1 oktober 2014, 21:15

Tankar kring sadeltvång

Har fått lite frågor om hur jag tänker kring sadeltvång nu när jag rider Oprah som lider av detta. Jag har tidigare aldrig haft bekymmer med sadeltvång på någon häst så det var en ny erfarenhet för mig. Men jag tänkte dela med mig lite hur jag gör och tänker för att Oprah inte ska få panik vid sadling. Jag har (med uppbackning av min stallchef såklart) en metod som funkar bra på henne men hon är ju som sagt den första hästen jag haft som har sadeltvång så jag är absolut ingen expert inom detta område.

"Sadeltvång är ett obehag som en häst eller ponny kan känna vid sadling och eventuellt också vid uppsittning. Sadeltvång kan vara allt från milt: hästen trampar omkring och spänner sig vid sadling och uppsittning, till gravt: hästen reser sig eller faller ihop. "

När jag sadlar så låter jag henne aldrig vara uppbunden utan jag har henne alltid tränsad och sen står hon lös med tränset på. Ifall hon skulle få panik vill jag att hon inte skall bli mer skärrad av att hon sitter fast. Sen tänker jag ganska exakt så som vi jobbar när vi skall vänja unghästarna vid sadeln faktiskt. Jag lägger försiktigt på sadeln, pratar, klappar och uppmuntrar henne. Ser till att hon är med och tittar på mig vad jag gör. Jag spänner bara till första hålet inne i stallet och sedan leder jag ut henne och ägnar några minuter med att gå/springa runt stallplanen där jag succesivt spänner sadelgjorden ett hål i taget.

När gjorden är tillräckligt spänd och det är dags att sitta upp så fortsätter jag på unghästtemat genom att dra i stigbygeln, gunga på sadeln, hoppa upp och ner och lägga lite tyngd i stigbygeln med handen. Hela tiden har jag koll att hon tittar på mig och inte har blicken eller fokus på något annat utan hon skall vara medveten om vad jag gör hela tiden. Efter det brukar det inte vara några som helst problem att sitta upp med foten i stigbygeln och hon har aldrig fått sadeltvång under tiden jag rider henne utan då är hon hur gullig som helst.

Jag har märkt att när hon kan få tvång är när jag har spänt sadelgjorden och skall lämna min position från sadeln till att ta i tygeln framme vid hennes hals. Då kan hon få panik och kasta sig bakåt. Så när jag har spänt så får jag vända mig sakta samtidigt som jag kliar och pratar med henne. Då brukar hon inte ens vicka på öronen åt det.

Så på detta sättet jobbar jag och vi när vi vänjer unghästarna vid sadel och det funkar även som sagt på Oprahs sadeltvång. Kommentera gärna om hur ni gör! Alltid bra med nya tips och idéer till att lösa problem!

Igår så trodde jag ju att det var Danielträning som vanligt, men tjii fick jag för där stod Lasse Parmler i egen hög person i manegen och skulle ha dagens hopplektion med oss. Vi fick en lång och bra framridning med hopphästens dressyr som innehöll skänkelvikning, öppnor och tempoväxlingar. Sedan hoppade vi lite studs där vi tränade på att ge ordenligt med eftergift för att avsluta med en liten bana där vi skulle applicera det vi gjort i framridningen på själva banhoppningen. Alltså samla upp och tänka lite öppna i svängarna, korrekta vägar, korrekt tempo och sits.

Kikko var superduper taggad och var lite lätt i bakändan titt som tätt och ville inte alltid hålla samma galopptempo som mig. Jag gillar honom skarpt haha! Taggade hästar ska det va'! :)
Lasse är en del av Strömsholms lärarkår så vi kommer att få rida för honom mer framöver. Vi är bra bortskämda med bra lärare på Hippologprogrammet!

ANNONS: