Text: Annelie Eriksson
Foto: Privat och Adobe Stock 
  
För bara någon vecka sedan inträffade en brand på en hästanläggning, som Hippson fick kännedom om, på grund av att en hösilagebal självantände. Stallägaren önskar vara anonym, men kunde lättat berätta att varken hästar eller byggnader skadades i branden som släcktes av brandkåren.
Hästgårdar är tyvärr ganska välrepresenterade i statistiken över bränder. Stallbyggnader är ofta äldre och det slarvas inte så sällan med underhåll av till exempel el-ledningar.
– Generellt handlar dessa bränder om självantändning. Men det finns även exempel på att bränder har varit anlagda, säger Björn Björkman på Brandskyddsföreningen.
  
Hösilage- och halmbalar på lager
Hästen behöver som bekant grovfoder flera gånger om dagen, vilket betyder att stora mängder köps in och förvaras i anslutning till stallet. Ofta sker det på höloftet eller med inplastade balar utanför stalldörren.
– För tio år sedan reagerade vi på att det uppstod flera självantända bränder med foder inblandat. Då handlade det framför allt om halmbalar som förvarades uppe på höloften. Precis som 2017 regnade det mycket och det togs in fuktiga balar. När de torkade startade en process i fodret, berättar Björn.
På Branskyddsföreningens hemsida skriver man: 
"Under normala förhållanden, då fodret eller spånet torkats väl före inlagringen och lagras så att det inte återfuktas, är risken för självantändning mycket liten. Om man däremot lagrar in material som är dåligt eller ojämnt torkat ökar riskerna."
  
Syre – en bidragande faktor
Det är just vätan som kan göra att en upphettningsprocess påbörjas. Under vissa förutsättningar kan organiska material nämligen generera värme som, om processen får fortgå, kan leda till självantändning. Processen kräver förutom det organiska materialet även tillgång till vatten och syre.
Med stigande temperatur i en bal ökar aktiviteten och om värmen inte ventileras bort kan aktiviteten accelerera. I de stallar där högaffel används för att ta foder finns en risk att man ökar hastigheten på processen. Högaffeln skapar nämligen gångar ner i balen vid varje tag och ger syret hjälp att komma in djupare.
– Vi har fått rapporter om att halmbalar har blivit så varma att när de ska lyftas ut med traktor, då har de gått mitt itu när gafflarna kommer, säger Björn.
  
Lång startsträcka för brand
Att en bal skulle bli såpass varm att den antänder på mindre än ett dygn är högst osannolikt. Det handlar om en biologisk process som så småningom övergår till en kemisk sådan – vilket tar tid.
– När det sker vet man inte, inte heller hur det sker. Man bör därför ha koll på fodret och vara uppmärksam på temperaturskillnader och lukt, säger Björn.
Vid utfodring i lösdrifter för kor har han märkt att det kan startas en process om det blandas hösilagebalar.
– Har man lite kvar av en öppnad bal kan processen ha kommit ganska långt. Lägger man då dit färskt hösilage kan det bli en blandning av torrt och fuktigt foder.
Från att en hösilagebal har öppnats, och syret får fritt fram att möta fodret, är hållbarheten begränsad eftersom mikroorganismer börjar växa till.
– Balarna måste användas inom rimlig tid, mindre stall kan därför ibland ha svårt att fodra med stora hösilagebalar.
Blir balarna dåliga kan man inte bara lämna dem eftersom det finns risk för överhettning. Man måste se till att processen avslutas, det vill säga att balen kasseras.