Tempot och riktigt bra hästövningar!

Hej!

Tempot i mitt liv senaste veckan har varit ganska galet. Jag älskar tempo och att ha ett fullspäckat schema, bara jag hittar tid till att återhämta mig emellan, annars blir tempot farligt.

I fredags hade vi klassfest, i lördags var det öppet hus på mitt nya jobb Evidensia Hästsjukhuset Stav. På måndagen var jag tvungen att rida kl 07 innan skolan för att sedan ha övningar hela dagen under den pågående kirurgikursen.

Måndag kl 22 till tisdag kl 08 jobbade jag extra som natt-sköterska på hästkliniken UDS på skolan. Det var många hästar inne och det fanns garanterat att göra hela natten. Efter passet gick jag hem till min kompis Ida som bror bredvid skolan för att äta frukost. Tillbaka till skolan kl 09 för att göra en till övning som höll på i 3 h. Sen hem för att SOOOVA. Jag sov till morgonen efter. Då var det dags för träning med Vovva. Kl 07 red jag ett svettigt pass för Gunilla. Riktigt bra hjälp! Nu har vi verkligen höjt upp kraven. Ska man rida St:Georg kan inget lämnas åt sidan.

På bilden en trött och nydushad Vovva i hagen efter ett hårt pass:

De praktiska övningarna vi hade i skolan gjordes på kadaver: ben och hästhuvuden. Övningarna bestod av följande:

1. Sticka leder på kadaver-ben. Jag tränade att sticka och injicera med karamellfärg i kotleden, kronleden, hovleden, kotsenskidan och strålbensbursan. Dessutom tränade jag på att lägga nervblockader. Efteråt dissekerade jag upp benet för att kolla att min "karamellfärg" hamnat i respektive led och att jag hamnat rätt.

2. Sy ihop skador på ögonlock, anlägga ögonkateter, sy ihop ett skadat öga inför transport in till klinik,  samt lägga nervblockader inför ögonundersökning. Nedan en pedagogiskt ritad bild av vår lärare som beskriver hur man med hjälp av en 8-a sutur kan sy ihop ett ögonlock. När man syr ögonlock är det viktigt att passformen blir optimal för att inget ska skava på ögat eller ge andra problem.

3. Sista övningen gick till så att vi alla fick varsitt hästben som lärarna hade fixat ett spiktramp på. Vi fick själva ta av skon, undersöka hoven, skära rent, leta efter spiken, dra ut den, försöka avgöra om spiken skadat några synoviala strukturer (till exempel strålbensbursan). För att kontrollera det kan man sätta en nål i strålbensbursan och spola in steril koksaltlösning. Om spiktrampet gått in i bursan så kommer vätskan med stor sannolikhet då att komma ut genom spiktrampet.

En häst som trampat in en spik i strålbensbursan har relativt avvaktande prognos. Det gäller att agera snabbt med mediciner + behandling inne på hästklinik.

Efter att jag gjort klart "mitt spiktramp" så frågade läraren om jag ville ha en nya skada. Läraren slog då in en träflisa i kronranden på mitt hästben och detta fick jag lösa genom att skära bort lager efter lager av horn och tillslut "fälla ut" träpinnen. Man får absolut inte dra pinnen rakt upp och tro att man löst problemet eftersom det med stor sannolikhet isåfall finns kvar delar av pinnen, under själva hovväggen. Efter 3 h hukande och karvande med hovar + en natts jobb så åkte jag hem och slocknade totalt.

Lagom vila är en dag, sen påt igen. Vid ett svagt ögonblick för några månader sen så frågade mina klasskompisar om jag ville vara med o springa blodomloppet i Uppsala. Jag svarade ja och vi bestämde oss för att springa en mil! Jag trodde då (tidsoptimist) att jag skulle hinna träna massor. Jag har tränat lite, snittat 5 km i veckan, men jag hade hoppats att träna mer.

Jag var rätt orolig innan loppet att jag inte skulle orka springa hela vägen, men här tror jag att ridningen gör sitt! Huva vilken grundkondis man får av att rida, uppenbarligen. Jag sprang hela tiden, i en mil! (sist jag sprang en mil var på tjejmilen för 1,5 år sedan). Tiden blev 1 h och 3 minuter och då var det en del trängsel i början av loppet. Är faktiskt riktigt stolt över mig själv och mitt pannben, om man nu får säga så. Jag har en konstig förmåga att bara köra på om jag bestämt mig för nåt, och det hade jag.

Idag gör det ont i låren och rumpan efter den praktiska hovövningen i skolan, och hela kroppen värker lite efter springloppet igår. Men det känns ändå ganska skönt. Nu ska jag skriva vidare på ett arbete om leder och ledrehabilitering, sen ska jag åka och trimma hästen min! I helgen är det träning i Stockholm för Wieger De Boer och på söndag kväll väntar ett nytt nattpass på hästkliniken UDS.

Jag och Lisa efter blodloppet i Uppsala igår:

Vackra Uppsala längs vattnet, på väg hem från Studenternas IP och blodomloppet igår:

/Izabella