Omväxlande onsdag

Imorse var det tidig uppgång som gällde för att hinna med dagen! Red Mazack i gula ridhuset på morgonen tillsammans med Lina och Sofhie, för efter det var det dags för Lina att, först ut, hålla lektion för den halvan av klassen som har dressyrvecka. Som ni förstår är det inte en helt lätt uppgift, vare sig att vara först ut eller undervisa sina klasskamrater på hästar man själv inte känner än. Lodräta sitsen var temat, och jag och Sofhie satt på läktaren tillsammans med Åsa Sterninger som drillar oss i undervisningsmetodikens ädla konst..

Jag och Sofhie gjorde en auskultation (som för i övrigt efter granulocytär anaplasmos utan tvekan är det svåraste ordet vi lärt oss på under vår studietid) vilket innebär att man studerar en yrkesroll i utbildningssyfte. Det här gjorde vi i våras i pedagogik-kursen, men då var det Bo Jenå som jag följde. Vi tittade på allt ifrån struktur och upplägg, innehållet och undervisningsmetod, till säkerhetstänket, ridlärarens placering, röst, ja det är ju en enorm säck som ska sys ihop för att få till bra undervisning! Vi har hittills inte haft mycket mer teori än hur man planerar en lektion, grundläggande kring placering och kommandon, men ni får ta del bit för bit allt eftersom kursen pågår.

Efter lektionen fick Lina diskutera kring sin insats, vi och de som hade ridit komma med feedback. Lina gjorde en kanonbra insats, först tyckte jag att det lät lite tufft att lägga in egna lektioner så här tidigt men det blev ju bra, vi lär oss av att göra och av varandra och allt var i en positiv anda. Det är ju övningstillfälle, inte examen.

På lunchen bar det av till Hallsta ridklubb igen, idag fick jag äran att hoppa på Sofhies dressyrhäst. Det märks vilken sport han är avlad för kan man säga, men det är bra variation i arbetet. Vi är båda fullt övertygade om att alla hästar mår bra av att göra allt, oavsett vilken gren man är inriktad på.

Eftermiddagspasset bestod av en timmes ridlära med Daniel Svensson, med repetition av lätta sitsen och vikten av en korrekt sits och position vid hoppning. Vi diskuterade också kring hoppningens grundstenar balans, rytm, linje, tempo, distans. Precis som de förklarat det på de hopp-demon vi sett, så är inte det viktigaste att få en perfekt distans, utan att man understödjer den distans man får. Mer om det senare.

Tur att jag fick se lite hinder på lunchen idag, och tur att det är hoppning nästa vecka, det kliar i fingrarna...

Efter eftermiddagsstalltjänsten, som nu börjar flyta på bra, åkte jag i vanlig ordning och tog hand om min kamel som har det oförskämt bra i hagen som fortfarande är så grön och fin. Väl hemma välkomnades jag av en nybakad äppelpaj, life is good!