Som en jojo

I morse hade vi föreläsning om färggenetik och allt som hör där till, genetiska sjukdomar kopplat till färg osv, samt om identitet- och härstamningskontroll. Kvart över nio hade vi rast, för då ville vi alla in i Crafoord och titta på Concalido (e Contendro I ue. Calido I) som ägs av Paul Schockemöhle och visas av Flyinges beridare.

Jo hjälmen är på. Har förresten överhuvudtaget aldrig sett beridarna utan hjälm när de jobbar hästarna från marken, och självklart har vi alltid det också. Vid ridning är det ju givet. Skorna här, ja det är svårt att springa snabbt och spänstigt utan att snubbla i rejäla skor med stålhätta. Jag antar att säkerheten för tårna får stå tillbaka för funktionen just där, men det innebär inte att vi har stalltjänst eller ens hanterar hästarna i sneakers. Verkligen inte. Handskarna är alltid på, vid unghästhantering (även ledning till och från hage) är det hjälm, kedja och longerlina som gäller, alla andra hästar leds i kedjegrimskaft till och från hagen, som exempel.

Säkerheten prioriteras högt, och jobbas ständigt med, mer än så lägger jag mig inte i säkerhetsdebatten idag. Men ja, man måste tänka på vad man visar upp, och man ska alltid vara ifrågasättande och kritisk, annars sker ingen utveckling.

På eftermiddagen hoppade 4 och 5-åriga hingstar, har med andra ord farit som en skottspole mellan lektion och crafoord, så mycket man vill se...

På eftermiddagen demonstrerade Marie Kahrle och körstipendiaten Josefine Johannesson de moment man går igenom när man kör in en häst. Genomgående handlar det om att vänja hästen vid utrustning, att dra saker, ljud, linor, och så vidare, och hela tiden kunna läsa av hästen. Att köra in en häst tar ca en månad, men precis som vid ridning så tar ju själva utbildningen långt mycket längre tid än så.

När hästen är van vid tömkörning och själva selen, så introduceras draglinorna,

och efter att ha dragit en svängel, och sedan något som såg ut som en liten kälke...

...så drar hästen en släpa med skaklar som förberedlse för att koppla på själva vagnen. Lång process, men genom att ta det i flera steg så är hästen väl förberedd när det är dags för vagnen. Att dra en vagn är ju en riskfyllt i sig, skulle hästen få panik när den rids så slutar det ju vanligtvis med att ryttaren trillar av, men vagnen sitter ju där den sitter...

Gör man det hela lugnt och metodiskt och anpassar till individen, så har man som alltid igen det sedan. Det finns såklart olika sätt att köra in på, men det de visade idag är hur de brukar göra och tycker fungerar bra. Någon liten insikt i det hela fick ni i alla fall :)