Text: Cajsa Ekström Arman

Fång innebär att hästen fått en inflammation i lamellagret, fästet mellan hovkapseln och hovbenet.  
– Lamellagret är hovens upphängningssystem mellan hovbenet och hovkapseln. Vid fång blir hållfastheten nedsatt och en sönderslitning av lamellerna sker vilket leder till inflammation och smärta. Orsakssambanden som leder till fång är komplicerade och man vet inte allt om sjukdomens mekanismer. Många forskningsstudier har genomförts men alla samband är trots det inte klarlagda. Det man vet är att fång ofta utlöses när flera riskfaktorer adderas till varandra, säger Agnes.  

Olika kategorier 
Fång delas in i tre olika kategorier där den vanligaste gruppen är endokrinopatisk fång som orsakas av insulinresistens. Det innebär att fång kan utlösas av en ämnesomsättningssjukdom där EMS (ekvint metabolt syndrom) är den viktigaste men även PPID kan ha ett finger med i spelet. Kategori nummer två är sepsisrelaterad fång som kan ske som en komplikation till en kraftig systemisk inflammation i kroppen. Om hästen exempelvis drabbats av livmoderinflammation eller grovtarmsinflammation kan gifter sprida sig i blodbanan och på så sätt påverka blodflödet till hovarna. Den tredje, och minst vanliga, kategorin är belastningsfång. Då har hästen en annan skada, så som en fraktur, vilket gör att hästen avlastar det skadade benet, och den hov som får ta all vikt kan drabbas av fång.  

Symptom 
Typiska symptom på fång är hälta, ovillighet att röra sig och förstärkt digitalpuls.  
– De kan ha ökad värme i hovarna men det är inte alltid så i det akuta skedet. Hästen brukar även stå i en onormal ställning för att avlasta det smärtande området. Genom att placera frambenen lite framför sig och bakbenen under sig försöker den hitta ett sätt att stå på som gör mindre ont. Ibland rör sig hästen med ett speciellt rörelsemönster där den sätter ner hoven i två steg, först trakten och därefter tån, vilket kallas för ett dubbelsslående steg. Har hästen väldigt ont väljer den ibland att lägga sig ner i stället för att stå. Med smärtan följer dessutom ofta nedsatt aptit och sänkt allmäntillstånd, förklarar Agnes.   

Hur snabbt symptomen uppstår är olika från fall till fall, men det gäller att vid minsta tecken på fång agera på en gång.  
– Om man misstänker att hästen drabbats av fång ska man ringa sin veterinär direkt. Man vill undvika att transportera hästen så veterinären bör komma ut till hästen i stallet. Ta in hästen och stalla in den på en riktigt tjock och mjuk bädd. Sand är det allra bästa alternativet då hästen kan sjunka ner med tån men även en tjock spån-, eller torvbädd fungerar. Veterinären undersöker hästen och sätter in en smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin. Sen är det boxvila som gäller för en tid framöver, säger Agnes och fortsätter; 
– Nästa steg i behandlingen är att hästen ska vara smärtfri i sin box. Hur länge hästen behöver medicineras varierar men innan hästen får röra sig utanför sin box brukar smärtlindringen trappas ner och den ska ha varit smärtfri utan medicin i några dagar. Hur lång boxvilan blir beror på graden av fång men man bör räkna med att konvalescenstiden är lång. Man försöker även ta reda på orsaken till att sjukdomen uppstått vilket blodprovsanalyser ibland kan ge svar på. Att åtgärda grundorsaken är viktigt för att minska risken för återfall. Vi röntgar inte alla fånghästar men en röntgen kan vara ett hjälpmedel för att få mer information om en eventuell hovbensrotation och/eller hovbenssänkning. Röntgenbilderna kan även ge vägledning i hovslagarens arbete med att verka hästen. Vi rekommenderar alltid att en duktig och av Jordbruksverket, godkänd hovslagare får hjälpa till med verkningskorrigeringar för att få hoven att återgå till en så normal form som möjligt.  

När hästen är smärtfri utan medicinering, har en kontrollerad foderstat är nästa steg en gradvis ökning av hästens möjlighet till rörelse. Oftast i sjukhage och genom promenader för hand och därefter i en större hage. Ökning av hästens motion sker därefter genom en anpassad konvalescensplan.  
– Även om fång är en riktigt smärtsam sjukdom blir många av hästarna återställda. Som djurägare behöver man dock känna till att det krävs tålamod och vissa uppoffringar då en häst som haft fång alltid kommer att behöva speciella anpassningar.   

Agnes Hammarlund tog veterinärexamen 2020 och har sedan då jobbat hos Distriktsveterinärerna. Nu är hon stationerad hos DV Fjärdhundra utanför Enköping, ett hästtätt område vilket Agnes tycker är roligt. Hon jobbar nästan bara ute i fält och tycker akutsjukvård på häst är det allra roligaste. Foto: Privat 

Serien "I hästhälsans tjänst" (i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 600 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.