Uppladdning och tävling

Resten av veckan gick i en rasande fart. KEX och annat pyssel har varvats med bl a dressyr på Red Newton som känns FIN vilket är lägligt eftersom Louise "Lussan" Nathorst kommer på torsdag. Det blir spännande. 

Hoppningen med Chimeca i torsdags var ingen höjdare. Jag hade (uppenbarligen) inte fått till markarbetet dagarna innan tillräckligt bra, vilket jag fick äta upp nu. Han är svår där, fruktansvärt svår. Och hur hoppningen blir på en häst som inte är ärligt framme och genomsläpplig, det illustrerades tydligt... Han hoppar inte ut sprången ordentligt utan spänner ryggen och kniper lite bak, inget vidare. Det blev dock bättre och bättre och sista sprången kändes bra, men jag visste att jag hade att göra fram till söndag och visste precis vart problemet låg. Är han inte mjuk och smidig på marken, kommer han inte kunna vara det i luften heller. Här gällde det att ha en bra plan...

Superfokus på lösgjordhet på fredagen utan att någonsin tappa bjudningen eller komma bakom hand. Akilleshälen. Det tog sin tid, var inte så lätt, men var precis vad han behövde, ett lite kortare pass på lördagen där han avslutningsvis kändes riktigt mjuk och fin, och så idag åkte vi till Södertälje för årets andra tävling. I 110 höll han fortfarande emot lite, inte som förra helgens kalasrunda. Däremot fick vi till en svår sväng i omhoppningen och plockade hem en femteplats, alltid något!

På framhoppningen till 120 släppte den där spärren äntligen, han frustade säkert fyra varv och efter det var det annat ljud i skällan! Kort och spänd galopp byttes mot en betydligt rundare och större, och poff så fick jag en annan häst som nu inte höll emot det minsta utan snarare var lite het och väl på! Men det är den spärren vi ska över, och den galoppen jag då får måste jag lära mig ta tillvara på. Ett litet nerslag mot slutet av banan fick vi, men nu har jag en del att fundera på och jobba med tills nästa start i mitten av april. Tror vi är på rätt spår. 

Ridning är verkligen kreativ problemlösning! Han lär mig SÅ mycket, Chimeca, och spelar jag korten rätt på de här höjderna tror jag att vi får igen det sedan. Klurigt är det, och bitvis ganska svettigt, men väldigt roligt och givande. Han är verkligen toppen.

I morgon är det clinic med Henrik von Eckermann, jag ska skriva referat så fingrarna glöder.