas hålla den på en böjd linje i banan...?

Sedan är det "bara" att ta med sig arbetet till hoppningen - en jämn rytm, jämn kontakt, och full kontroll på hela hästen och på dess balans genom banan. Stöter man på problem här så kan de alltid kopplas till grunderna. Och vice versa - när grunderna sitter, balansen, rytmen, linjen, tempot  - då står plötsligt alla hinder på precis rätt plats och det blir plättlätt att hoppa. 






Crocker är stor och lite långsam i sina rörelser - här gäller det att få honom kvick och för lätta hjälper, men samtidigt bibehålla avspändheten och en jämn kontakt.





Chico behöver mycket hjälp med sin balans och blir lätt hastig i sin takt - här gäller det att stämma av hela tiden och jobba för att hjälperna ska gå igenom utan motstånd, från framskrittning till bana. Så, alltså, ännu noggrannare med grunderna, varje steg och varje dag!



(Och funderar man någon gång på hur det SKA se ut så kan man titta på Marias fantastiska häst Singular med Marcus Ehning, han har en egen facebooksida - HÄR)