30 maj 2016, 22:28

Life on the road

Vi börjar äntligen närma oss slutet på den här turnén (jag säger äntligen, men jag vet också att jag kommer vilja åka igen efter en vecka hemma 😎)! Lite mer än fem veckor kommer vi ha varit borta, jag kommer ha spenderat mer än 6000 km bakom ratten och tagit oss genom 9 länder kors och tvärs över Europa.

Alla de där kilometrarna betyder många timmars lastbilsåkande för hästarnas del och hur man reser med dem är väldigt viktigt. En häst som reser dåligt eller inte får allt den behöver under resan blir väldigt lätt sjuk!

• A och O är att man får i dem vatten. De flesta är inte sådär jättesugna på att dricka vanligt vatten ur hink när det erbjuds (utom Gullan då för hon är drömhästen), så jag ger alltid mina betfor med mycket vatten och morötter, så brukar de slurpa i sig en del i alla fall. Nu när det varit varmt har de även fått vatten på allt kraftfoder som jag sagt tidigare, då är det illa tvungen att dricka upp om de vill komma åt pelletsen i botten 😈. Sen har de alltid vattenhink när de har rest, även om det finns vattenkopp, för att man ska vara säker på att de får i sig vad de behöver. Samma sak när de kommer hem från resa.

Hö får de bara på färjan för att de inte ska härja runt så förbannat (inleda grävtävlingar, bita varandra i mulen osv.). Alltid annars får de bara hö innan vi åker och direkt när vi kommer fram.

• Det är viktigt att lära känna sina hästar och hur de trivs att åka. En del vill åka smalt, andra brett. En del tycker inte om att ha grannar, en del vill ha långa uppbindningar, andra korta osv. Gullan till exempel står alltid väldigt snällt hela resorna, men tycker inte om när de andra går ifrån henne, så hon står alltid längst ut så hon går av först. Och så har hon ganska mycket plats och lite längre uppbindningar, mest för att jag skämmer bort henne, men hon trivs med det.

Indie tycker om att pilla med saker och blir lätt lite rastlös så hon har en liten boll (en gummiboll på snöre som man har till hundar) som hon kan roa sig med. De andra stackars hästarna får lyssna på när den dunsar i väggen hela tiden 😅.

Corporal tycker om att "sitta" lite på bommen bakom så han har alltid en madrass där så han inte trycker sönder sig själv och svansen. Det förhindrar dock inte att han mosar in allt bajs i sin vita svans - den är för evigt smutsig.

Men det är små saker som gör resorna lite bekvämare helt enkelt.

• Superviktigt är att luften på lastbilen är bra! Hellre ett täcke extra och bättre luft än stängda fönster. Så lite öppet som möjligt framför så de inte står i konstant drag framifrån och istället mer öppet bakom dem. Min lastbil har väldigt stora fönster bakom, vilket är suveränt, många har väldigt små. På färjan och lite längre kaffepauser försöker jag öppna en av luckorna. Som ni kanske kommer ihåg från Lanaken-historierna så kan man behöva slåss lite med färjegubbarna - men vad gör man inte för sina små djur? 👊🏼 sen kan man spilla lite spån och så om man vill hämna s- men det hörde ni inte från mig.)

• Den eviga frågan - "Hur mycket täcken ska man ha?"

INGEN ANING.

Det finns inget bra svar på den frågan. Man måste känna sina hästar och sin lastbil, vart det är varmast och var det är kallast (oftast vid luckorna, det drar alltid lite där). Man får hålla koll på termometern och vara med i temperatursvängarna. Idag t ex droppade det nästan 10 grader på bara tio minuter när vi körde in i ett regnoväder, då är det bara till att stanna IGEN trots att jag tagit av täcken för bara någon timme sen. För viktigast av allt är att känna på hästarna. Stoppa in armen under täcket och känn efter (och akta dig för huggtänderna!).

Mina hästar reser alltid i lindor, fram och bak oftast, men filurerna här ovanför tycker inte om att ha lindor bak så de slipper. Står de bara och sparkar hela vägen gör lindorna mer skada än nytta i alla fall. Jag lindar alltid själv när de ska ut och åka, några få utvalda som kan få äran. Kan låta löjligt, men sitter de inte ordentligt är det som att ha ett par stödstrumpor som kasat ner kring fotknölen i 12 h, inte så trevligt va? Och heeeelt meningslöst.

Behöver man kan man få ett par boots, mjuka med ludd så man inte får skav. Och så har de luddgrimmor, av samma anledning. Som sagt så är det här saker de har på sig halva dygnet några dagar i veckan. Det måste vara bekvämt.

• Jag gillar personligen att åka kl 4 på morgonen (vi gjorde det imorse, ett under att jag fortfarande är vaken). Det är tidig morgon - inte natt, ingen trafik, det blir ljusare och ljusare vilket gör mig mindre och mindre trött, och så har man redan avverkat en bra bit av resan när trafiken drar igång.
Man är framme någon på em, kan ge dem lite mat, stöka iordning och ta ut dem ordentligt innan det bli mörkt och sen gå till sängs i vanlig tid. Perfekt ju! Finns det skrittmaskin brukar de gå där en stund, annars går vi på promenad eller så joggar jag dem lite på lina. Det beror lite på situation, om de kommer hemifrån eller som nu när de åker från tävling till tävling.

Och för egen del då?

- Jag har fått inse att koffein är något absolut nödvändigt och får välja pest eller kolera med kaffe/energidricka (gillar inget av det).
- Jag äter en fruktansvärt obalanserad kost.
- Jag kan dra igång framträdanden som får rutorna att imma och min kropp att få syrebrist. Om ni ser att rutorna är nere på motorvägen så är det garanterat "Hello" som är igång på radion (då behöver all luft jag kan få ner i lungorna).
- Livrädd varje dag att fina silvriga pärlan ska säga upp sig med omedelbar verkan på motorvägen.

Och mitt i detta stycke känner jag att det är dags att dra åt handbromsen, för det blev dels väldigt långt och sen måste denna trötta truckern sova så vi inte trillar ner för de schweiziska bergen imorgon. Hoppas ni fick något svar på era frågor någonstans i detta väldigt långa och informativa inlägg (hade kunnat babbla vidare ett tag till... Hehe!).

Ciao!