Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
 
- Vi på Flyinge säljer utbildning, men vi säljer också spermier. Därför är det viktigt för oss att spermierna blir föl som sedan får en bra utbildning, kommer ut på tävlingsbanorna och ger fadershingstarna gott rykte.
Så förklarar Jens Fredricson varför Flyinge, under parollen "Flyinge on the road", ger sig ut och förevisar hur man med bra grundridning förbereder hästen mot internationell sport. Utan grundutbildning spelar det nämligen ingen roll vilket bra "ämne" en häst är, det blir ändå inget av den.
 
Åldern har mindre betydelse
Under första delpasset sitter Henrik Ankarcrona på en femårig, tysk valack som gjort tre eller fyra hoppstarter som fyraåring. Jens Fredricson rider ett sjuårigt, holländskt sto som haft två föl.
- Ålder spelar viss roll, men inte så stor som många tror. Antalet nedlagda träningstimmar spelar större roll. Det finns tioåringar som kan betydligt mindre än en välriden fyraåring, poängterar Jens, som menar att de båda hästarna ligger på ungefär samma utbildningsnivå.
Ryttarna börjar med att värma och gymnastisera sina hästar.
- När man börjar utbilda unghästen är den ofta stel som en pinne. Målet är att den ska bli mjuk som en deg, förklarar Jens.
 
 
Tvinga inte ner huvudet
Flyingetränarna poängterar att man inte ska börja ett pass med att försöka få ner huvudet på hästen. Istället joggar man runt och gör övningar som volter, skänkelvikningar och liknande tills hästen kommer loss i kroppen, frustar och ger efter.
- Det första vi söker är takt och regelbundenhet i hästen. Den kan inte vara taktmässig om den inte bjuder framåt och är mentalt avslappnad, säger Jens.
Först när hästen bjuder framåt, är avslappnad och taktmässig är det idé att börja gymnastisera den på allvar.
 
Stärk den svaga sidan
En stor del av det gymnastiserande arbetet handlar om att hästen ska bli så liksidig som möjligt. Nästan alla hästar har som bekant en stark/stel sida (svår att ställa och böja åt) och en svag/mjuk sida (åt vilken det är lätt att böja halsen).
- Bråka inte med den starka sidan. Då blir den bara ännu starkare och den svaga sidan får ännu mindre träning, förklarar Jens.
Istället rider han till en början hästen lite utåtställd i det starka varvet, för att uppmuntra hästen att ta stöd på den svaga sidans tygel. När hästen tar stöd ställer han mjukt tillbaka den inåt.
Henrik förklarar att det är viktigt att lägga in avbrott, att inte bara rida runt varv efter varv.
- Håll aldrig på mer än 20 till 30 sekunder med samma grej innan du gör något annat. Till exempel en övergång, en volt eller en tempoväxling, säger han.
 
Rid i balans
Jens lägger in skänkelvikningar på diagonalen där han rider sidvärts, sedan rakt fram ett par steg och därefter sidvärts igen.
- Ta upp nacken lite på hästen i skänkelvikningen så att det blir plats för bakbenen att röra sig. Som resultat kommer den att vilja sänka nacken efteråt. Det låter jag den göra, den får lite tygel framåt-nedåt som beröm.
Han ber publiken lägga märkte till att både han och Henrik rider relativt långsamt i värmningen, fast med bibehållen bjudning.
- Många rider fram unghästar i full fart på bogarna, säger Jens.
Det är viktigt att hästen får stretcha emellanåt och att den inte bara går i en och samma arbetsform. Den långa och låga formen lägger ryttarna in som belöning när hästarna gjort något bra.
- Jämför med när du är på gymet. Du gör ett par armhävningar och sedan vilar du, säger Jens.
Han visar hur han sätter sig ner i sadeln, "på bakbenen", och samlar hästen tre språng i galoppen. Därefter låter han den stretcha, det vill säga vila, ett par språng innan galoppen samlas ihop igen.
Målet med markarbetet är att hästen ska bli stark, mjuk och glad. Det är ett långsiktigt, dagligt och uppbyggande arbete. Hästen ska inte tränas så att den får träningsvärk och ont!
 
 

Skiss nummer 1.
 
Smidighetsträning på volt
Första hoppövningen består av tre låga hinder med åtta meters mellanrum på en stor volt (se skiss nummer 1). Mellan hindren ska hästen ta två korta galoppsprång.
- Det här är en väldigt bra smidighetsövning, förklarar Henrik.
Jens menar att det inte gör något om det skulle bli fel någon gång, det här är träning.
- Blir det fel gör man bara om. Gör hästen rätt, låt den vara. Tråkar man ut hästarna hittar de på sätt att ta sig undan.
Det svåra med den här övningen är egentligen inte att ta sig över bommarna. Konsten är att rida den så att hästen bär sig själv. Jens tar upp skillnaden mellan smidighets- och styrketräning å ena sidan, och tävling å den andra.
- Det här arbetet bygger spänst, men skulle vi komma in på banan i så här kort galopp skulle vi få in ett extra galoppsprång i kombinationen och troligtvis skulle vi vägra ut oss!
Däremot är styrketräningen på hemmaplan en förutsättning för att galoppen sedan ska fungera på tävling.
- Jag måste få ett register i min häst så att den kan korta och länga sig genom kroppen inne på banan. Det får aldrig bli så att jag använder styrka för att bromsa hästen, säger Jens. 
 
 

Skiss nummer 2.
  
Styrketräning med eller utan volter
Nästa övning tränar även den upp hästens styrka. Övningen består av tre låga plank uppställda på medellinjen med 17 meter mellan varje (se skiss nummer 2). Ryttarna rider på fem jämna galoppsprång mellan hindren, det vill säga ett mer än på tävling.
- Det är inget självändamål att kunna rida på fem galoppsprång här. Med en mindre skolad unghäst kan man gott rida på fyra, säger Henrik.


Skiss nummer tre.
 
Han vidareutvecklar övningen och visar att man också kan lägga in volter över hindren (se skiss nummer 3).
- Övningen är inte slut bara för att du tagit dig över sista hindret. Bestäm dig exakt för var en övning börjar och slutar, och rid hela vägen. Slutar övningen på långsidan kan man inte bara sladda genom hörnet, säger Henrik.
- En annan sak som är viktig är att man rider mitt på hindren så att hästen lär sig det, fyller Jens i. 
 
Var sak har sin tid
Nu är det dags för paus och hästbyte, och ryttarna poängterar att det gymnastiserande arbetet är grunden. Innan man hittat mjukheten och stödet hos hästen kan man inte sätta press på den eller forcera. Allt har sin tid!
- Det tar ungefär sex år från att man börjar hitta takten tills hästen går Grand Prix, säger Jens. Och vad man än väljer att göra sedan - tävla eller rida för nöjes skull - så är det roligare på en välutbildad häst. Dessutom håller välutbildade hästar så mycket bättre!
 
Vidareutveckla arbetet
Efter en kort paus kommer Henrik Ankarcrona in på en sexårig valack efter Quite Easy, som kommit något längre i sin utbildning. Tillsammans visar de hur man kan vidareutveckla det stärkande och gymnastiserande arbetet.
- Höjden på hindren har ingen betydelse för den gymnastisering vi vill åt nu. Kan inte hästen hoppa 50 centimeter bra så kommer den inte att kunna hoppa 1.20 heller. Man hör ofta hästägare säga att deras häst inte hoppar bra förrän det blir högt, men det resonemanget stämmer inte i min värld, säger han.
Hästen Henrik sitter på är lite spänd och tittig och han tipsar om att man gärna kan stoppa in lite olika hindertyper, infångare och fyllnadsmaterial när man tränar unghästar.
- Bli inte arg om den tittar, utan var smart. Ställ hästen bort från det läskiga och låt den fokusera på något annat istället. Det sparar mycket irritation...
 
Inget ryck och slit
Henrik börjar hoppa på medellinjen som förut. När hästen går iväg lite för mycket mellan hindren gör han en imponerande mjuk halt.
- Istället för att rycka och slita, sakta av lugnt och stilla och ta det igen. Det är så ofta man gör ett problem av något som inte är ett problem, säger han.
När hästen är lyhörd ökar Henrik svårighetsgraden genom att rida på fyra galoppsprång mellan de två första hindren och sedan rida på fem mellan de två sista.
- Detta är en väldigt bra avstämning. Bara fantasin sätter stopp för vad man kan göra med en sådan här övning.
 
 

Skiss nummer 4.
 
Hoppning på båge
Nästa utmaning bli att hoppa på båge över två oxrar (se skiss nummer 4), först runt mittenhindret men sedan även över det. Henrik lägger upp tempot lite, men utan att hästen tappar sin balans.
- Det här är också en form av styrke- och smidighetsträning.
Han avslutar med att hoppa snett över ett rättuppstående hinder, lite som man kan få göra i omhoppningar.
- Det här är inget man behöver vänta med tills hästen är sju eller åtta år. Gör det utan stress och utan att förändra tempot. Lär sig hästen att hoppa diagonalt över hinder från början har man mycket vunnet sedan. Det behöver inte vara så komplicerat, övningen är rolig och väldigt nyttigt för hästen, säger han. 
 
Ge den spända hästen uppgifter
Slutligen kommer Jens in på en sjuåring efter Lasandos som går 1,30-hoppning. Även denna häst blir lite tittig och kikar efter kompisen som är på väg ut.
- När hästen tittar gäller det att ge den uppgifter. Visa att det är du som bestämmer så att den kan slappna av. Sitt inte bara och säg "luuuuugn, luuuugn". Ju mer du lugnar med rösten desto mer stressad blir den, säger Jens.
Han visar bland annat hur man kan lägga volter eller böja hästens hals för att få den att fokusera på ryttaren.
- Hästen sätter upp en ram om den är spänd och den ramen måste man komma innanför. Det gäller att komma åt hästen utan att bråka. Funkar det inte i galopp får man ta det i trav. Funkar det inte i trav får man ta det i skritt. Funkar det inte i skritt får man ta det i halt. Funkar det inte då får man hoppa av och tömköra!
Jens förtydligar att allt man gör med hästen hör ihop:
- Om hästen inte står still i stallgången eller flyttar sig när man mockar kommer det inte att funka när man rider heller. Det är svårt att läsa om man inte kan alfabetet!
Han blir så engagerad av resonemanget att man riktigt hör hur han går upp i varv:
 - Där blev jag helt exalterad! skrattar Jens.

Kvickare galopp inne på banan
När hästen slappnar av och frustar berättar Jens att det han nu ska visa oss är banhoppningsgalopp, det vill säga den galopp man hoppar i på tävling. Gymnastisera gör man för att stärka hästen, men när man tävlar måste man växla upp för att inte komma på hindren i undertempo.
- Dadde Nätterqvist lärde mig en gång i tiden att avsprångspunkten är överreklamerad. Det är balans, rytm och tempo som styr hoppningen.
Banhoppningsgaloppen ska enligt Jens vara lite kvickare i takten:
- Hästen får inte bli långsam i rytmen, bam - bam -bam, illustrerar han med riktigt med ljudeffekter.
- Samma sak gäller över hinder, i svängar eller under galoppbyten. Galoppen ska hela tiden vara kvick och hästen ska "mata på". Om man måste skjuta på den efter svängarna inne på banan så är hästen inte framför skänkeln.
 
Hästen sköter hoppningen själv
Jens hoppar planken på medellinjen i tävlingsgalopp, på lite högre höjd och med fyra galoppsprång emellan.
- Som ni ser löser hästen det själv. Allt jag behöver göra är att sätta den i rätt galopp, menar han.
Slutligen visar Jens en ganska svår övning. Det är en linje med en trippelbarr och sedan fem korta galoppsprång till ett räcke. Han får växla upp tempot till längdhindret (trippelbarren) för att sedan göra en halvhalt och korta upp galoppen till det rättuppstående hindret.
- Dra inte i hästen. Om halvhalten inte går igenom är det bättre att göra halt eller lägga en volt.
Jens är inte helt nöjd med sin ridning på linjen, även om halvhalten går igenom.
- Den här hästen är fortfarande lite för grön för att kunna utföra den här övningen perfekt. Ett halvårs träning till så blir halvhalten mycket mjukare! förklarar han.