Dressyr
Publicerad: 2009-10-26Mattias vill ha hästar med arbetsvilja
På Mattias Janssons dressyrclinic i Viarp låg fokus på grundläggande faktorer, som är viktiga för dressyr på alla nivåer. Under kvällen red han såväl ridskolehästar som en fullt utbildad Grand Prix-häst, för att visa hur de olika hästtyperna ska arbetas.
Text: Andrea Berlin
Foto: Lavaletto.se
- Ridningen är egentligen väldigt enkel i teorin, men kan ibland vara svår att utföra i praktiken, säger Mattias Jansson när han sitter upp på första hästen.
Det är ett sjuårigt sto som har fått två föl och därför inte har några större erfarenheter. Mattias förklarar vikten av att hästen blir rätt riden redan i utbildningsstadiet, för att sedan stegvis lära sig mer.
- När jag börjar rida en häst som denna vill jag att den ska kunna vara rak och att steglängden och tempot ska vara jämt. Jag ska kunna bromsa hästen utan att den blir spänd eller går mot handen. Likaså ska jag kunna släppa på tygeln utan att hästen ökar tempot.
Mattias rider hästen med en låg och bred hand, för att hjälpa den nedåt eftersom den är hög i nacken och väldigt framåt.
- Ofta vill hästen dra tygeln från ryttaren när den känner ett stöd. Det är viktigt att då hålla fast stadigt, med jämn kontakt i båda tyglarna och att ha en balanserad sits. Ett fel som många ryttare gör är att de tar balans genom att hålla sig fast i tygeln, vilket är helt fel. Man måste som dressyrryttare ha en stark mage och rygg, en stadig armbåge och en mjuk handled.
Han menar att kroppskontrollen är avgörande när hästen är het, rörlig och kanske lite vinglig. För att få hästen i balans rider Mattias på stora mittvolten. Meningen är att han ska vara på samma spår på volten i båda varven och inte behöva korrigera med hjälp av skänkeln.
- Genom att hästen blir stadigare ska inte ryttaren behöva göra så mycket. Hästen ska arbeta åt ryttaren, inte tvärtom. Som dressyrryttare kan man vara lite lat, men det kräver i så fall att man har tålamod och koncentration, säger Mattias.
Gymnastiserande tempoväxlingar
När hästen hittat sin balans och form vill Mattias växla tempo utan att den blir spänd. Tempoväxlingarna blir en slags gymnastik för hästen, där den får korta och länga sina muskler. Han utgår från arbetstraven respektive arbetsgaloppen, som han beskriver som hästens vanligaste tempo, för att sedan öka och minska utan att det känns onaturligt.
- Det är viktigt att man känner hur hästen är i dagsläget. Har du en lite trögare häst med mindre framåtbjudning ska du inte alltid ta för givet att den är trött och okänslig för hjälperna. De dagar du har mer framåtbjudning ska du ta till vara på, menar Mattias.
Varje gång det är dags att göra en övergång väntar Mattias till det ögonblick när hästen är i balans. Ibland kan det ta upp till fem varv innan hästen till exempel är redo för att fatta galopp.
- Jag vill även träna hästarna på att vinna mer mark. Det vill säga i en ökning vill jag inte bara att hästen ska springa fortare, med korta steg, utan jag vill att den tar färre och längre steg. Hästen ska få tydliga signaler om vad den ska göra, men med små hjälper från ryttaren.
När Mattias bromsar upp hästen använder han mestadels rösten, tillsammans med sitsen och en liten förhållning från handen.
- En del tycker inte att man ska använda handen alls, men jag har lärt mig mycket från tiden i Holland och där ansåg de att det är viktigt att hästen reagerar snabbt på tygeltagen.
Ställa nacken
Nästa individ han sitter upp på är en ridskolehäst som är 15 år. Den är lite bekvämare än den första hästen och Mattias ska försöka visa hur man kan lösgöra denna typ av häst. Efter uppvärmningen rider han med mycket ställning och böjning i halsen på rakt spår. Därefter övergår han till att rida öppna.
- När jag har hästen i balans brukar jag rida öppna, men inte bara i ett och samma tempo utan jag ökar och minskar i öppnan. Det tycker hästen är ganska jobbigt eftersom den då måste ta både större och mindre steg. Börjar hästen gå emot hjälperna är det viktigt att gå tillbaka och rida hästen i balans, för att sedan kunna återgå till övningen igen.
Även i galopp ställer han hästen i nacken. Ett tag har han hästen i förvänd galopp, men motställer den i nacken, vilket han anser är en bra styrkeövning.
- Den förvända galoppen ska du kunna rida utan att sitta snett eller kompensera genom att dra åt något håll.
Mattias gör halt gång på gång, hästen drar upp huvudet och går mot handen. Genom att han bara håller emot i tygeln ger sig hästen så småningom, och ger efter. Mattias ger den beröm och försöker få den att förstå att när den släpper nacken, då släpper han i handen.
Kan alla rörelser
Sista hästen Mattias kommer in på har tävlat internationell Grand Prix. Nu övergår clinicen nästan till uppvisning, man märker att publiken vaknar till och blir imponerad. Han visar alltifrån grundläggande tempoväxlingar till byten i varje. Och ger oss lite tips på vägen:
- Försök avsluta en övning innan hästen tycker att det blir för svårt eller blir för trött. Gör gärna en halt och vänd tvärt, för att visa att nu är det någonting annat som ska hända.
- Är hästen väldigt het och rörlig, då är det extra viktigt att ryttaren har kroppskontroll och en korrekt sits. Sitsen kan man aldrig träna för mycket på.
- Viljan är egentligen det allra viktigaste hos dressyrhästen. Finns inte viljan kan man inte komma vidare och lära hästen nya rörelser.
- Ha en daglig träningsform och en tävlingsform. Rid hästen i lägre, rundare form hemma och inte i den lite mer anspända, högre formen som kommer fram på tävling. Det är viktigt att hästen arbetas avslappnad.
- Lär gärna hästen svåra rörelser ute i naturen, då har den mer energi och motivation. Piaff och passage har Mattias lärt många hästar på väg hem från uteritten, när stallet väntar.
- Glöm inte att dressyr kräver tålamod. Att ta fram en häst för Grand Prix (från att den är grundriden) tar minst fem år, men det vanligaste är sju år.
OM MATTIAS JANSSON
Efter dressyrgymnasiet i Tranås och en period hos Hasse Hoffman i Danmark flyttade Mattias Jansson till Flyinge, där han tränades av Kyra Kyrklund. Sedan var han i Holland i närmare sex år, hos Anky van Grunsven och Sjef Jansen.
Efter en jämn och fin säsong med flera internationella placeringar fick Mattias följa med som reserv till VM i Jerez 2002. När Helena Larsons Corrado blev sjuk fick Mattias och Morell träda in i laget. De slutade som nummer 30 av 65 startande.
Mattias har sin bas vid Hviderups Gods nära Flyinge i Skåne, där han driver ett eget dressyrstall. Han vidareutbildar sig kontinuerligt för Anky van Grunsven och Sjef Jansen i Holland.
Mattias Jansson rider det orutinerade sjuåriga stoet med något breda och låga händer när hon är spänd i början.
Det är viktigt som dressyrryttare att ha kroppskontroll och en korrekt sits, anser Mattias.
Genom att rida hästen på mittvolten vill Mattias få den i bättre balans. Hästen ska inte öka tempot själv när han lättar på tygeln.
Tempoväxlingar i öppna och sluta kan vara lösgörande för en del hästar.
Inte är det ofta man ser Mattias Jansson rida en 15-årig ridskolehäst! Här gör han en halt och väntar på att hästen ska släppa efter i nacken.
Mattias rider sist en häst som kan alla Grand Prix-rörelser. Hästen är inte optimalt byggd och är lite för hög i formen för att vara en perfekt tävlingshäst. Dock har den viljan att lära sig - vilket gjort att den kommit så långt, förklarar Mattias.
Piaff och passage är effektivast att lära hästen när den har lite extra energi, exempelvis när du är på väg hem från uteritten.
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Nyanser bygger register i hästens gång
Att kunna korta och länga hästens steg är grunden till samling. Men Liane Wachtmeister menar att vi ofta nöter på i samma tempo.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!