På Mattias Janssons dressyrclinic i Viarp låg fokus på grundläggande faktorer, som är viktiga för dressyr på alla nivåer. Under kvällen red han såväl ridskolehästar som en fullt utbildad Grand Prix-häst, för att visa hur de olika hästtyperna ska arbetas.
Text: Andrea Berlin
Foto: Lavaletto.se
- Ridningen är egentligen väldigt enkel i teorin, men kan ibland vara svår att utföra i praktiken, säger Mattias Jansson när han sitter upp på första hästen.
Det är ett sjuårigt sto som har fått två föl och därför inte har några större erfarenheter. Mattias förklarar vikten av att hästen blir rätt riden redan i utbildningsstadiet, för att sedan stegvis lära sig mer.
- När jag börjar rida en häst som denna vill jag att den ska kunna vara rak och att steglängden och tempot ska vara jämt. Jag ska kunna bromsa hästen utan att den blir spänd eller går mot handen. Likaså ska jag kunna släppa på tygeln utan att hästen ökar tempot.
Mattias rider hästen med en låg och bred hand, för att hjälpa den nedåt eftersom den är hög i nacken och väldigt framåt.
- Ofta vill hästen dra tygeln från ryttaren när den känner ett stöd. Det är viktigt att då hålla fast stadigt, med jämn kontakt i båda tyglarna och att ha en balanserad sits. Ett fel som många ryttare gör är att de tar balans genom att hålla sig fast i tygeln, vilket är helt fel. Man måste som dressyrryttare ha en stark mage och rygg, en stadig armbåge och en mjuk handled.
Han menar att kroppskontrollen är avgörande när hästen är het, rörlig och kanske lite vinglig. För att få hästen i balans rider Mattias på stora mittvolten. Meningen är att han ska vara på samma spår på volten i båda varven och inte behöva korrigera med hjälp av skänkeln.
- Genom att hästen blir stadigare ska inte ryttaren behöva göra så mycket. Hästen ska arbeta åt ryttaren, inte tvärtom. Som dressyrryttare kan man vara lite lat, men det kräver i så fall att man har tålamod och koncentration, säger Mattias.
Gymnastiserande tempoväxlingar
När hästen hittat sin balans och form vill Mattias växla tempo utan att den blir spänd. Tempoväxlingarna blir en slags gymnastik för hästen, där den får korta och länga sina muskler. Han utgår från arbetstraven respektive arbetsgaloppen, som han beskriver som hästens vanligaste tempo, för att sedan öka och minska utan att det känns onaturligt.
- Det är viktigt att man känner hur hästen är i dagsläget. Har du en lite trögare häst med mindre framåtbjudning ska du inte alltid ta för givet att den är trött och okänslig för hjälperna. De dagar du har mer framåtbjudning ska du ta till vara på, menar Mattias.
Varje gång det är dags att göra en övergång väntar Mattias till det ögonblick när hästen är i balans. Ibland kan det ta upp till fem varv innan hästen till exempel är redo för att fatta galopp.
- Jag vill även träna hästarna på att vinna mer mark. Det vill säga i en ökning vill jag inte bara att hästen ska springa fortare, med korta steg, utan jag vill att den tar färre och längre steg. Hästen ska få tydliga signaler om vad den ska göra, men med små hjälper från ryttaren.
När Mattias bromsar upp hästen använder han mestadels rösten, tillsammans med sitsen och en liten förhållning från handen.
- En del tycker inte att man ska använda handen alls, men jag har lärt mig mycket från tiden i Holland och där ansåg de att det är viktigt att hästen reagerar snabbt på tygeltagen.
Ställa nacken
Nästa individ han sitter upp på är en ridskolehäst som är 15 år. Den är lite bekvämare än den första hästen och Mattias ska försöka visa hur man kan lösgöra denna typ av häst. Efter uppvärmningen rider han med mycket ställning och böjning i halsen på rakt spår. Därefter övergår han till att rida öppna.
- När jag har hästen i balans brukar jag rida öppna, men inte bara i ett och samma tempo utan jag ökar och minskar i öppnan. Det tycker hästen är ganska jobbigt eftersom den då måste ta både större och mindre steg. Börjar hästen gå emot hjälperna är det viktigt att gå tillbaka och rida hästen i balans, för att sedan kunna återgå till övningen igen.
Även i galopp ställer han hästen i nacken. Ett tag har han hästen i förvänd galopp, men motställer den i nacken, vilket han anser är en bra styrkeövning.
- Den förvända galoppen ska du kunna rida utan att sitta snett eller kompensera genom att dra åt något håll.
Mattias gör halt gång på gång, hästen drar upp huvudet och går mot handen. Genom att han bara håller emot i tygeln ger sig hästen så småningom, och ger efter. Mattias ger den beröm och försöker få den att förstå att när den släpper nacken, då släpper han i handen.
Kan alla rörelser
Sista hästen Mattias kommer in på har tävlat internationell Grand Prix. Nu övergår clinicen nästan till uppvisning, man märker att publiken vaknar till och blir imponerad. Han visar alltifrån grundläggande tempoväxlingar till byten i varje. Och ger oss lite tips på vägen:
OM MATTIAS JANSSON
Efter dressyrgymnasiet i Tranås och en period hos Hasse Hoffman i Danmark flyttade Mattias Jansson till Flyinge, där han tränades av Kyra Kyrklund. Sedan var han i Holland i närmare sex år, hos Anky van Grunsven och Sjef Jansen.
Efter en jämn och fin säsong med flera internationella placeringar fick Mattias följa med som reserv till VM i Jerez 2002. När Helena Larsons Corrado blev sjuk fick Mattias och Morell träda in i laget. De slutade som nummer 30 av 65 startande.
Mattias har sin bas vid Hviderups Gods nära Flyinge i Skåne, där han driver ett eget dressyrstall. Han vidareutbildar sig kontinuerligt för Anky van Grunsven och Sjef Jansen i Holland.
Visst är det härligt att se sina hästar på bete! Men det finns en del att tänka på, till exempel att hästar som fortfarande tränas får i sig tillräckligt med salt och elektrolyter.
I veckans lista från Hippson Market är det valackerna som regerar. Alla "topp fem"-hästar är ståtliga herrar för dressyr eller hoppning.
Sagan Helena Persson och Bonzai, bytesträning, ridövningar, sitstips... Prenumerera nu och få Hippsons sommarnummer på köpet.
Om du lägger in din annons i Galleriet på Hippson Market syns den från och med nu även i en av Facebooks största köp- och säljgrupper.
Mattias Jansson rider det orutinerade sjuåriga stoet med något breda och låga händer när hon är spänd i början.
Det är viktigt som dressyrryttare att ha kroppskontroll och en korrekt sits, anser Mattias.
Genom att rida hästen på mittvolten vill Mattias få den i bättre balans. Hästen ska inte öka tempot själv när han lättar på tygeln.
Tempoväxlingar i öppna och sluta kan vara lösgörande för en del hästar.
Inte är det ofta man ser Mattias Jansson rida en 15-årig ridskolehäst! Här gör han en halt och väntar på att hästen ska släppa efter i nacken.
Mattias rider sist en häst som kan alla Grand Prix-rörelser. Hästen är inte optimalt byggd och är lite för hög i formen för att vara en perfekt tävlingshäst. Dock har den viljan att lära sig - vilket gjort att den kommit så långt, förklarar Mattias.
Piaff och passage är effektivast att lära hästen när den har lite extra energi, exempelvis när du är på väg hem från uteritten.
Till HorseNews.se
NYTT: Hippson Nr 3
Sommarnumret: Vi ryttare är nästintill fixerade vid hästen som atlet, vid dess muskler och flås. Men hur är det med oss själva, vad bör vi förbättra för att hjälpa våra hästar att prestera?
Läs mer om innehållet
Prenumerera – få numret på köpet!
Dessutom:
Och mycket, mycket mer...
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
