Mera demos!

På förmiddagen idag hade vi unghäst-demo, där de olika delmomenten i unghästkursen gicks igenom. Slutmålet för unghästkursen är ett fiktivt 4-årstest, med visning vid hand, gångartsbedömning, och ett hoppmoment. Det är naturligtvis vårt genomförande och inte hästarna i sig som bedöms.

Så nu fick vi alla delmoment presenterade för oss på ett tok-pedagogiskt sätt, både se hur det ska se ut, och lärare för respektive moment pratade och resonerade kring dem. Lämpligt nog är det fyraårstester på Strömsholm på söndag, perfekt.

Efteråt hade vi hopp-demo, där målet för hoppningen visades genom att Jens, som är examinator, Daniel Svensson, som vi kommer ha som huvudlärare, och Anna-Clara Pettersson, som är kursansvarig, visade hur vår examen kommer se ut. De red tre rätt olika hästar med varierande utbildningsståndpunkt, intressant att se hur de löste de frågor som ställdes i banan, och att jämföra ritterna. Precis som i dressyren tog de i sina analyser upp vad som kändes bra, och vad som kan förbättras, både kortsiktigt och långsiktigt.

Systemet med våra skolhästar känns riktigt bra, de håller en otroligt hög nivå där alla förhoppningsvis kommer tävlas i 140 under året. Skolhästarna för hoppning är uppdelade på hopplärarna som alltså ansvarar för några hästar var. De känner alltså hästarna väl, utbildar och tävlar dem, och kan under året hjälpa till med att hålla dem i trim. Skulle problem uppstå kan ju då dessa lösas individuellt tillsammans med läraren, kanske behöver självförtroendet hos hästen stärkas om något gått snett, eller så behöver eleven se någon rida hästen rätt för att få hjälp på vägen, och så vidare.

När jag och Sofhie i våras var på Ultuna när professorerna utnämndes, pratade vi faktiskt om precis det här med Janne Jönsson. Han menade att lärarna måste rida på hästarna för att undervisningen ska bli bra för alla. Ett exempel är att om du har en svag elev så vill du ju sätta denne på en häst som är stark, för att eleven ska klara de uppsatta målen. Har du en stark elev, sätter du den på en svag häst för att hästen ska få hjälp. Problemet blir då att den starka eleven får lära hästen, och inte tvärtom som det ska vara. Med RS system får vi elever fina och välutbildade hästar, som inte bara "kan allt" utan faktiskt fortfarande får utöva det och får fortsätta hålla hög nivå. Låter mycket bra.

Och ja, vi är ännu mer sugna på att komma igång efter den här dagen..