ANNONS:

30 december 2012, 15:08

Maries nyårskarameller, vol.1

2012 har varit det mest intensiva året i mitt liv, och med största sannolikhet det bästa. 2011 avslutade jag ju med att ta bort min häst, så året började med att försöka samla ihop sig själv och komma ihåg vad det är som är kul med det här igen. Det var inga som helst problem, skulle det visa sig...

Januari

Mina fina skolhästar gjorde att det gick ruskigt fort, Quest och Mataking! I januari var vi med på clinic på Jällaskolan i Uppsala, och på bloggen diskuterades det hästhållning vilket Djuren Rätt uppskattade. De var sedan med i en både lång och intressant diskussion om inte bara hästhållning, utan även om ridsport i stort.








Februari

...gick i rasande fart. Quest och jag gjorde en lyckad tävlingsdebut och det kändes som att vi fick en bra start! Filmen nedan är från träningstävling hemma i början av månaden.





En dimmig februarimorgon gav sig alla RS remonter med tillhörande hippologer ut på isen på sjön Freden. Vi såg inte var isen slutade och himlen började. En sådan morgon upplever man nog bara en gång i livet.







Och jag dödade myter om hippologprogrammet, hade utbildningskontroll i hoppning, och åkte till Scandinavium med skolan. I paddocken på Eurohorse-mässan fick vi visa upp vår utbildning, och jag, Emelie och Sofhie från Strömsholm demonstrerade hur vi jobbar med ryttarutbildning, och som exempel visade vi upp sitsövningar och pratade om den lätta sitsen.













Mars

Dressyren med Mataking började arta sig mer och mer. Att hästen är den bästa läraren rådde det ingen tvekan om, han gjorde väldigt mycket för min utveckling. Quest och jag jobbade på, efter lite sjuka och sviktande form från min sida så började det arta sig. Det tror man ju aldrig, när man ligger där mitt i en oxer IGEN, att man någonsin ska hitta tillbaka upp igen. Det handlar mest om hur envis man är.

Ett av årets mest gillade inlägg var smartast vinner, om att träna under de mest konstiga förhållanden, och att ta sig an problem och svagheter istället för att undvika dem.



Quest


Och ooh vad vårkänslor det började komma där i mars! På filmen nedan ser vi min unghäst Flip Flop, han som genererade årets avfallning ni vet, på ett av årets första pass på tågbanan! Då var vi glada, oj vad jag längtar när jag ser den filmen...






Quest

I mars anlände också den sötaste lilla hästen man kan tänka sig till Strömsholm, min alldeles egna Betty. Lyckan var total i knappt ett dygn, då hon kom in från hagen med ett sår på kotan som det sipprade ledvätska ur. Efter fyra dagar på sjukan kom hon hem igen, och någon månad senare var hon ihopläkt och hel igen. Det var årets svettigaste veckor det, tack och lov gick allt bra.




Betty och Iris



April

Våren kom och därmed ett oändligt antal deadlines! Seminarieuppsats, pedagogik, riddagböcker, unghästarbete, dygnets timmar räckte aldrig till! Men det gick. På något konstigt sätt. Och bra gick det också, trots att jag körde fullt ös på ALLA andra plan också - tävlingar varje helg, inridning av Betty, kårarbete, elittävling hemma och...



Beprövat. Fungerar.






Quest hoppade hem många rosetter, och jag gjorde också vårens första och enda dressyrstart med Mataking! 65%, med en hel 9:a på en ryggning, och en sjätteplats blev det i Msv C:1. Det är en bra debut det, för en som inte tävlat riktig dressyr sedan ponnyåren. Om det nu räknas som riktig.





Flip Flop på examen


I april var det unghästexamen, dressyr, hoppning och häst vid hand. Godkänt, och jag var jättenöjd med hur hästen utvecklats under våren. En rolig resa som definitivt gav mersmak.

Maj

Vi har alltid sagt att vi ska fira valborg i Uppsala för att kompensera för vårt.. inte så student-aktiga liv, om man jämför med många andras i varje fall. Det lär aldrig hända, hästar prioriteras alltid högre och det är väl bra i och för sig, man ska inte göra saker halvdant :) Sofhies häst Rio fick hoppa i  Västerås i stället, vårigt så det förslår!

Sedan var det dags att knyta ihop säcken!


Dressyrexamen med Mataking





Hoppexamen, här med Arwen...





Inridningen av Betty fortskred under våren och det kunde väl knappast ha gått smidigare. Orädd och nyfiken, då är det enkelt. Hennes andra galopp uppsuttet syns på filmen ovan, en härlig känsla!




Och sedan blev det juni, och både vi och hästarna släpptes ut på bete. HP2 sade hejdå med en film och lade en intensiv vår bakom oss.

Inte visste vi väl då vad som komma skulle, hösten gick verkligen inte av för hackor skulle det visa sig! Men den tar vi i morgon!

ANNONS:

ANNONS: