Betesreduceraren verkar ha kommit för att stanna. Forskningen har inte riktigt hunnit med, men det finns en del studier. De visar bland annat att betesreducerare är ett säkrare sätt att minska mängden gräs hästen äter, än att bara begränsa tiden som hästen har tillgång till betet.
Text: Husdjursagronom Sara Slottner
Foto: Anki Lundberg
Under senare år har forskare tittat på exakt hur mycket hästens betesintag begränsas. Det beror naturligtvis på vilken häst det gäller, vilken betesreducerare som används och hur betet ser ut – men i genomsnitt verkar hästarna äta runt 80 procent mindre när de har betesreduceraren på.
Vissa hästar får knappt i sig något gräs alls och andra lär sig att äta nästan lika bra som utan betesreducerare. Det bästa är att försöka följa varje häst en tid, för att bilda sig en uppfattning om hur det går.
Finns risk för skav
En av de första studier som gjordes var i Storbritannien av Tracey Hammond. Hon är positiv till betesreducerare, men tycker ändå att man ska tänka sig för. Det är viktigt att övervaka hästen noga den första tiden med betesreduceraren. Exempelvis finns det hästar som inte förstår att de kan dricka med den på och det finns en stor risk för skav, särskilt vid regn eller vid mycket dagg i gräset.
Tänk också på att hästen inte kan slicka på saltstenen när den har sin betesreducerare. Ha därför alltid en saltsten eller motsvarande tillgängligt för hästen i de perioder den får vara utan.
Hästarna i Tracey Hammonds studie vilade och vandrade mer, och betade kortare tid, när de hade betesreduceraren på sig – tvärtemot vad man befarade. De såg också att hästarna tog mindre än hälften så mycket gräs per tugga med betesreduceraren.
Låt hästen vara utan ibland
Rekommendationen är att inte ha betesreduceraren på dygnet runt, både från forskare och tillverkare. Det är bland annat för att hästen får svårare att utföra vissa sociala beteenden, man vet ännu inte heller tillräckligt om hur den påverkar exempelvis tänderna. Ett alternativ kan vara att använda betesreducerare på natten och att ta hästen helt från betet på dagen.
Att bara ha betesreduceraren på en viss tid, och sedan låta hästen beta fritt, är inte särskilt effektivt. Inte heller att låta hästen gå helt utan betesreducerare, men bara vara på betet en viss tid. Det kan verka som en enkel och logisk bantningsmetod, men fungerar inte så bra i praktiken.
Ökar äthastigheten
Hästar som bara får tillgång till bete under några timmar kan öka sin äthastighet för att kompensera. I en studie fick en grupp ponnyer beta tre timmar utan betesreducerare och de lyckades under den tiden smälla i sig nästan två tredjedelar av vad de borde äta under hela dygnet.
I ett annat försök fick hästarna fri tillgång till bete antingen hela dygnet eller tre, sex respektive nio timmar per dygn. När de gick på bete dygnet runt åt de i genomsnitt 0,3 procent av sin kroppsvikt per timme. Men de som bara fick beta tre timmar, och nöja sig med hö övrig tid, fick i sig gräset mer än tre gånger så fort!
Hästar i andra studier har dubblat sin normala äthastighet under de fyra första timmarna på bete efter att ha hållits från betet i 15 timmar. Den sorgliga sanningen är alltså att bantningen kan vara dömd att misslyckas om hästen får beta fritt på ett frodigt bete, om än bara några timmar.
Referenser:
Longland, A.C., Harris, P. & Barfoot, C. 2011. The effect of wearing a grazing muzzle vs not wearing a grazing muzzle on pasture dry matter intake by ponies. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 282-283.
Glunk, E.C. & Siciliano, P.D. 2011. Effect of restricted grazing on dry matter intake rate. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 296–297.
Siciliano, P.D. & Schmitt, S. 2012. Effect of restricted grazing on hindgut pH and fluid balance. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 32, nr. 9, s. 558-56.
Ince, J., Longland, A.C., Newbold, J.C. & Harris, P. 2011. Changes in proportions of dry matter intakes by ponies with access to pasture and haylage for 3 and 20 hours per day respectively for six weeks. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 31, s. 283.
Dowler, L.E. & Siciliano, P.D. 2009. Prediction of hourly pasture dry matter intake in horses. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 29, s. 354–355.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Hästägaren till den första insjuknade hästen hos Skånsta ryttare blev inte informerad om att hästen var smittad – nu är fler hästar i stallet sjuka.
"Det är den mänskliga faktorn som har missats här helt enkelt"
Tidigare: Konstaterad virusabort hos häst från Skånsta ryttare
I det senaste avsnittet av podden Framgångsekipaget berättar dressyrryttaren Therese Nilshagen om sin väg från ridskola till världstoppen.
"Ridskolan var min enda chans att komma i kontakt med hästar"
På Sveriges Ridgymnasium utgår undervisningen från kärleken till hästarna. Glädjen i och utanför klassrummet är oerhört viktig för både lärare och elever.
I helgen är det dags för Hästsportmässan i Upplands Väsby. Bland annat kommer en ny sadelgjord med uppseendeväckande design att presenteras.
Sägs följa bröstkorgens rörelser – men smakar det så kostar det
Flera svenska ryttare har tagit på sig tröjan med texten "inte ensam aldrig glömd". Detta för att öka medvetandet kring vilka konsekvenser övergrepp får.
Dressyrtränaren och unghästutbildaren Karin Engström är noga med att rida lätt på hästen Diamond. Även när det är dags att träna passage.
Klipp + intervju: "Att lätta av vid samling uppmuntrar ryggverkan"
Djurvårdaren Annika Hagstedt förlorar jobbet när Distriktsveterinärerna lägger ner sin mottagning i Gällivare. Hon blir även en hästägare utan nära akutvård.
"Det är med både längtan och sorg jag går till jobbet nu och gör min sista tid"
Berga naturbruksgymnasium fick kritik av Skolinspektionen. Detta eftersom elever på Nationella idrottsutbildningen ridsport behövde ha en egen häst.
"Frågan är hur en elitsatsning ska se ut utan ändamålsenlig häst"
Christer Johansson på K9 Horse fick chans att visa hur han groomar en tävlingshäst i ett ryskt toppstall. Här berättar han mer om den häftiga upplevelsen.
K9:s Christer Johansson om Moskva-resan: ”Fantastisk respons”
En häst från Skånsta ryttare i Åkersberga har konstaterats ha virus-abort, EHV-1. Ridskolan är stängd och isolerad sedan den 19 januari.
När det är tjockt med snö i hagen i finska Ekenäs, är det smidigt att Ann-Katrin Finells två shetlandsponnyer kommer springandes när hon visslar.
Läs mer och se klipp: "Man får bara hoppas de hinner bromsa i tid!”
På den stora British Equestrian Trade Association-mässan delas varje år olika innovationspris ut. I år gick ett av dessa till ett svenskt märke.
Reflekterande jacka prisades på mässan – se fler vinnare här
Det är med viss avund vi åter får hälsa på Alicia och Johanna, som just nu är med Team Lövsta i Florida. Både fyrbenta och tvåbenta trivs ypperligt.
För tre år sedan sa Sofia Hallin upp sig från jobbet i en klädbutik och flyttade till Island. Nu läser hon en utbildning med fokus på islandshästar.
Trött på snö och kyla? Vad passar då bättre än att drömma sig bort till värmen i Florida och veckans lyxiga hästgård? Men smakar det så kostar det...
Ridskolan Strömsholm och Flyinge är två av ridsportens riksanläggningar. De bedriver forskning, ryttar- och hästutveckling samt evenemang på absolut toppnivå.
Peder Fredricson fick gå upp på Idrottsgalans scen för tredje året i rad i Jerringprissammanhang. Nu för att dela ut priset till skidskytten Hanna Öberg.
Peders bästa accessoar – en häst: Se SVT:s galaklipp i Hippson-TV
När ponnyns bästa hästkompis gick bort fick ägaren bevittna hur den härmade dess beteende. Finns det någon förklaring till agerandet?
Det är inte helt enkelt att som hopprädd dressyrryttare ge sin häst allsidig träning. Men Amalia Di Mario bestämde sig – och lät Cayenne hoppa på träning.
Lade ut den roliga filmen på sociala medier – fick både ris och ros
På kort tid har Patrik Kittel haft fina framgångar med Delatio, nu meddelar ryttaren att hingsten är såld. Han flyttar till Danmark och Dennis Fisker.
Till HorseNews.se
Hippson nr 6
Extratjockt julnummer. I årets sista tidning får vi följa med hem till familjen Jönsson, där man verkligen kan prata om att ridkonsten har gått i arv. Numrets stora temadel viks åt hovvård.
Läs mer om innehållet
Dessutom:
Och mycket, mycket mer...
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
