Mina tankar om framtidshästen

Hej! Jag sitter i Arezzo i Italien och tittar på två klasser samtidigt (två olika banor), så otroligt mycket hästar. Fina hästar. Bra ridning. Sämre ridning. Olika ridning.  Intressanta hästar. Ointressanta hästar. Det varvas här.
  
Mina tankar i dag har varit att framtidens hopphäst är en häst som inte behöver ridas ihop så mycket utan den är mer naturligt balanserad, lätt och kvick. Den travar med korta, energiska steg och har en galopp som inte tar för mycket på krafterna – utan den flyter mer.
Ju mer naturligt hästen kan göra jobbet desto mindre sliter det mentalt och fysiskt, vilket leder till att hästarna håller längre.
  
På tävlingarna här Arezzo har det under några år varit lite mer stillsamt, då mängder av liknande tävlingar har poppat upp i södra Europa. Men i år verkar intresset för Arezzo ha vaknat till liv igen. 200 hästar är på kö för den här veckan.
  
Vi tycker att den stora gräsbanan här i Arezzo är svårslagen, och bra för att ge de unga hästarna rutin och de äldre kondition. Och så är det vackert, och bra mat och vin.
 

Framhoppning i Arezzo. Det är trångt! Italienska temperamentet kommer fram ibland. 
 

Välkommen Carl-Walter Fox som är nyanställd beridare hos oss! Det känns bra och det känns som att vi tar företaget ytterligare ett steg i rätt riktning. Viktigt att ha kvalitet i alla led.

Carl har tidigare jobbat nere i Tyskland hos Rolf-Göran Bengtsson, han har lärt sig ett bra system och kommer hos oss – till att börja med – utbilda och tävla våra yngsta hästar.
 
Trevlig helg allihop!
/Lisen