Laddar...

Har ett par av höstens viktigaste dagar framför mig, tror jag. Det är dags att göra ett förkortat yrkesprov för SRL II, svensk ridlärare level 2 alltså! Egentligen är det inget konstigt, vi har egentligen gjort alla motsvarande examinationer inom programmet och är mycket väl förberedda...

Hopp och dressyrprov, en teorilektion á 20-25 minuter (där jag lottats till ämnet...: bakdelsvändningar! All over again! Ibland har man bra tur, haha! Ska bara göras tio minuter längre, om jag satsar på att andas lite mer  än förra veckan är jag redan uppe i 5 extra minuter) En skrivning på sal ingår också samt en gruppdiskussion, och så självklart ska man hålla en lektion.

På 30 minuter.

Hoppning, relaterade avstånd på böjda spår.

I 30 minuter. Så, normalt brukar jag tänka 5 minuter uppsittning, 5 minuter framskrittning, 10 minuter framridning, och om man då även tänker sig en avslutning med trav, skritt, feedback och avslutning på 10 minuter så inser man att man inte har tid till att hoppa just något alls, eller ha genomgång, eller har marginal för att någon ramlar av, så.... Det krävs lite effektivitet och en bra plan för att det här ska gå i lås!

Det är lite spänd stämning här just nu, prestationsångest ni vet. Jag känner mig rätt lugn ändå (lever i förnekelse) men det kan hända att det blir aningens dött här medan jag förbereder mig! Lovar att återvända senast på fredag kväll, och då troligtvis med status urvriden disktrasa.

Janne Jönsson har verkligen lyft dagen, han höll kvällsföreläsning på knytpunkten idag. Vi fick alltså OS-berättelse nummer två, men denna gång från fälttävlan! Bland annat fick gick han igenom OS-banan, taktik kring olika hinder och linjer, pratade förberedelser, om sin roll som coach och tränare på plats... Vi har verkligen folk som är delaktiga i den absoluta toppsporten i samtliga grenar knutna till programmet, på olika sätt. Som sagt, man ska lära av de bästa.

Nu ska jag drömma om bakdelsvändningar och tidspress, håll tummarna för oss!