Text & foto: Anki Yngve
    
Minnas träningsfilosofi handlar om att ta fram glada och hållbara hästar som kan prestera på topp. Clinicen inleds med att beridaren Rebecca Mauleon rider treåriga Stella Nova (e. Don Romantic-Hohenstein, uppfödd av Margareta Törnebrant) som blev fyra på Avelchampionatet tidigare i höstas. Det är en härlig, högställd häst med mycket lätthet och luft i sina rörelser.
- När man ser sådana här ämnen då kliar det i fingrarna, säger Minna.
Rebecca får börja med att värma upp Stella Nova i en låg och rund form.
- Det här är en av mina favoriter, en väldigt bra arbetsform. Man får inte ta upp hästen för tidigt i formen, då får den spänningar i ryggen. Det är lättare att få en häst avspänd när den är låg och rund. Och är inte hästarna avspända får vi mer skador, säger Minna.
Hon låter även Rebecca demonstrera en alltför låg form, där Stella Nova inte längre kan balansera sig.
- En sådan form är inte riktigt schysst mot unghästen, den kommer att tappa takten. 
Minna berättar att alla hästar, oavsett ålder, mår bra av att variera formen. Alla hennes hästar rids både i låg form och i tävlingsform under ett och samma ridpass. 
- Även tre- och fyraårigarna rids i tävlingsform en kort stund varje pass, så att de även bygger upp de musklerna. Hästar bygger ju muskler efter den träning man gör, så rid inte i en fixerad form utan variera. Och det är små halvhalter som "driver upp" formen, säger hon.
  
Gas och broms
Redan på en så här ung häst är Minna noggrann med detaljerna i grudridningen, som att den lär sig gas och broms korrekt. Det är framför allt grundhjälperna säte, skänkel och hand hästens ska lyssna på. Du ska inte behöva ett spö för att kunna rida den framför skänkeln.
- När man kan få de där små halvhalterna att gå igenom, som är så små att den som tittar inte ens ser dem, då har man hittat det!
Det spelar ingen roll om hästen har massor av gång som Stella Nova eller är lite mer begränsad, grundridningen är densamma. Handen ska balansera formen på hästen men får inte hålla fast formen. 
Rebecca får rida lite tempoväxlingar inom arbetstraven, men inte så mycket att det blir tävlingsmässiga ökningar. 
- När hästen minskar vill jag se att den vinklar in bakbenen och fortsätter att trava in under kroppen. Något den här hästen gör naturligt, säger Minna. 
Hon får en fråga om hur vardagen ser ut för hennes treåringar. Enligt Minna rids de i "sjok", med viloperioder emellan. Stella Nova är till exempel precis igångsatt igen efter den viloperiod hon fick efter Avelschampionatet.
- Treåringarnas viloperioder består av ren hagvila, plus att mina hästskötare tar ut och leder dem vid hand. Under de perioder de rids går de cirka fyra gånger i veckan. Ett pass består av 15-30 minuters arbete plus skritt, inte mer. 
Apropå att treåringar inte ska gå för långa pass är det dags för Rebecca att trava ner Stella Nova. Stoet får stretcha nacken i låg form, och får klapp och beröm.
  
Dags för skänkelvikning
Nästa häst att få visa upp sig är fyraårige Bilan (e. Bocelli-Donnerschlag, uppfödd av Per-Arne Persson) som blev tvåa bland de svenskfödda hästarna på fyraårschampionatet. Minna rider själv och beskriver hästen som väldigt rolig att arbeta med.
- Han har mycket nerv och tryck men är en helt annan typ än Stella som vi såg tidigare. Bilan är lite mer satt i kroppen, men har fortfarande glöd under fötterna, säger hon.
Med fyraåringen börjar Minna med sidvärtsarbete, men hon rider främst lätt på en så ung häst. Favoritövningen är skänkelvikning längs med långsidan, med "nosen" mot sargen.
- Men har jag en häst som är smal och gänglig arbetar jag lite mindre sidvärts. Bilan är ganska färdig i kroppen även om han givetvis växer fortfarande, säger hon.
Förutom skänkelvikningarna får fyraåringen göra en del korta tempoväxlingar. Här är Minna extremt noga med att hästen ska vara "kvar framför benen" och vara på väg framåt, även när hon minskar.
- Hästen ska gå fram in i minskningen och liksom trava in i handen, även om du sänker tempot, förklarar hon.
Vid all ridning är det viktigt med pauser, rider du för länge blir det nedbrytande. Detta är givetvis ännu viktigare med en ung och "grön" häst. 
- Det är som när du själv går på gym. Du gör ett par upprepningar, sedan vilar du och därefter tar du ett par repetitioner igen. Dressyr är en typ av intervallträning för att bygga styrka. Viktigt är dessutom att träningen blir varierande för hästen, nöt inte på med likadant travjobb flera dagar i rad.
  
Första steget mot piruett
Bilans bästa gångart är galoppen. Där lägger Minna in en och annan lite mindre volt, varvat med tempoväxlingar längs med spåret. 
- Att gå i balans på en volt är första steget mot piruett. Men gå inte in i volten om du inte har balansen, då sliter det i stället på hästen, säger hon.
Precis som i traven jobbar Minna mycket med att hästen ska vara alert och kvick för hjälperna. Även om den skulle bli stark i munnen rider hon framåt. Backar du för mycket blir hästen nämligen bara långsam och stark. 
- För att öka galoppen ger du en impuls och då ska hästen svara direkt. Sedan sitter du still, gör en halvhalt och tar tillbaka galoppen igen. Så lätt som på Bilan går det givetvis inte från början, man måste träna konsekvent för att få den här responsen. 
Minna avslöjar att alla hennes hästar har lärt sig att bryta av från galopp till trav på kommandot "ho". Det använder hon när hon sitter på ryggen, för att träna in mjuka övergångar. Och ibland även på tävling...
När Bilan travar och galopperar med en bra rygg och svarar kvickt för skänkeln räcker det för i dag. Minna är nöjd och han får trava av i låg form. Hon passar på att svara på en publikfråga - hoppar någonsin hennes dressyrhästar?
- Absolut, vi hoppar varje lördag. Eller ja, vi skuttar... Det är bra för hästarna att få göra något annat, både för musklerna och för hjärnan. Min OS-häst Santana skuttas också, han tycker att det är jättekul!
  
Fortfarande i "snickarboa"
Sexårige Tabasco (e. Topasch-Sack, uppfödd av Ingrid Lundberg Persson) blev femma på unghäst-VM med Anna Svanberg i sadeln. Nu delägs och rids han av Minna Telde.
- Jag tror oerhört mycket på honom, han har massor av gång och mjukhet. Men vi är inte riktigt samkörda ännu, vi är fortfarande i "snickarboa". 
Minna förklarar att hon bara har ridit Tabasco i tre månader. Alla ryttare har olika system och det tar alltid lite tid att bli samkörd med en ny häst. 
- På Avelschampionatet strök jag honom från finalen eftersom jag kände att han blev så annorlunda inne på banan mot hemma. Vi får helt enkelt träna vidare för att hitta ännu mer harmoni, berättar Minna. 
Hon menar att Tabasco fortfarande är lite överrörlig i sin kropp, därför gör hon inte så mycket skänkelvikningar med honom. Får benen "fladdra iväg" för mycket är det inte bra för hållbarheten. Tills han har stabiliteten i kroppen gör hon hellre svaga öppnor. 
För att stämma av signalsystemet gör Minna ett par övergångar mellan skritt och halt, och några slutor i skritt. Hon förklarar också att hon tänker lite "tvärt emot" många andra ryttare. 
- Jag söker ett konstant stöd på båda tyglarna. Men på böjt spår ligger jag kvar med ett jämnt stöd på innertygeln och reglerar vid behov på ytter. Det är en fördel bland annat i diagonalslutor, som har blivit något av mitt signum.
Detta gör att Minna ofta klappar hästen med ytterhanden, alltså inte bara med inner. Men hon poängterar att tyglarna givetvis samverkar, och att målet är ett jämt stöd i båda händerna.
  
Kvicka, korta steg
Med Tabasco, som har en enorm frambensmekanik, jobbar Minna just nu på att få honom kvickare - så att han ska kunna ta kortare steg. Nästa tävlingsklass att träna inför för sexåringen är Prix S:t Georges, därför börjar Minna så smått att nosa på piruettgalopp - i korta sekvenser. Hon visar att Tabasco redan är en bra bit på väg med arbetspiruetterna.
Som övning för att börja samla och stärka galoppen använder hon sig gärna av sluta på volten. Tabasco påminns då och då om att hålla sig kvick, han får inte "segla iväg" med sina långa steg. 
- Sitt inte för tungt i sadeln om hästen tycker att det är svårt eller jobbigt. Och ge positiv feedback hela tiden, så fort du känner att hästen är på rätt väg, tipsar Minna. 
Hon poängterar återigen vikten av omväxlande arbete. Traggla inte i ridhuset dag efter dag utan träna på skogsvägar, hoppa och bjud hästen på uteritter. Allt för att den ska behålla geisten och viljan att arbeta.
  
FOTNOT: Hur Minna arbetar sina lite mer "vuxna" hästar återkommer vi till i en senare artikel.

BÅSTADS RIDKLUBB   
Av med hatten för Båstads Ridklubbs ordförande Lars-Åke Mattsson, som verkligen bjöd på sig själv under clinicen. Eller vad sägs om att rida in och göra en egen uppvisning på den här ädla spingaren?
Klubben har förresten cirka 200 medlemmar och har funnits i 20 år. Den nya, fina anläggningen stod dock klar först 2008 - den har föreningen själv byggt och finansierat. Här finns ett privatstall med 20 platser, ett ridskolestall med 20 platser, två ridhus, en stor gräsbana och flera paddockar. Klubben håller tävlingar i både dressyr och hoppning.

Anki Yngve

redaktion@hippson.se