Natalie Jansson: ”Vi flög lyxigt, både Cue Channa och jag”

Tillsammans med kompisarna under de kända ringarna.
  
I går, måndag, anlände både Malin Baryard Johnssons hästskötare Natalie Jansson och hennes skyddsling Cue Channa till Rio de Janeiro. För Hippson berättar hon om resan och första dagen.
  
Text: Annelie Lundkvist
Foto: Privat
  
När vi pratar med Natalie är det sen måndagskväll i Sverige och därmed middagstid i Brasilien. Tidsskillnaden är fem timmar, något som inte påverkar hästarna nämnvärt. Men Natalie själv känner sig trött.
– Jag har knappt sovit sedan jag lämnade Norrköping i fredags morse. I natt sov jag två timmar i en säng, det kändes helt fel, så galet har det blivit, berättar hon.
  
Samåkte med lagkamraten
Natalies första anhalt på väg till Rio blev Grevlundagården i Skåne, hos Peder Fredricson. Där lastades ”Gullan” tillsammans med All In, eller ”Allan” som han kallas. Tillsammans med hästskötaren Malin Henlöv samåkte Natalie ner till Ludo Philippaerts stall i Belgien. Där fick hästarna vila en stund innan teamet begav sig till flygplatsen.
– Malin hjälpte veterinär Johan Lenz att lasta hästarna och såg till att de kom i väg på bästa sätt. Enligt henne hade Gullan traskat på planet och där sett sitt hönät, då var hon nöjd. En fördel med henne är att det spelar ingen roll om du häller en hel vattenhink över fodret, hon kommer att sörpla i sig allt ändå. Vilket känns väldigt bra.
  

Gullan tittar ut över det svenska sommarlandskapet innan avfärd.
  

För resan Skåne–Belgien krävs snacks!
  
Flygresa för hästskötarna = lyx
Innan hästarna lyfte var redan flera svenska hästskötare på väg i luften från flygplatsen i Amsterdam. Bland annat lyckades Rolf-Göran Bengtssons rutinerade groom Celia Rijntjes vara med när Casall och RGB vann lördagens Grand Prix i Valkenswaard, innan hon skyndade till flyget.
– Vi hade ett direktflyg så det var elva och en halv timmes lyx då man kunde titta på film, få maten serverad och ta en kisspaus. Folk klagar ofta på långa flygtider, men vi är vana att sitta i lastbilen och köra. Här kunde man i alla fall sova om man ville, säger Natalie.
När hästskötarna landade i Rio var klockan strax efter 17, lokal tid, på söndag eftermiddag. Då insåg Natalie att i Brasilien blir det mörkt tidigt på kvällen.
– Det kändes lite konstigt att kliva av planet och att det redan var mörkt.
  

Natalie säger hej då till Gullan på flygplatsen.
  

Hälsar på Charlotte Mordasinis Romane du Theil innan avgång.
  
Ryttarna är på väg
Peder Fredricson täckte upp för sin hästskötare Malin på plats i Rio. Han tog emot Allan och får under tisdagen sällskap av sina ryttarkollegor – och Malin.
– I dag har hästarna fått ta det lugnt. Vi har promenerat med dem och har låtit dem acklimatisera sig. Som tur är var det inte så varmt som tidigare dagar i dag. Det kändes skönt för hästarna att inte behöva kliva ur planet och mötas av en varm vägg, berättar Natalie.
Enligt henne var hästarna lite trötta på måndagsmorgonen, men när vi pratar intygar hon att de har börjat piggna till igen.
– Vi har låtit dem vila i boxarna i lugn och ro flera gånger under dagen. Bland annat gick vi hästskötare bort till terrängen och tittade vid sista vattenhindret – vi blev alla imponerade över hästarna som går där. De är så duktiga som verkligen fokuserar på att fortsätta framåt hela tiden.
    
Ser fram emot att få sova
När sista kvällschecken är gjord anar Natalie att det inte kommer ta många minuter innan hon somnar gott på kudden. Hon erkänner att det känns skönt att vara på plats, framför allt när alla hästar har klarat resan så bra.
– Tur att Gullan inte reagerar på tidsskillnaden. Så länge hon får frukost när solen går upp är hon nöjd, oavsett var i världen hon är, konstaterar Natalie.