Dressyr
Publicerad: 2017-01-07Mästerliga Kyra samlade Zettermans hopphäst – ett bakben i taget
Fredag höll Kyra Kyrklund, professor i ridkonst vid SLU, en nästintill fullsatt heldagsclinic på Flyinge. Som alltid strösslade dressyrgurun liknelser och aha-upplevelser omkring sig – och under det kanske intressantaste passet hjälpte hon ett hoppekipage med samlingen. Nämligen landslagsryttaren Alexander Zetterman och hans Berdina.
Text & foto: Anki Yngve
Kyra Kyrklund inleder clinicen med att förklara samling som kärnan i hela ridningen. För att kunna bära oss ryttare på ett sätt så att den håller långsiktigt behöver hästen successivt ta mer av vikten på sina bakben och bli självbärig.
Ofta när vi pratar utbildning och utveckling av hästar gör vi det som en skala, från exempelvis Lätt C till Grand Prix. Men Kyra ser det mer som staplar utifrån samlingsgraden.
– I trav är trav på stället, alltså piaff, högst upp på stapeln. I galoppen är piruetterna svårast. Vad behöver jag för att kunna nå dit? funderar hon retoriskt.
På vägen mot piruetter måste hästen till exempel först kunna galoppera på rakt spår och korta upp galoppen mer och mer. Dessutom behöver den kunna göra bakdelsvändningar så att vi säkerställer att vi kan vända dess framdel.
– När du stöter på svårigheter kan du gå ner på stapeln och lösa problemen där. Vad är det egentligen som inte fungerar, kanske går hästen emot skänklarna? Övar vi vidare på dåliga piruetter blir vi bara duktigare på dåliga piruetter, förklarar professorn.
Alla ryttare sysslar med samling
Hon poängterar att samling inte är något specifikt dressyrfenomen. Hoppning, reining eller körning – alla jobbar vi på olika sätt med samlande arbete. Halvhalten är kanske den vanligaste typen av samling, det vill säga att vi behöver kunna balansera av hästen. Det är något alla ryttare gör på ett eller annat sätt, oavsett gren.
Kyra förklarar att samling inte bara sker i benen utan också i kroppen på hästen. Och att samlingen inte är inte ett tillstånd utan en glidande skala, det är något du börjar med redan på unghästen.
– När hästen trampar under sig vinklar den knä- och höftlederna mer, då måste också manken och framdelen komma upp. Det gäller att hitta balansen så att hästen orkar bära sin framdel, säger Kyrklund.
Hon liknar mellandelen på hästen – alltså ”tunnan” med revben, tarmar och så vidare – vid en spiral eller en fjäder. Hela det paketet måste bli lite kortare i sin underlinje också när överlinjen blir lång. Alltså behöver spiralen/fjädern tryckas ihop på undersidan och spärras upp lite på sin ovansida.
– Tänk inte bara att överlinjen ska bli lång när du exempelvis rider hästen i lägre form, utan även på att underlinjen ska bli kortare. Så att hästen får en välvd bro i ryggen, inte en hängbro.
Exteriör skillnad mellan hopp- och dressyrhäst
Någonstans i mitten av clinicen kommer det in en häst med hoppsadel och martingal i Stora ridhuset på Flyinge, det handlar om Alexander Zetterman på hästen Berdina (KWPN född 2006, e. Untouchable – Naturel), som har startat 1,50-hoppning.
– I dag har aveln utvecklats så till den grad att det nästan skiljer lika mycket mellan en hopphäst och en dressyrhäst som mellan en trav- och en galopphäst, säger Kyra.
Hon menar att man tidigare snarare avlade för att få fram en bra allroundhäst. Men någonstans i slutet av 90-talet blev det mer uppdelat, man började försöka få fram rena dressyrhästar med bra gång som var lätta att samla. Och hopphästar med naturlig talang.
Kyra frågar Alexander vad han vill jobba på med Berdina. Han berättar att han vill kunna få henne att sätta under sig lite bättre, utan att hon blir spänd. Dessutom har han svårt att rygga henne och att få till mjuka övergångar.
Får börja det samlande arbetet i halt
Kyra konstaterar att dessa utmaningar definitivt har med samling och med att kunna påverka samlingsgraden att göra. Alexander får göra halt och Kyrklund trycker stoet på en punkt på rumpan så att hon ”niger”.
– Det är lite den här känslan vi vill åt. Men samtidigt måste hon höja upp sig framtill.
Galopp är hopphästens arbetsgångart, även om den förstås arbetas i trav också. Just det här passet får Alexander framför allt jobba i skritt och i galopp. Men de börjar helt stillastående.
Zetterman får göra halt på medellinjen så att han ser sig och hästen i korsidesspegeln. Det blir tydligt för publiken att Berdina har ganska långa bakben, när hon stannar gör hon det med dem bakom sig.
Kyra låter Alexander ”kittla” henne med skänkeln för att hon ska ta ett steg med ett bakben i taget, in under kroppen.
– Om du inte kan rida in de där bakbenen under henne när du står på stället, då blir det mycket svårare under rörelse, konstaterar hon.
Alexander ska berömma så fort hon gör rätt, även om stoet bara ”stoppar in” ett av bakbenen under kroppen.
– Sedan försöker du kittla fram det andra också. Var lite snabb i handen så att hästen förstår att den inte ska gå i väg, bara samla upp.
Kyra förtydligar att detta inte är någon övning hon bara använder på hopphästar, hon gör den lika mycket med dressyrhästarna.
– Det här arbetet kan se lite tråkigt ut, men jag kan lova att det lönar sig!
Berdina vill helst stå med bakbenen bakom kroppen, Alexander får försöka "kittla" in dem med skänkeln.
Steg ett är att kunna stå med bakbenen under sig i halt.
Måste lära sig att ta korta steg
När Alexander sedan ska komma fram i skritt gäller det att behålla samma fokus på bakbenen. Han får inte bara släppa i väg hästen i skritt, så att hon rinner ifrån honom, utan ska tänka att Berdina börjar skritta med sina bakben.
Galopparbetet på volt handlar också om att öka samlingsgraden hos stoet lite grann, Alexander får instruktionen att inte klämma med benen utan att i stället använd underskänkeln som en impuls. Detta för att få hästen att förstå att hon ska komma lite mer inunder sig med bakbenen. Han får dessutom ta halvhalter på yttertygeln för att hon inte ska bli längre och längre i kroppen på den sidan.
– Låt inte galoppen gå i väg, det ska vara ganska korta steg, instruerar Kyra.
Hon ber dessutom Alexander att räta upp sig med sitt överliv.
– Ju mer du lutar dig framåt, desto mer vikt lägger du på hennes framdel. Du ska sitta i sadelns djupaste del, bakom manken.
Samlande arbete i galopp.
Mot ryggning via framdelsvändning
Så småningom får Alexander återgå till det mer stillastående arbetet med samlingen. Berdina gillar inte att rygga, så som förberedelse inför ryggning får han rida framdelsvändningar från halt – för diagonala hjälper. Alltså exempelvis flytta bakdelen för vänster skänkel och använda höger tygel mothållande och reglerande.
– Det här lär henne att gå åt sidan för en skänkel i taget. Innan du kan rygga måste du kunna flytta bakbenen på henne, men det ska vara små steg, säger Kyra.
Alexander får flytta ett par steg i framdelsvändning, stanna, slappna av och sedan flytta något steg till. Syftet är att få stoet att böja det inre bakbenet och träda med det framför och förbi det yttre. Till en början förstår hon inte riktigt att hon ska korsa sina bakben – i stället flyttar hon ihop dem.
Framdelsvändning är nyttigt men svårt!
Rid inte i väg från dina problem
När stoet blir lite stressat av det nya arbetet, som hon inte känner igen, vill Alexander gärna skritta i väg framåt. Men då ber Kyra honom att göra halt i stället.
– Rid inte bort från problemet. När det blir strul i exempelvis en ryggning, som att hästen kastar sig bakåt, gör halt. Sedan ryggar du ett par steg till. Många tränare säger fel, att man ska skritta fram i det läget. Men då skrittar man bort från problemet i stället för att lösa det, menar Kyra.
Hon berättar att hon tycker att det är synd att framdelsvändningarna är bortplockade ur dressyrprogrammen, och därmed ur mångas vardagsträning.
– De är svåra, men en väldigt bra övning. Det är klart, domarna fick se jättemånga dåliga framdelsvändningar eftersom det är så svårt. Så de tröttnade väl på att titta på dåliga framdelsvändningar och plockade bort dem, skrattar hon.
Kyra konstaterar att Alexander har lite svårt med bakbenen på sitt sto, men menar att den här typen av lugnt och tålamodskrävande arbete kommer att ge resultat.
– Du behöver hitta en gymnastik för henne som fungerar. Stanna och slappna av om hon blir spänd, fortsätt sedan med den övning du höll på med. Om man skjuter i väg framåt när det blir svårt blir de nästan bara mer spända.
Publiken får göra en avsutten övning, apropå samling. Vi får prova att först stå med svankrygg och lyfta ett ben. Sedan får vi i stället göra samma sak med lyft/kutad rygg, vilket blir otroligt mycket lättare. Det ger en tydlig känsla för varför hästen behöver komma upp med sin rygg för att samla sig korrekt.
Hästen ska spåra
När Kyra Kyrklund själv sitter upp på Eva Fahlbrinks Dexter (KWPN född 2008, e. Westpoint – Flemmingh) blir han tidvis lite vinglig då hon försöker samla honom mer än han är van vid. I det läget kan man tänka att man rider hästen i en tunnel, för att säkerställa att den spårar.
– Det är viktigt att hästen inte far omkring som ett fyllo åt sidorna, den ska hålla frambenen på bakbenens spår, säger Kyra och river ner ett skratt från publiken.
Hon förklarar att ”vinglet” är hästens sätt att visa att den vill att vi ska bära den.
– Men jag säger nej, nej, det är du som ska jobba. Det är därför Eva betalar för din uppstallning!
Kyra Kyrklund rider själv och samlar Dexter.
Försök inte hålla fast huvudet
Kyra samlar Dexter rejält ett par steg och rider sedan fram, hon vill få honom att samla sig genom kroppen och inte bara ”i benen”. Det är förstås jobbigt och han blir tidvis lite ostadig i formen.
– Försök inte att hålla hästens huvud på tygeln. Det hålls där automatiskt sedan, när den samlar sig rätt. Ridning framifrån och bakåt kommer aldrig att kreera den energi som behövs, säger Kyra.
Hon poängterar att man inte kan ändra allt på en gång. Jobbar du med ett specifikt problem får du acceptera att det andra inte ser perfekt ut.
– Det är inte så farligt att den är lite ostadig med huvudet just i dag, så länge jag får mer ”bounce” i den där magen, säger hon efter sitt ridpass på Dexter.
Ska kunna ha stödet på både inner och ytter
Carl Hedin rider Medelsvår A-hästen Memphis (SWB född 2005, e. Twilight – Regazzoni). Han berättar för Kyra att han skulle vilja förbättra piruetterna. Bland annat får han rida längs med spåret i förvänd galopp och samla valacken mot piruettgalopp ett par steg på långsidorna.
– Förvänd galopp är bra eftersom du kan hålla hästen rak, tack vare väggen eller staketet. Trots att du inverkar kraftigare med ytterskänkeln, förklarar Kyra.
Så småningom får han galoppera väldigt samlat på diagonalen. Först som tredje steg får Carl lägga till en stor arbetspiruett, Kyra vill att han i det här arbetet får hästen att ta stöd på innertygeln och att han i stället tar sina halvhalter på ytter.
– Jag vet, jag har också predikat stöd på yttertygeln i hela mitt liv. Men i en piruett får inte hästen känna sig låst på yttersidan. Våga prova, vad händer om du släpper på ytter?
Nästa övning Carl får rida är bakdelsvändning. Ur den ska han fatta galopp och rida två-tre steg i galoppiruett. Sedan tillbaka till bakdelsvändning. Då blir det tydligt hur viktigt det är att flytta hästens framdel i bakdelsvändningen, man kan inte bara trycka bakdelen åt sidan. För då funkar inte övergången till galopp.
Carl Hedin i förvänd piruettgalopp på långsidan.
Hästen ska bära sin underhals
Samling är intimt förknippat med hästens form. När du exempelvis ”lägger ner” hästen ska överlinjen bli längre, men underhalsen ska fortfarande vara buren. Kyra berättar att hennes allra första GP-häst var byggd ”som en dammsugare”. Hon fick bära omkring väldigt mycket på den eftersom han fysiskt inte riktigt kunde bära sig själv.
När hon ska köpa häst letar hon i dag efter en som trampar under sig naturligt och som har lätt för att komma upp i hela halsen.
– Den ska ha tillräckligt med plats i vinkeln mellan nacke och hals, så att inte spottkörteln kommer i kläm när den kommer upp i formen, förklarar Kyra.
Hon har funderat en del kring det här att med man säger att hästar sällan hamnade bakom lodplanet förr. Kanske har det till del med avel att göra, att äldre tiders hästar helt enkelt var ”trängre” byggda?
– Sedan är det en annan viktig sak när man köper häst och det är att man måste bli kär! Då kan du klara dig långt, skrattar hon.
Sahra Edseth Solbakken på Valerossi.
Moa Sundelöf på HB Dancing Daylight.
Finns många sorters trav
En annan sak som hör ihop med samlingen är att kunna kontrollera hästens steg. Redan ponnyryttarna i början av dagen – alltså Sahra Edseth Solbakken på Valerossi (född 2006, e. Valido – Nadler) och Moa Sundelöf på HB Dancing Daylight (född 2006, e. HB Daylight – Till de Champ) får jobba med detta.
– Ponnyerna ska kunna gå med långa halsar men med lite kortare steg. Är det hästen eller ryttaren som bestämmer steglängd och takt?
När Kyra själv sitter upp på Dexter visar hon hur hon vill att han ska kunna trava med korta steg, men utan att det blir långsamt. Alltså utan att det blir passage.
– Trav är inte bara trav. Det finns en sorts trav inför halt, en inför öppna och en inför en ökning. Du måste snabbt kunna få till de olika energinivåerna och samlingsgraderna. Fem sekunder är för lång tid.
Det är viktigt att hästen får gå fram och slappna av i musklerna efter en rejäl samling. Här har Kyra ställt sig upp i sadeln på Dexter och galopperar på.
Mia von Essen, här på unghästen Invoice (född 2012, e. Jazz – Ferro) får beröm av Kyra. ”Jag har alltid tyckt om hennes sätt att gå med hästen, hon låter den hitta sin egen balans.”
Linnea Williamsson på Cappuccino (född 2007, e. Oscar – Gribaldi) får rida öppnor och slutor på medellinjen. Väldigt nyttigt – och svårt!
Kyra förklarar för Cathrine Oppegaard på Atomic (född 2005, e. Sunny Boy – Kennedy) att samlingen fungerar lite som en gungbräda. När bakdelen komprimeras och sänks kommer framdelen upp.
"Ryttaren måste kunna jobba hästen i olika typer av form, en höjdhoppare hoppar inte bara höjd. Upprepar man exakt samma träning hela tiden förslits hästen fort." Här rider Susanne Oberlies sin Frequens (född 2006, e. French Kiss – Sunny Boy).
Ridning är en känsla, lite som en smak, förklarar Kyra. Det kan vara surt eller sött, grovt eller sammetslent. Alla tränare försöker förklara sin förståelse av sin känsla. Det är därför det kan låta lite olika. Här Eva Fahlbrink på Amberson (SWB född 2005, e. Don Primero – Amiral) i en piruett.
Efter clinicen kommer den femstjärniga dressyrdomaren Annette Fransén Iacobaeus ner i ridhuset. Hon vill, för SvRF:s dressyrkommittés räkning, tacka Kyra för allt hon har gjort för svensk ridsport. I och med att Kyrklund nu slutar som supervisor för dressyrlandslaget. Kyra får stående ovationer av publiken.
Liknande webbartiklar
- Kyras sitsverktyg: Bollstuds – och halsrem hela vägen upp till Grand Prix
- Isabell Werth vill ta över efter Kyra Kyrklund: "Behöver en stark röst"
- Kyra Kyrklunds dressyrverktyg: "Som att vara en konstnär"
- Kyra: "Hade jag lyssnat på alla experter hade jag aldrig haft en enda Grand Prix-häst"
- Kyra håller clinic med fokus på samling utan spänning
- Dressyrtrio inspirerade på hopparenan: "Man gör inte halvhalt en gång i halvåret"
- Glada stipendiater är sugna på mer träning
- Liane Wachtmeister: ”Du går vilse om du inte har ögon från marken”
- Halsrem ger stadig hand och positiv ridning fram till bettet
- Kyra Kyrklund slutar som supervisor för dressyrlandslaget
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!