Kultur-chock

Självklart letade vi upp hästar sista dagen i London, stadens mest centrala stall kändes som en given sevärdhet. Två hästtjejer som på civil-semester, det kunde ju inte gått på något annat sätt.

Trots en bra vägbeskrivning från en svensk vän som jobbar i Hyde Park Stables hade vi antagligen aldrig hittat dit om vi inte hade tagit rygg på två ekipage på väg hemåt. "Var beredda på en riktig kulturchock bara, det liknar inget annat".

Stallet ligger mitt i centrala London, intill Hyde Park som hörs på namnet. Priset för en ridtur ligger runt 700-1000 kr beroende på om du rider själv eller i grupp. I parken finns fina ridvägar, samt två ridbanor för lektioner.

Trafiksäkra hästar!

Barnridning i paddocken












På väg hem...

...till stallet, där maximalt antal hästar klämts in på minimal yta, vi höll på att ramla baklänges när vi såg DEN planlösningen. Compact living var ordet, hästar fick tas ut för att de som bodde i boxen innanför skulle komma in, och så vidare.

En del spiltor fanns också, spånet sopades upp mot väggen om dagarna. Alla hästar var ändå välskötta och i fint hull, men hade stallbyggnaden inretts enligt svenska mått hade kanske hälften av antalet stallplatser rymts. Hagar fanns förstås inte, men hästarna går på bete ett par månader om sommaren söder om staden.

Utrustningen verkar förvaras där det finns plats - sadlar och benskydd hängde i boxarna, täcken på spiltväggarna, och jodphurs för utlåning radades upp på en hylla ovanför hästarna. Observera spiltans djup - hade väggarna gjorts längre hade ju ingen stallgång fått plats.

Plötsligt känns det ganska tryggt att stall i Sverige har hårt reglerade mått och ett väl inpräntat säkerhetstänk på ridskolorna. Vi konstaterade att det här var en klart mer intressant sevärdhet än Big Ben. Efteråt åkte vi till Notting Hill och åt fish & chips, sedan var helgen fulländad.

Nu är jag åter på svensk mark, begåvad med en brual engelsk förkylning och en att-göra-lista som inte är av denna värld. "Keep calm and canter on" var det ja...