Betesreduceraren verkar ha kommit för att stanna. Forskningen har inte riktigt hunnit med, men det finns en del studier. De visar bland annat att betesreducerare är ett säkrare sätt att minska mängden gräs hästen äter, än att bara begränsa tiden som hästen har tillgång till betet.
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
Foto: Anki Lundberg
Under senare år har forskare tittat på exakt hur mycket hästens betesintag begränsas. Det beror naturligtvis på vilken häst det gäller, vilken betesreducerare som används och hur betet ser ut – men i genomsnitt verkar hästarna äta runt 80 procent mindre när de har betesreduceraren på.
Vissa hästar får knappt i sig något gräs alls och andra lär sig att äta nästan lika bra som utan betesreducerare. Det bästa är att försöka följa varje häst en tid, för att bilda sig en uppfattning om hur det går.
Finns risk för skav
En av de första studier som gjordes var i Storbritannien av Tracey Hammond. Hon är positiv till betesreducerare, men tycker ändå att man ska tänka sig för. Det är viktigt att övervaka hästen noga den första tiden med betesreduceraren. Exempelvis finns det hästar som inte förstår att de kan dricka med den på och det finns en stor risk för skav, särskilt vid regn eller vid mycket dagg i gräset.
Tänk också på att hästen inte kan slicka på saltstenen när den har sin betesreducerare. Ha därför alltid en saltsten eller motsvarande tillgängligt för hästen i de perioder den får vara utan.
Hästarna i Tracey Hammonds studie vilade och vandrade mer, och betade kortare tid, när de hade betesreduceraren på sig – tvärtemot vad man befarade. De såg också att hästarna tog mindre än hälften så mycket gräs per tugga med betesreduceraren.
Låt hästen vara utan ibland
Rekommendationen är att inte ha betesreduceraren på dygnet runt, både från forskare och tillverkare. Det är bland annat för att hästen får svårare att utföra vissa sociala beteenden, man vet ännu inte heller tillräckligt om hur den påverkar exempelvis tänderna. Ett alternativ kan vara att använda betesreducerare på natten och att ta hästen helt från betet på dagen.
Att bara ha betesreduceraren på en viss tid, och sedan låta hästen beta fritt, är inte särskilt effektivt. Inte heller att låta hästen gå helt utan betesreducerare, men bara vara på betet en viss tid. Det kan verka som en enkel och logisk bantningsmetod, men fungerar inte så bra i praktiken.
Ökar äthastigheten
Hästar som bara får tillgång till bete under några timmar kan öka sin äthastighet för att kompensera. I en studie fick en grupp ponnyer beta tre timmar utan betesreducerare och de lyckades under den tiden smälla i sig nästan två tredjedelar av vad de borde äta under hela dygnet.
I ett annat försök fick hästarna fri tillgång till bete antingen hela dygnet eller tre, sex respektive nio timmar per dygn. När de gick på bete dygnet runt åt de i genomsnitt 0,3 procent av sin kroppsvikt per timme. Men de som bara fick beta tre timmar, och nöja sig med hö övrig tid, fick i sig gräset mer än tre gånger så fort!
Hästar i andra studier har dubblat sin normala äthastighet under de fyra första timmarna på bete efter att ha hållits från betet i 15 timmar. Den sorgliga sanningen är alltså att bantningen kan vara dömd att misslyckas om hästen får beta fritt på ett frodigt bete, om än bara några timmar.
Referenser:
Longland, A.C., Harris, P. & Barfoot, C. 2011. The effect of wearing a grazing muzzle vs not wearing a grazing muzzle on pasture dry matter intake by ponies. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 282-283.
Glunk, E.C. & Siciliano, P.D. 2011. Effect of restricted grazing on dry matter intake rate. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 296–297.
Siciliano, P.D. & Schmitt, S. 2012. Effect of restricted grazing on hindgut pH and fluid balance. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 32, nr. 9, s. 558-56.
Ince, J., Longland, A.C., Newbold, J.C. & Harris, P. 2011. Changes in proportions of dry matter intakes by ponies with access to pasture and haylage for 3 and 20 hours per day respectively for six weeks. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 283.
Dowler, L.E. & Siciliano, P.D. 2009. Prediction of hourly pasture dry matter intake in horses. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 29, s. 354–355.
OM FORSKNINGSKOLLEN
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Vintern är här och när vattnet fryser är det inte helt lätt att få hästarna att dricka tillräckligt. Såhär bygger du ett frostsäkert vattenkar till hagen.
I detta klipp från SVT får vi återuppleva när den tyske hoppryttaren Franke Sloothaak tävlar med sitt åttaåriga sto Leandra år 1988. Hög nostalgi här!
Ett larm om en olycka där häst och människa ska ha gått genom isen har kommit i Norberg, det rapporterar VLT. Det är oklart om någon är skadad.
Pontus Hugosson fortsätter att utmana sina ryttarkollegor. Den här gången har han vidareutvecklat sockerbitsutmaningen på bredden, fast tvärtom.
Klipp + kommentar: "Positivt överraskad och riktigt imponerad av hästen"
Sara Ekman är inte lika glad över snön som hästarna. Det blir isigt, besvärligt och kräver brodd. Men det finns saker som lyser upp – som vetcheck ua.
Till bloggen med filmklipp från snöbus i hagen och rapport från vetcheck
I timmar låg hästen Tara fastkilad i boxen och kunde inte komma upp. Tills ett gäng beslutsamma och uppfinningsrika brandmän klev in i stallet.
Räddningsledaren: "När hon väl stod där blev det väldigt känsloladdat"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Har du någon gång känt att du står stilla på samma ställe och inte tar dig framåt? Ungefär som när man försöker köra en skottkärra över en isig stallplan.
Lurbo ridklubb delade med sig av sina erfarenheter kring miljötänk till eleverna i Academy Dressage and Jumping vid en digital träff.
Har arbetat med energiförbrukning, vattenförbrukning och övergödning
Att bygga nytt stall är både roligt och svårt, menar Annelie Eriksson. Det är många beslut som ska fattas och nu kämpar hon med bygglovets vara eller icke vara.
Varje anläggning och verksamhet ska beräkna maxantalet besökare som får vistas i deras lokaler. Det blir en av följderna av den nya pandemilagen.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
