Text och foto: Sigbrit Mattsson
Ursprungligen publicerad: 2020-03-24
  
Nyligen hade Kulla Vreta gård i Uppland besök av instruktören Angelo Telatin, som höll clinic och träningar i flera dagar. Angelo är ursprungligen från Italien men bor sedan 16 år tillbaka i USA. Han är anställd som biträdande professor vid Delaware Valley-universitetet, där han undervisar på deras hippologprogram i olika ämnen – det handlar om allt från hästbeteende och inlärning till ridning och hästvälfärd.
Angelo är styrelsemedlem i International Society for Equitation Science (ISES) och har dessutom doktorerat på temat ”tillämpad inlärningsteori i träning av hästen” (Knowledge and Practical Application of Learning Theory in Equine Training).
På Kulla Vreta hade Angelo dressyr- och hoppundervisning, samt demonstrerade hur man hanterar hästar och hjälpte hästägare att lösa olika problem. Under teoriföreläsningen pratade han mycket om hästars beteende, hur de lär sig och hur allt hänger ihop med deras kognitiva förmåga.
  
Bra minne och lätt att lära
I det vilda är det viktigt att hästarna kommer ihåg saker länge, till exempel var vattenhålet finns. De uppfattar inte tiden på samma sätt som vi gör, inte heller projekterar de i förväg hur de kan lösa ett problem.
Domesticeringen har inte påverkat dessa egenskaper. Våra tamhästar har utmärkt minne och kommer således ihåg både bra och dåliga saker. De lär sig dessutom väldigt snabbt vid rätt tajming av förstärkning, det vill säga av något som ökar sannolikheten för att ett visst beteende upprepas.
– Kom ihåg att hästen lär sig hela tiden, oavsett om vi är medvetna om det eller inte, säger Angelo och fortsätter:
– Det måste vi tänka på när vi utbildar och hanterar våra hästar. Vårt träningssystem behöver bestå av ett språk som framförallt hästen, men även tränaren, förstår.
    
Läser våra omedvetna signaler
Dessutom är hästar väldigt duktiga på att läsa av oss. Givetvis läser de kroppsspråket, men de kan också uppmärksamma små förändringar i ansiktsuttryck vilket har konstaterats genom forskning.
– Det är viktigt att vi i vår tur lär oss att läsa hästarna, för att få en bra kommunikation med dem, menar Angelo.
Ibland kan vi tycka att deras reaktioner är väldigt konstiga, till exempel när de ser monster som inte finns. Men det beror på att de inte kan hindra vissa medfödda reaktioner såsom flykt.
Angelo förklarar att kommunikationen inte bör grundas på dominans och ledarskapsteorier. Studier har visat att djurens sociala strukturer är mer komplexa än så och att gruppsammanhållningen främjas av vänskapliga relationer.
– För det mesta, när hästen inte följer våra instruktioner och verkar utmana oss, plockar den upp signaler vi ger omedvetet. Så det har inget att göra med att den utmanar vår position.
  

När Lazur står stilla slutar Angelo att spreja.
   
Häst som ogillar sprejflaskor
Efter teoriföreläsningen får vi följa med Angelo till stallet, där han ska visa hur han jobbar med hästar som exempelvis har blivit spruträdda. Vi får inte tillträde till Kulla Vretas stall förrän vi har sprutat skorna med Virkon och har använt handsprit, viktiga åtgärder för att förebygga smittspridning mellan anläggningar.   
Hästen Lazur vill inte bli sprejad med flugmedel, han har även blivit rädd för vanliga sprutor efter en längre sjukdomstid. Angelo börjar med att dra ett långt grimskaft runt boxgallret och ställer sig så att hästen inte kan komma åt honom. Men han håller inte fast Lazur, hästen får röra sig framåt och bakåt som den vill.
Tränaren börjar med att spreja vatten, Lazur tycker att det är otäckt och springer framåt och bakåt.
– Varje gång han står stilla slutar jag spruta, det är hans belöning, förklarar Angelo.
Så i stället för att fokusera på att få bort hästens undvikande beteende förstärker Angelo dess stillastående, genom att ta bort sprejflaskan direkt. Det nya beteendet, att stå stilla, är inkompatibelt med det beteende han visar för att komma ifrån obehaget. Metoden kallas därför ”differentiell negativ förstärkning av ett inkompatibelt beteende” enligt inlärningsteorin (på engelska ”differential negative reinforcement of an incompatible behaviour”).
Efter en kort stund står Lazur alldeles stilla. Han gör det även när vattenflaskan byts ut till den riktiga flugsprejen, som både luktar och låter lite annorlunda. Det hela tog mindre än en minut!
 
Godis gör sprutan mer okej
Angelo har tillverkat en ”alternativ spruta”, eftersom han inte kan använda en riktig kanyl när han tränar hästen i att acceptera sprutor. Detta genom att han har stoppat in en söm i en stor spruta, så att hästen ändå ska känna något vasst mot huden när han nuddar den.
Lazur gillar inte sprutan, men Angelo knackar lite med den på halsen. När hästen står stilla tar tränaren bort sprutan och Lazur får godis. Efter en stund står han still hela tiden när Angelo pekar med sprutan mot halsen.
Att ge godis gör att hästen börjar associera situationen med något positivt, vilket man kallar ”motbetingning”. Vi påverkar alltså hästens känsloläge genom att göra något skrämmande mer tilltalande.
 

Chantesse klickertränas och får "leka" med en boll.
 
Sto som beter sig aggressivt
Nästa ”problemhäst” är Chantesse, som är arg och som oftast inte vill ha någon nära sin box. Angelo använder sig av en boll som stoet får ”leka” med, samt sin klicker.
Varje gång hon nuddar bollen med nosen klickar han och hon får godis. Han använder sig alltså av positiv förstärkning, att lägga till något hästen tycker om för att öka sannolikheten att ett beteende upprepas.
Efter en stund ser Chantesse riktigt glad ut, med öronen riktade framåt. Angelo lägger då bollen på golvet och hon sträcker sig ner och nuddar den för att sedan få en godbit.
Varför väljer Angelo den här metoden för Chantesse? Jo, han siktar på att leken med bollen ska omdirigera hennes aggressiva beteenden – och att hon därmed lär sig att kommunicera med människan på ett mer positivt sätt.
Medan stoet är upptaget med bollen kan han även röra henne på hela kroppen. Detta utan att hon protesterar och ”sprattlar” med både bak- och frambenen, eller stryker öronen bakåt, som hon brukar göra.
  

Catalina hoppar Amigo med händerna i sidan.

Här rider Catalina sin Amigo med bara halsring.
  
Får testa att hoppa utan träns 
Träningen i ridhuset börjar med Catalina Soler Torres som rider hästen Amigo, de hoppar en studsserie. Angelo låter först bommarna ligga på marken, sedan sätter han upp dem på stöden en och en vartefter att Catalina har hoppat. Slutligen är studsserien riktigt lång.
– Du får inte använda händerna utan ska bara följa med och lita på hästen, säger Angelo och fortsätter:
– Tänk på att ha tyngden i höfterna för att vara stadig.
Catalina får göra en knut på tyglarna och först hoppa hela serien med händerna i sidorna, sedan med sina händer på huvudet. Hon får därefter en styv halsring till hästen och hoppar serien bara genom att hålla i den.
Allt fungerar väldigt bra och Angelo tar av tränset på Amigo. Han säger att hon ska hoppa med bara halsringen. Catalina vägrar först och är halvvägs av sin häst innan hon ändå bestämmer sig för att försöka. Bara en gång, som Angelo säger. Det fungerar jättebra och hon hoppar flera gånger med bara halsring.
 
Vi använder händerna för mycket
Angelo poängterar att vi generellt sett styr hästen alldeles för mycket med våra händer innan hindret, medan vi släpper trycket via tyglarna direkt när hästen tar språnget för att hoppa. På så sätt råkar vi lätt belöna ett dåligt avsprång med eftergift, vilket kallas för negativ förstärkning. Det vill säga att man tar bort något mer obehagligt, såsom tygeltryck, vilket ökar sannolikheten att ett beteende upprepas – och att hästens beteende i just detta moment förstärks.
Angelo använder sig av kavaletti i anridningarna, det gör det lättare för hästen att komma fram bra till hindret och att hantera hindret själv. Vilket samtidigt underlättar för ryttaren att koncentrera sig på sitsen och hjälpgivningen.
Han använder halsringen eftersom den tränar och påminner ryttaren om att använda kroppen mer än händerna. De flesta hästar fungerar jättebra med halsring, även utan tidigare erfarenhet. Angelo hoppade nyligen själv en 100-centimetersbana på en häst med bara halsring. Det finns dokumenterat på Youtube för den som är nyfiken.

Niclas och Erik i trav mot hindret.

Hästen Erik får kakor (han gillar inte socker) när han uppför sig väl.
   
Principen signal – beteende – eftergift
Erik är en relativt nyinköpt tysk häst som kan vara lite lättskrämd, eller rusa i väg, vilket husse Niclas behöver hjälp med. Erik har hoppat 1,20-klasser med sin tidigare ryttare. 
– Du får aldrig låta hästen bestämma åt vilket håll den ska gå. Har du tänkt vänster, då är det vänster som gäller, säger Angelo.
För hästen är det oväsentligt hur länge den lyckas springa i fel riktning. Vad den kommer ihåg är att den lyckades komma undan ryttarens signaler, speciellt när ”piloten” gav eftergift då hästen visade ett oönskat beteende. Sannolikheten blir då stor att denna häst kommer att upprepa beteendet nästa gång.
Så kom ihåg, det viktiga är inte att använda starka signaler utan att upprätthålla sin begäran om en viss riktning, tills hästen ger rätt svar. Det vill säga att vara konsekvent.
Efter att ekipaget har övat på principen signal – beteende – eftergift ”ger” Erik sig och går åt det håll han ska. De travar över fyra kavalettibommar med ett hinder direkt efter. Erik hoppar stort och Niclas har vissa svårigheter att följa honom.
– Tänk på att sjunka ner i sadeln, in i hästens tyngdpunkt och att följa med din häst i landningen, tipsar Angelo och fortsätter:
– Det är hästen som tar dig till hindret och över det.
Och redan nästa språng går det betydligt bättre.
 
Låt övningen göra jobbet
Katarina Eningsjö rider sitt lusitanosto Habena. Angelo menar att hästen går i fyrtaktsgalopp, för att förebygga detta är det bra att galoppera på en fyrkant innanför spåret och att i varje hörn göra en vändning – som en kvarts piruett.
I stället för att börja korrigera hästen låter alltså Angelo ekipaget utföra en passande övning, det vill säga rida på en fyrkant i stället för på en volt, där hästen hittar bättre balans utan att krångla till det.
En rolig detalj är att då Habena flemar när hon står vid Angelo ger han henne godis. Det resulterar i att hästen flemar varje gång den kommer till Angelo, eftersom den då får godbitar. Hästar är som sagt väldigt lättlärda!

Habena flemar för att få godis.
 
Medvetandegör dina signaler
Emmely Castana rider Pandora. Hon var med även under gårdagen och Angelo säger att hästen då var ”all over the place” och behöver lugna ner sig. Det är en nervig individ, som stannar för skänkeln och exploderar för spöt.
Här gäller det att förklara för sin häst vad signalerna från skänkeln och spöt betyder, liksom att träna ryttaren i att kunna kontrollera hjälpgivningen. Det vill säga bibehålla trycket när Pandora är ”uppe i luften” och ge eftergift direkt vid önskat beteende.
De jobbade med spösignaler under gårdagen, för att få henne att gå fram utan att sparka och bli istadig. Detta genom att knacka på stoet med spöt och genast sluta när hon gick framåt, alltså negativ förstärkning. I dag går det mycket bättre. Pandora går till och med över bommar, vilket hon inte gjorde i går.
Angelo menar att inlärningsteorin egentligen är ganska lättförståelig. Det svåra för oss ryttare och hästägare blir när vi ska tillämpa teorin i praktiken. Dock finns det en mängd övningar som tränar upp ryttarens kroppsmedvetenhet, så att vi kan påverka hästen effektivt och vid rätt tidpunkt.   
“Most time theory is simple to understand, but it’s more difficult to train our body to implement theory. We need to be able to control our body to be able to control the horse. Remember: Signal – behaviour – release”, säger han.

Emmely rider Pandora över bommar på marken.

Kommer regelbundet till Sverige
Forskaren och etologen Elke Hartmann driver företaget Equitation Science Sweden. Hon har disputerat inom hästens sociala beteende och häst/människa-interaktioner vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), det är hennes förtjänst att Angelo håller kurser i Sverige.
 
De har samarbetat, i olika projekt, under flera år och Elke bjöd in honom till Sverige eftersom hon tycker att Angelos sätt att träna hästar och ryttare är både evidensbaserat och lättförståeligt.
– Angelo har en pedagogisk skicklighet och en fantastisk förmåga att läsa av hästar, och även ryttare. Han vet precis vad de behöver jobba med för att utvecklas, säger hon.
  
Efter första kursen i oktober 2018, för elever och lärare inom trav- och islandshästinriktningarna på riksanläggningen Wången, har Angelo haft två clinics på Kulla Vreta gård. Dessutom har han varit på hästkliniken på Strömsholm, samt på Romme hästklinik. Angelo kommer fortsättningsvis, regelbundet, att hålla träningar på Kulla Vreta och även på andra ställen i Sverige. Han berömmer själv evenemangen på Kulla Vreta gård: 
– Stallägaren tillhandahåller utmärkta faciliteter både för hästar och kursdeltagare.
  

Kulla Vretas ridhus i dimma.