Lucka 3

Falun, Sverige:

"Är det något jag lärt mig av den resa de senaste åren inneburit så är det att inte låta självförtroendet hindra mig från att våga följa mina drömmar. Det är lätt att göra sig själv liten.

Mina egna meriter inom ridsporten kanske inte är så märkvärdiga. Jag är uppvuxen på ridskola där jag hängde dygnet runt som tonåring, har aldrig haft egen häst och inte heller några direkta tävlingsresultat att skryta med. När jag sökte jobb på Falsterbo Horse Show trodde jag inte att jag hade en chans, och när jag sedan faktiskt fick jobbet var jag nära att tacka nej av rädsla för att inte kunna leva upp till deras förväntningar. Vad hade lilla jag att komma med?

Men plötsligt så befann jag mig där på kontoret, mitt i hjärtat av ett av Sveriges största årligen återkommande evenemang. Telefonen ringer, man svarar, det är Roffe. Han behöver hjälp med en av tävlingsklasserna. Han ber mig om hjälp och jag kan snabbt ge honom den information han behöver. Samtalet avslutas med "tack Rebecca! Tur att ni finns", och man tänker på hur man i princip nyss grinat framför TV:n när han tagit medaljer i mästerskap. I nästa stund kommer en höggravid Lisen inflåsande på kontoret och behöver hjälp med lite papper. Sedan dyker Sylve upp, sätter sig ner dricker lite kaffe, frågar hur min dag har varit och om allt är under kontroll. Senare kommer Malin Baryard in och Tinne strax därefter. De småpratar lite med oss innan de ska in på mötet med Jana.

Alla mina idoler som jag sett upp till behandlar mig precis som en i gänget, en märklig men härlig känsla. De kan mitt namn, de ber mig om hjälp för de vet att jag kan hjälpa dem, och vi hejar glatt på varandra när vi stöter på varandra under tävlingarna. De är så inspirerande människor at jobba med, jag älskar det! Även om jag fortfarande får nypa mig lite i armen ibland.

Att jag satt där hemma och tvivlade på om jag skulle tacka ja gör mig förbannad, vilken bromskloss man kan vara för sig själv. Det klart jag räcker till, och det klart jag kan! Har man bara drivet och viljan kan man klara nästan vad som helst."

Rebecca, även hon uppfödd på samma ridskola som mig. Vi har känt varandra sedan dagis och ryktade oss igenom tonåren tillsammans kan man säga.