Magiska skogar

Hej på er, dagarna går så fort och vi har hunnit ta oss till andra änden av Europa sen vi sist hördes. Det var vemodigt att lämna Windsor och England som ni kanske förstod i min förra kärleksförklaring till britterna och deras land. En underbar helg, hoppas snart på att vara tillbaka där igen.

Ponnyn på morgontur vid floden i Windsor. 

Till och med säckkärrorna var ledsna över att skiljas. 

Rysligt vackert i Dover när färjan lämnade hamnen. 

Långt borta från alla britter är vi nu precis på gränsen mellan Frankrike & Schweiz, i en by som heter Viry där Charlotte Mordasini har sin verksamhet. Vi anlände här i tisdags och ska vara här till på måndag då vi åker till Rom. Viry ligger uppe i bergen, jag önskade att jag inte hade kört sista biten hit för jag hade bara velat sitta på passagerarsidan och ta in allt jag såg och försöka fånga det på bild. Det var helt magiskt. Backar och tunnlar och broar, bergsväggar helt täckta i gröna skogar, så där intensivt gröna som de är på film. Vattendragen är så rena att de är silvriga, och utsikten är en klass för sig. Det är verkligen en helt annan värld här uppe. Varje morgon när man går upp och tittar ut över bergen så ser de annorlunda ut.

Gården är jättefin och mysig, dock väldigt liten och inte särskilt lastbilsanpassad, så när vi anlände med två lastbilar plus att de två som redan är på gården skulle packas och lastas för tävling så blev det lite kaos. Hela gården är ju dessutom byggd i en backe så det försvårade saken avsevärt, min lastbil skrek "koppling överbelastad" jättehögt och jag kontrade med att den bara skulle hålla käften och göra som den blev tillsagd. Det gick finfint!

Mallan såg inget i sin back-kamera, vilket kan vara en fördel,  så jag fixade det. 

Kidsen mår i alla fall oförskämt bra, jag tror bergsluften gör dem gott för de är jättepigga och jag är alldeles för trött för att ha tålamod med deras energi. 😅 De bockar runt, tar sönder täcken, stökar ner sina boxar, har bajshögarna som huvudkudde osv. Jag har kämpat på i motionsväg, kommer inte kunna gå alls imorgon efter all ridning. Chefen kommer på söndag tack och lov så imorgon får de longeras (om jag tar mig nedför backen till stallet vill säga).

Ponnyn är lite fundersam på hur de har tänkt här med en del av utebanan under tak. Är vi ute eller inne? Taket var dock en lifesaver igår när regnet vräkte ner emellanåt. 

Enjoying the view.

Skäms lite, med all rätt!

Den som gjorde det här skäms dock inte alls. #badboy

Eftermiddagsfika.

Sparven & Gullan myser i solen. Visste ni att de två är så nära systrar man kan komma utan att vara det? Båda två har Cardento som pappa och Robin Z som morfar, men olika mammor. 

Avslutningsvis vill jag säga att jag ser alla era kommentarer, och det kommer inlägg om de önskade ämnena så fort jag har samlat ihop bilder så det blir lite roligare! Och tack för alla era fina ord, jag blir jätteglad!

Puss & kram från oss