Punkt.

Nu är den här, sista dagen. Jag sitter och väntar på lastbilen som ska ta mig och Zessan hem mot Sverige igen. Och hela veckan har jag i bakhuvudet funderat på hur jag ska formulera mitt sista blogginlägg.

Jag kom hit ivrig, hungrig och förväntansfull! Jag åker hem harmonisk, GLAD, tillfreds, och om inte ännu mer ivrig, hungrig och förväntansfull! Det har varit tre mycket lärorika månader både på ridbanan och i verkligheten. Skönt att se just den här verkligheten, som är full av ödmjukhet, ärlighet, lekfullhet och vänlighet. Och totalt prestigelös. En samling fantastiska människor och djur på en vacker plats på jorden. Tack för den här möjligheten!

LYCKA!