Öser på

Vi låg i en liten hög i korridoren här hemma igår kväll, och frågade oss VARFÖR man aldrig kan hinna med allt man ska göra, hur man än planerar.

Enkelt uttryckt, jag känner mig välrastad. Lämnar lägenheten vid åtta, kommer hem nio på kvällen, och har då inte hunnit göra ens en procent av de teoretiska uppgifterna som radar upp sig. Dygnet har för få timmar.

Dagarna går i ett, och när man börjar känna sig otillräcklig redan i oktober inser man att det är läge att se över rutinerna i sitt liv. Vår tillvaro nu är som en promenad i parken om man jämför med den senare halvan av hösten. Även om jag inte vet vad jag ska ändra på riktigt, det blir till att lägga i turbon. Förbereda matlådor, köpa julklapparna redan nu, och så vidare. Vi har varit med förr. Kör, bara kör är valspråket här, men någonstans i det får man försöka hitta något sorts andrum.

Jag tror man kan säga att vi planerat in sån där, vad kallar man det, egentid, den här veckan. Inplanerad rast. Emelie, Gabbi och jag åker ner till Flyinge torsdag kväll, en mini-semester för att hälsa på våra klasskompisar, titta på fina hästar och heja fram ett par RS-ekipage och andra bekanta! En liten halvhalt i vardagen och ett raskt miljöombyte. Det ska bli kul!