11 november 2014, 19:43
Lasse Parmler-tävling idag!
Tjohoo en sån rolig lektion vi hade för Lasse Parmler idag! Här kommer man in lite lagom pigg på morgonen och han bara "Nu skall vi ha tävling!" Jajjamensan tänkte jag och vaknade till!
Tävlingen var en övning som Lasse snott från självaste Nelson Pessoa och gick till så att det var ett räcke till oxer till räcke i en S-båge. Vi red normalt på 5-5 galoppsprång och var lagom kaxiga över att det var så enkelt. Men sen fick vi äta upp våra ord. För då drog tävligen igång och vi skulle rida de antal galoppsprång som Lasse bad oss om. Vi hade endast ett försök på oss och red linjen två gånger för varje "galoppsprångspar", en gång mot utgången och en gång ifrån. Så linjen hoppades alltså på 4 -4, 5-4, 5-5, 4-5, 6-6, 4-3 och slutligen höjde Lasse upp hindrena och då fick vi själva välja antal galoppsprång och så skulle vi sätta dem sen i linjen. Om man missade och fick ett galoppsprång för mycket eller för lite så fick man 1 fel med sig.
Kikko var så duktig! Han kändes fin efter markarbetet igår med våran bästa fadder Karin från Hipp3. Han var taggad och reglerbar både framåt och tillbaka för minsta lilla hjälp. Så jag kände att det här kunde gå vägen! Min enorma vinnarskalle som inte är rädd för nått och som liksom kickar mitt förnuft åt skogen tog över och här skulle det ridas!
Vad händer? Jo plattfall och jag missar på första försöket. Jisses alltså... 4-4 blev 4-5 för jag var lite väl trygg med att Kikko skulle ha fått upp farten efter oxern. Jaja.. På det igen!
Sen satte vi alla linjer fläckfritt (att jag höll på att ramla av en gång för att jag satsade lite väl mycket hör inte hit haha) ända tills 4-5. Då tabbade jag mig rejält och det blev 5-5 två gånger! Skäms på mig! Tävlingsmännsiskan i mig ville dra något gammalt över sig...
När det väl var dags för 4-3 visste jag att det var bara att rida för kung och fosterland för att räcka till. Så det var det jag gjorde! Och ta mig tusan så gick det! High five! Efter det var självförtroendet hos mig och Kikko på topp och jag valde att rida sista linjen på 4-4 när den var högre. Kikko var laddad och vi satte våra galoppsprång galant. Vår hopplärare Daniel Svensson påstod att det inte såg speciellt rytmiskt och harmoniskt ut...? ;) Men Lasse backade upp mig och sa att när det är tävling så gäller det att lösa situationer även om det inte ser så jättesnyggt ut alla gånger. Får väl tro på det haha!
Kikko och jag slutade på en delad andra plats. Klapp och beröm till denna gentlemannen som ställer upp på vad jag än ber om! En mycket rolig och annorlunda lektion som jag tänker ta med mig till mina framtida elever. För på tävling är det ju sånt här som måste sitta. Det är korta och långa distanser som ryttaren ska kunna rida hästen framåt och tillbaka på och den ska lyssna kvickt på det. Hur många gånger har man inte hört "Jag fick inte tillbaka honom/henne där" egentligen? Nyttigt!
ANNONS:
ANNONS: