Ponnymammor (stor fet diss!)......

Hej!
Japp, jag lever! Det har ju vart helt tyst här i bloggen några dagar....
Jag har verkligen ingen tid att blogga egentligen. Det är att först åka till skola och sedan till praktiken och när jag är färdig där så är det bara att fortsätta med hästarna hemma. Jag är oftast inne vid 22-23 på kvällen(natten?)....

Idag fick jag rida en D-ponny på praktiken... Den kom igår och det är kunder som skall titta på den. Någon import tror jag(irland?). Så de viste egentligen inte så mycket om den.... Den skall vara pigg och inte så välriden, den skall även ha tävlat 1 m sa de innan jag hoppa upp.

Det stämde till 110%. När jag hoppa upp så fick jag inte ens ha några skänklar på den. Superkänslig var den. I traven så var den jättepigg. Men Peter sa att jag bara skall hålla ihop händerna lite högre upp(och skita i formen). Tillslut kunde den trava lugnt. De ville även att jag skulle hoppa fyra språng med den. :) Ifrån kortsidan till hindret så drog den iväg.... Även emellanåt i galoppen också. Helena som red på en annan häst medan jag red denna såg vissa stunder att det var bäst att släppa fram mig. Ibland hade jag typ ingen kontroll alls.... Pigg/springig och inte så välriden stämde till 200%.

Det jag egentligen tänkte skriva om idag och som jag har tänkt skriva om länge är ponnyföräldrar!
Det är högst passande just nu! Eller hur? Behöver jag ens säga vad jag tycker om den "domaren"?
Om jag har förstått det hela rätt så var det några ponnyfräldrar som gick och sa till "överdomaren".

Jag gjorde min första ponnystart för ganska så exakt ett år sedan(dressyr). Det var inte så märkvärdigt. Gjorde några dressyrtävlingar och sedan när jag var på min först hopptävling så var jag helt chockad över hur vissa föräldrar betete sig....! Jag har än så länge bara sett mammor. Det förekommer säker pappor ochså.... Dehär ponnymammorna förekommer även i dressyren har jag märkt!

Det jag först blev chockad över var när en dotter var inne på banan och mamman smackar innan varje hinder! HÖGT! Det är okej att man är nervös och så, men då får man hålla tyst tycker jag!

Det som jag har reagerat mest på är när mammor står och skäller på sina barn!!
-Varför red du inte så?
-Varför gjorde du inte si eller så?

Jag börjar undra vem det är som tycker att det är kul egentligen? När någon står och skäller på sitt barn för att den mer eller mindre red dåligt, det är inte okej!!!!!! Man måste ha självförtroende för att tycka att det är kul. Självförtroendet bryts bara sakta men säkert ner när man får skäll!

Det är även vanlig förekommande att man ser gråtande barn på tävlingsplatser. Alla misslyckas! Hallå, det är bara en liten lokal tävling!? Det är inget OS vi rider....
Det kommer mer tävlingar, varför skall man gråta för att just de 6/2 min inne på banan inte fungerade? Jag skulle tro att "de gråtande barnen" har riktiga ponnymammor som skäller på de.

Googlade på "ponnymammor" och då kom denhär bilden upp! Det ser lite roligt ut såhär, men det är nog ganska vanligt att vissa ponnymammor tänker så!

Det skall vara kul att tävla!

Jag har insett att jag är väldigt självgående och vet precis vad jag skall göra. Det är jag glad för!

Jag hör allt för ofta mammor som "leker tränare" på dressyrframridningar.

-Gör tempoväxlingar
-Skritta fram på korta tyglar och gör si eller så, hör man allt för ofta.

Min fråga till dehär mammorna är egentligen, vad gör deras barn på framridningar när de har storhäst och mamma inte följer med och säger precis vad de skall göra? Det blir som ett slags handikapp när man har en som säger hela tiden hur man skall rida. Det är okej att ge några enkla små påminelser. Typ som att tänk på hälen, armbågen etc. När man har riktigt små barn som tävlar så är det dock okej att "leka tränare" på framridningar. Inte annars!

På min senaste tävling så kom det in en mamma med hennes 15-åringa(?) dotter in på framridningen och mamman "lekte tränare". Efter en stund sa hon att nu "nu rider du programmet en gång här inne".

Att jag aldrig lär mig att inte bli förvånad.....

Jag tycker att på framridningar så rider man helt självständigt. Framridningar är inga träningsplatser!

Jag vet precis hur Heiko fungerar. Därför rider jag fram honom si och så. Ens mamma vet inte hur just jag vill ha honom....

Som sagt, jag är väldigt självgående när det gäller hästarna och tar ansvar för de.

Jag vet precis hur jag vill ha mina hästar ridna. Fixar med allt annat runt omkring gör jag själv också(beställer hö, säger till när mamma borde åka och köpa kraftfoder, bokar veterinärbesök mm).

För de ryttarna som har riktiga ponnymammor blir nog lite chockade över när de flyttar hemifrån och inser hur mycket annat arbete det är med hästar än att bara rida....

Ibland blir jag dock lite arg på mamma. När hon kommenterar min ridning efter en start, när jag har hopat av hästen.
-Du hade ingen fart inne på banan. Du måste vara på honom mer, har jag fått höra många gånger. Det gör mig så arg! Gör det bättre själv, har hon fått höra några gånger! Om jag är på honom mer så syns det=avdrag någonstans. Det är som sagt inte alltid lika lätt att rida. Men jag är glad över att hon inte kommenterar mera, eller blir arg på mig!

Mammor skall inte kommentera sitt barns ritt på tävling!

När jag startade två klasser på en hopptävling en gång så gick den först klassen jättebra. Så när jag skulle hoppa upp på Heiko igen för att hoppa fram till nästa klass så sa jag:
-Dethär känns jättebra! Det kanske blir en placering!
Då sa mamma dock:
-Så höga mål får du inta ha, det är ju din först hopptävling på Heiko!
-Vadå, om man startar en klass där vinstpengar är sisådär en miljon så måste man ju ha målet att kamma hem de!
Då blev hon dock tyst.......

Helldre att de säger så än att bli arg på en för att man inte red si eller så...

Ponnyryttare skall ha mer koll på sin egen ridning, hur de skall rida fram osv. Föräldrar skall bara köra utan att kommentera någonting!!!

/Viktor