Dressyr
Publicerad: 2015-01-0518 lärdomar från världsmästarens mästare
|Publicerad 2015-01-05| Den 13 oktober 2018 kommer Carl Hester till Strömsholm för att hålla clinic. Mer om det kan du läsa här. Med anledning av detta återpublicerar vi följande referat.
Under Carl Hesters bejublade clinic var det helt fullsatt i Flyinges stora ridhus. Här bjuder vi på godbitar från den fem timmar långa kunskapsbombningen. Sug i er av systemet som har gjort Charlotte Dujardin bäst i världen!
Text & foto: Anki Yngve
Under lördagens clinic red hela 14 ekipage i sju olika grupper (se faktaruta med namn längst ner). Förmiddagspasset bestod av unghästar i lite olika åldrar, medan tävlingshästen stod i fokus under eftermiddagen.
Många unghästar blir spända i en ny miljö, så var det också under denna clinic.
– Om du rider en ung häst och får dåliga poäng på tävling, tänk inte att ”jag har ingen bra häst”. Känslan du har, den kan inte domarna se. Du känner vad hästen är kapabel till, vissa mognar inte förrän de är sex eller till och med åtta år gamla, lugnar Carl Hester.
1. Titta efter naturliga gångarter
Innan har drar igång med lektionerna berättar Carl hur han själv letar häst.
– Vi köper in dem när de är två och ett halvt år gamla. Då är det möjligt att se ungefärlig kroppsbyggnad och potential i gångarterna, samtidigt som hästarna inte har hunnit bli så dyra. Däremot kan det tyvärr vara svårt att avgöra temperamentet i den åldern, säger han.
När den ”råa” unghästen visas upp vill han inte att den jagas runt i ett ridhus med hjälp av plastpåsar och spön.
– Hästen ska vara avslappnad, det är nästan bättre att titta på den lite trött. Då kommer de naturliga rörelserna fram, menar Carl.
Ett annat tips är att alltid testa ordentligt i båda varven.
– En gång gjorde jag misstaget att köpa en häst på auktion som de bara hade visat i ett varv. Väl hemma upptäckte jag att den var extremt oliksidig och bara gick att galoppera åt ett håll, skrattar han.
2. Vänta med det spektakulära
Med de fyra- och femåriga hästarna poängterar Carl att avslappning och lösgjordhet är A och O.
– Vi ska inte leta efter någon spektakulär trav hos dem, utan försöka hitta ett sätt som är lätt för dem att röra sig på. Hästen ska kunna trava tills den är minst 18 år, vi behöver inte ta slut på krutet redan nu, säger han.
Hester själv har alltid målet inställt på Grand Prix, så träningen är långsiktig. Han rider till exempel sällan unghästklasser.
– Många av hästarna som går bra i unghästklasserna kommer aldrig till Grand Prix. I vissa fall handlar det om hälsoproblem, att de har fått göra för mycket när de är unga.
Även om en häst inte har så mycket trav av naturen kan du enligt Hester ”skapa” en trav genom långsiktig träning. Men för att det ska hända måste hästen först lära sig samling.
– Många hästar i svår klass ser faktiskt inte så mycket ut för världen när de joggas fram. Men sedan samlar ryttaren ihop dem, och ”wow!”. Det rörelsemönstret är en träningsprodukt, förklarar Carl.
Mattias Janssons Rizzoli har av naturen mycket gång. Men i unga år är fokus snarare att hitta ett avslappnat sätt för hästen att röra sig på.
3. Hundratals övergångar
Hester menar att en skicklig ryttare gör hundratals övergångar och tempoväxlingar under ett ridpass. På en ung häst gillar han inte minst övergångar mellan trav och galopp.
– Hästen lär sig att trycka ifrån i fattningen, det blir ett första steg mot samling, säger han.
För att övergångarna ska fungera är det givetvis viktigt att vara konsekvent. Ändra inte hjälpen för att det inte blir rätt första gången, utan upprepa tills du kan berömma en korrekt reaktion.
Det är också viktigt att den unga hästen lär sig att behålla samma rytm i övergångar både uppåt och nedåt, så att det blir mjukt och harmoniskt.
– I en övergång nedåt ska du inte känna att du behöver ”stoppa fronten” på hästen så att den blir kort, du ska kunna tänka framåt även i avsaktningar och avbrott. Tänk att fronten ska upp, inte ner.
4. Fram med handen
Flera av ryttarna blir tillsagda att de har för långa tyglar och sitter med händerna i magen. I stället får de korta tyglarna och hålla längre fram, med ”längre armar".
– Då kan du följa med framåt med handen i övergångarna, så att dessa sker i framåtläge. Om halsen blir kort blir ryggen bakom sadeln lång, säger Carl.
Handen ska dessutom slutas ordentligt runt tygeln, den får inte vara öppen.
– Med stängda fingrar håller du kvar den jämna kontakten hela tiden, annars blir det ostadigt för hästen.
Cecilia Kristoffersen fick beröm för Scara Boena, men också en hemläxa. Att korta tyglarna och hålla längre fram, med "långa armar".
5. Jobba med kontakten
Under clinicen får vi både se hästar som blir starka i handen och sådana som undandrar sig kontakt.
– Det är viktigt att få en stark häst lättare framtill. Men det är faktiskt en enklare uppgift än att få en häst som är rädd för handen att våga ta stöd, menar Carl.
En bra övning för att hitta kontakt på båda tyglarna är att rida på kvartslinjerna. Antingen rakt fram eller i exempelvis öppna med bara lite tvärning. Även om du rider öppna eller sluta behöver inte hästen vara överdrivet ställd, tänk att du fortfarande ska ha tvåhandskontakt. Det går inte att bara dra i innertygeln.
Hur mycket kontakt som är ”lagom” handlar till del om tycke och smak, olika ryttare har olika preferenser.
– Själv gillar jag känslan när hästen tar med mig lite framåt genom tyglarna, men utan att jag drar i den. I vissa rörelser ska dock hästen gå nästan helt utan kontakt, till exempel i piaff, säger Carl.
Se till att du verkligen kan rida hästen helt rak. Många hästar är lite stela till vänster, vilket gör att ryttarna omedvetet kompenserar genom att rida dem lätt vänsterställda – även på rakt spår.
Anna Svanberg rider öppna på kvartslinjen med Revolution.
6. Kontrollera självbärigheten
Stödet i handen är viktigt, samtidigt måste hästen kunna fortsätta i balans utan ryttarens hand.
– Du ska när som helst kunna ge och återta tygeln, säger Carl.
Det betyder att du ska kunna föra fram båda tyglarna rejält, så att de glappar, utan att hästen ramlar iväg eller faller ner på bogarna. Sedan kan du ta tillbaka stödet.
Ryttaren har ett stort ansvar här, om hästen ska kunna bära sig själv måste vi vara tydliga med vår hjälpgivning.
– Som tränare lär jag ryttaren hjälperna, men jag lär också ut vad han eller hon ska göra mellan sina hjälpgivningar. Alltså ingenting. När vi inte har något att säga hästen ska vi bara flyta med, förklarar Carl.
En av hästarna på clinicen lägger sig tungt i ryttarens hand, vilket är ett tydligt tecken på bristande självbärighet.
– Han ska inte använda dina händer till att bära sitt huvud, säger Hester.
Ryttaren får tänka att hon ska massera bettet med händerna, en stark häst får inte möta en ”död” hand. Däremot är det inte okej att såga fram och tillbaka, det är något helt annat.
– Titta, när du bär dina händer framför dig och masserar bettet så rör han sig i uppförsbacke!, utbrister Carl glatt.
Carolina Grünerwald får tänka framåt-uppåt med Hera.
7. Fram med ”näsan”
”Upphill” är kanske det ord som Carl Hester upprepar flest gånger under clinicen. Mer eller mindre alla ryttare får instruktionen att våga släppa fram nacken och halsen på hästen, så att den inte blir för kort framtill eller faller ner på bogarna. Blir den för kort i nacken får bakbenen inte plats att röra sig ordentligt.
– Men titta inte bara på om hästen är framför eller bakom lodplanet, det handlar snarare om vinkeln mellan huvudet och halsen som inte får blir för snäv. En sluten nacke avslöjar direkt att kontakten inte är som den ska. Tänk att hästens öron ska längre bort från kroppen, att du ska ha mer häst framför dig, förklarar han.
En av ryttarna på clinicen, vars häst vill krypa in bakom hand, får tipset att tänka att första knoppen i den flätade manen – alltså den mellan öronen – ska komma upp. Då blir det genast mycket bättre.
– Jag säger inte att ni ska rida med sänkt rygg och höjt huvud, men det här är mer korrekt, berömmer Carl.
En annan ryttare, med liknande problem, får tipset att låta sig filmas – för att se vad som händer när hästen ”tappar” nacken och blir kort. Ofta är det ryttaren som håller hästen lite bakom hand, till exempel för att han eller hon är rädd för att den ska explodera. Men om hästen känner sig instängd av handen kommer den bara att bli ännu hetare.
Martina Wikströms Santiago (här i ett byte) har härlig galopp och massor av energi, men blir ofta lite kort i nacken.
8. Stretcha ordentligt
Alla hästar måste få stretcha ordentligt, alltså få ut sin hals, både i början och i slutet av ridpasset. Det är extra viktigt om hästen själv vill bli lite kort i halsen och undandrar sig kontakt.
– En naturligt lång häst vill man korta och en kort häst vill man få ut i en längre ram, säger Carl.
Han menar att han är lite gammeldags när det kommer till strechning, han vill se rejält längda tyglar. Alltså inte alltför rund hals, samtidigt som hästen givetvis inte får falla ner på bogarna och bli ”platt” och stark.
– Alla hästar måste få lära sig att stretcha rätt, det är en process. Allra bäst lär sig den unga hästen i slutet av ridpasset när den är trött, då är det naturligt för den att sänka sig och sträcka ut.
Carl berömmer en av unghästryttarna när denne verkligen vågar stretcha.
– Nu börjar det röra sig uppe i ryggen utan att hästen för den sakens skull är spektakulär, fantastiskt att se!, säger han.
Stretchningen är viktig eftersom den ger mental avslappning samtidigt som musklerna får arbeta i hela sitt omfång, alltså inte bara kort. Carl poängterar att det inte räcker att stretcha ett enda varv på volten och sedan vara nöjd, stretchningen ska pågå en stund.
– Hästen måste hinna känna att det här är ett bra ställe att vara på.
Mia von Essen stretchar London i slutet av passet.
9. Sitt över dina egna knän
Flera av ryttarna får instruktionen att ”sitta över knäna”. Uppmaningen kommer när de har hamnat lite i stolsits, med tungt säte och överlivet bakåt. Genom att få skänkeln i rätt position, under kroppen, blir också sätet lättare. Då blir det exempelvis enklare för unghästen att fatta galopp.
Landslagsryttaren Jeanna Högberg, här på talangfulla Dan Brown, får tänka lite extra på sin skänkelposition.
10. ”Forward!” Eller?
Ofta kan man på dressyrlektioner höra ”fram, fram” (”forward” på engelska) från tränaren. Men om det är bra att rida framåt på det sättet eller inte, det beror enligt Carl på hästen.
På clinicen visas till exempel ett par unghästar med väldigt stor bakbensaktivitet.
– Då kan man inte rida på för mycket framåt, risken är att de blir så kraftfulla bak att framdelen trycks ner. Du måste kunna rida framåt ”i uppförsbacke”. Om det bara går ”ner, ner” får hästen till slut en mun som en tegelsten, förklarar han.
En annan häst behöver i stället mer aktivitet. Ryttaren får därför rida tempoväxlingar var 15:e meter och får träna på att gasa in i exempelvis öppnor, detta för att hästen inte ska ramla ner på bogarna.
– En häst som behöver energi måste tränas i övningar som ger energi. Därför får hon rida den här hästen i ett relativt högt tempo, säger Carl.
11. Rid gärna lätt
På Carl Hesters anläggning sitter de inte ner i traven på fyra- och femåringarna, de rider lätt. Innan hästen är stark nog finns annars en risk att den blir ”stiff” i ryggen.
– Å andra sidan tävlar vi väldigt sällan hästar i den åldern, så vi behöver inte stressa på med nedsittningen, säger han.
Det är inte bara på de yngsta hästarna som lättridning är användbart. Under clinicen får bland annat en ryttare rida lätt i travökningar, för att hästens bakben ska få plats att komma fram. Carl tycker att allt sidvärtsarbete, även skolor, kan tränas när du rider lätt om det underlättar. Och Kristian von Krusenstierna får till och med visa passage under lättridning!
Kristian von Krusenstierna visar – på rörliga Languedoc – att det absolut går att rida lätt även i passage.
12. Använd skänkelvikningar
Carl använder skänkelvikningar vid flera tillfällen under clinicen. De unga hästarna få göra dem med lite mindre tvärning för att kunna bibehålla tempo och rytm.
– Om det blir för brant måste hästen sakta ner, den ska snarare lära sig att öka lite in i rörelserna, säger han.
Bland annat får de yngre unghästarna växla mellan arbets- och mellantrav i skänkelvikning på diagonalen, medan de lite äldre unghästarna får växla mellan sluta och skänkelvikning på samma linje. Detta för att det inte ska bli för jobbigt.
Även GP-hästarna får växla mellan diagonalsluta och skänkelvikning, i deras fall för att träna in den väldigt branta tvärningen som kommer i Grand Prix-slutorna.
– Vi gör det för att hitta framåtläget i den här branta tvärningen, förklarar Carl, som berättar att de hos honom alltid tränar in den svåra galoppsaxen i just skänkelvikning.
Med den unga hästen, här Emilie Nyreröds Sponge Bob, får framdelen gärna leda rejält i skänkelvikningen. Den ska inte tappa sin energi.
Maria von Essen på Ferdi rider skänkelvikning för att hitta tvärningen till GP-slutorna, och Elin Aspnäs på Alias Boukefallos tar till steg i skänkelvikning i passagen – för att engagera ett lite svagare bakben.
13. Sluta titta ner på hästen
Många ryttare sitter och tittar ner på sin häst, vilket bidrar till att den ramlar fram på bogarna.
– Om du alltid tittar ner är det baksidan av din egen överkropp som är längst, försök tänka att du i stället gör framsidan av kroppen lång, tipsar Carl.
Samtidigt ska inte ryttaren sitta och luta sig bakåt, då blir sätet tungt. I exempelvis en längning är det snarare så att överkroppen bör följa med hästen något framåt.
14. Rid en början, en mitt och ett slut
Hemligheten bakom att bli skicklig i dressyr är enligt Carl att vara noggrann med detaljerna. Varje rörelse eller övning har en början, en mitt och ett slut – och ingen av dessa delar får glömmas bort.
Början av övningen är ofta en hörnpassering, där slarvas det enligt Hester enormt mycket.
– Rider du inte en bra hörnpassering blir inte början av rörelsen bra. Studera gärna ekipage på en ridbana. Är det ryttarna som rider hörnen eller är det hästarna som svänger av självbevarelsedrift, för att inte springa in i väggen? Det är intressant faktiskt!, säger han.
Här får Emilie Nyreröd visa en övning som kan vara nyttig att göra ibland. Hon får göra halt innan hörnet och i stället för att svänga in på kortsidan vända åt andra hållet, mot väggen. Det ska inte vara självklart för hästen vad som händer härnäst, den ska lära sig att vänta på dina signaler.
15. Sätt ihop delarna till en helhet
Carl förklarar hur man kan hitta övningar som leder fram till en viss rörelse, utan att behöva göra den svåra rörelsen fullt ut. Till exempel består en galoppiruett av att hästen ska ”sitta” på bakbenen och av att den går sidvärts. Så ska hästen lära sig piruetter kan man börja med att träna den att ”sitta” korta sträckor på rakt spår, och genom att rida diagonalslutor i galopp. Sedan är det ”bara” att lägga ihop de båda övningarna till en piruett.
16. Gör korrekta halter, varje gång
Bakom Carl Hesters och Charlotte Dujardins framgångar ligger som sagt noggrannhet med detaljerna. Ett exempel är halterna, där hästen ska ställa upp korrekt – alltså det som kallas ”square” med fyra ben under sig – varje gång. Även om du bara ska stanna till vid staketet för att säga något till en kompis.
– Sluta inte efter en dålig övergång utan gör om. Att det blir fel gör inget, det händer oss alla. Det viktiga är hur du tacklar felen, säger Carl.
Olof Axelssons Valentino i en avslappnad halt.
17. Räkna galoppstegen
Det är inte bara när du tränar seriebyten som du behöver kunna räkna. Till exempel är det bra att veta hur många galoppsprång din häst normalt tar på exempelvis en kortsida eller en diagonal.
– Om hästen i vanliga fall tar elva galoppsprång på 20 meter, testa att rida på nio, föreslår Carl.
Han bjuder också på ett ”matteknep” om du ska vända in från långsidan och lägga ett byte på medellinjen. I stället för att sikta på bytespunkten kan du räkna sprången, vet du att hästen får in tio galoppsprång på 20 meter ska bytet komma i femte steget.
– Stirrar du på medellinjen kommer du att börja backa hästen. På det här sättet kan du i stället rida positivt fram till bytet, säger Carl.
Räknar du steg i olika övningar kan du dessutom utmana dig själv. Till exempel prova att rida en diagonalsluta på färre galoppsprång än du brukar, men med mer framåtgripande galopp.
Johanna Due-Bojes Grand Prix-häst Don Corleone gör uttrycksfulla byten – i framåtläge.
18. Hitta ett system som passar dig
Carl avslutar clinicen med att säga att alla ryttare behöver ha ett system att träna efter.
– Och systemet ska vara svart och vitt, det ska vara så rättvist och tydligt att hästarna verkligen förstår och blir trygga. Sedan behöver du förstås inte använda exakt samma system som jag gör, menar han.
Hester poängterar att ryttaren måste rätta när det blir fel, varje gång, annars förstår inte hästen systemet. Blir halten sned, rid fram några steg och gör en ny. Det är återigen i noggrannheten med detaljerna som framgång föds.
Clara Espinosa på Gordon får jobba med en svår övning, som förbättrar övergångarna mellan piaff och passage. Ur passage framåt får hon göra ett passagesteg helt på stället, sedan rida fram i passagen igen och upprepa. Utan att Gordon tillåts piaffera. "Du lär hästen piaff och passage genom övergångarna", menar Carl Hester.
Grupp 1
Mattias Jansson, Rizzoli (f. 2011 e. Totilas – Lemon)
Mia von Essen, London (f. 2010 e. Skovens Rafael – Londonderry)
Grupp 2
Emilie Nyreröd, Sponge Bob (f. 2010 e. Sir Donnerhall II – Weltmeyer)
Cecilia Kristoffersen, Scara Boena (f. 2009 e. Scolari – Bergamon)
Grupp 3
Anna Svanberg, Revolution (f. 2009 e. Skovens Rafael – Fürst Heinrich)
Jeanna Högberg, Dan Brown (f. 2008 e. Dancier – Hohenstein)
Grupp 4
Carolina Grünerwald, Hera (f. 2007 e. Hermes – D-Day)
Martina Wikström, Santiago (f. 2007 e. Topaasch – Rubinrot)
Grupp 5
Olof Axelsson, Valentino (f. 2005 e. Richfield – Regazzoni)
Kristian von Krusenstierna, Languedoc (f. 2003 e. Laomedon – Francisco I)
Grupp 6
Clara Espinosa, Gordon (f. 2003 e. Guinness – Angard)
Elin Aspnäs, Alias Boukefallos (f. 2006 e. Aachen – Krack C)
Grupp 7
Maria von Essen, Ferdi (f. 1999 e. Federweisser – Charmeur)
Johanna Due-Boje, Don Corleone (f. 2001 e. Don Schufro – Bolero)
Liknande webbartiklar
- Carl Hester om naturlig hästhållning, klassiska ideal och ”sagan Valegro”
- Carl Hester: ”Tinne är en av mina förebilder”
- 12 lärdomar från Charlotte Dujardin: ”Alla hästar kan tränas till Grand Prix”
- Än sitter takterna i hos stjärnorna
- Alan Davies slutar som tävlingsgroom: "Självklart har det inte varit ett lätt beslut"
- Carl Hester och Nip Tuck vann i sin comeback
- Valegro har godkänt statyn av sig själv
- Se Uthopia och Valegro i Nötknäpparen
- En höst fylld med ryttarinspiration och kunskap
- Valegros hästskötare om hur han tar hand om man och svans
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!