Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
 
Förutom en rejäl djupdykning i de studier som tidigare har publicerats på området gjorde SLU-studenten Ulrika Hansson en egen undersökning av ridhusen på tolv anläggningar i Skåne. Hon mätte bland annat lufttemperatur och luftfuktighet i ridhusen under vintern, och jämförde sina data med hallarnas skötsel och konstruktion.
I flera av ridhusen hittade hon fuktskador på träet, korrosion på metalldetaljer och svarta prickar eller rena mögelskador. Bara två av ridhusen var helt utan synliga fuktskador eller mögelpåväxt.
För att vara en vetenskaplig studie är det för få ridhus av olika konstruktion. Detta om man vill kunna säga något om risken för fuktskador beroende på om ridhuset är oisolerat eller isolerat, om det har tillskottsvärme eller inte, vilket byggmaterial som har använts etcetera. Men det är intressant att i princip alla ridhusen i studien hade fuktproblem av en sådan omfattning att det hade börjat påverka byggnaden. Och ett mönster gick faktiskt att utläsa: Ju äldre ridhusen var desto högre grad av fuktskador hade de.
 
Se upp med tillskottsvärme
De två ridhus som visade störst påverkan var de enda som var isolerade i kombination med tillskottsvärme. Trots att de även var de enda som hade mekanisk ventilation.
Ett av ridhusen hade mycket kondens på väggar och dörrar, men det hade inte hunnit uppstå fuktskador än eftersom ridhuset precis hade tagits i bruk. Det visar att kunskapen är bristande om vilka krav som ställs för att ett ridhus ska kunna hålla i många år, och erbjuda en attraktiv och hälsosam träningsmiljö. Även helt nya byggnader kan ha problem.
I flera fall användes inte ventilationen som det var tänkt. Den kunde vara helt stängd för att få upp temperaturen i ridhuset, eller så var de fuktspärrar som fanns mellan ihopbyggda stall och ridhus hela tiden öppna. Vilket gör att de inte fungerar som de ska.
 
Temperaturväxlingar en fara
Att det bildas kondens beror på att fukten i luften övergår från ånga till vätskefas, det sker när luften är mättad på vattenånga. Ofta bildas kondens då temperaturen sjunker, eftersom kallare luft inte kan hålla lika mycket fukt. När temperaturen svänger mycket är det alltså större risk för kondens.
Termen ”relativ luftfuktighet”, som ofta används, syftar på hur stor andel fukt det finns i luften i procent av den maximala mängd luften vid en viss temperatur kan innehålla. Är det 15 grader varmt och 100 procent relativ luftfuktighet betyder det alltså att om luftens tillförs mer fukt, eller om temperaturen sjunker, kommer det att bildas kondens.
  
Hästarna avger fukt
Om man har ett ridhusunderlag som behöver vattnas tillförs ganska stora mängder fukt till ridhuset den vägen. Men hästar (och människor) som arbetar avger också fukt till den omgivande luften, både genom svett och via utandningen.
En normalstor häst som arbetar svettas ut flera liter vatten per timme, även om det är svalt i ridhuset. Är det varmt blir det betydligt mer. Om det är många hästar som arbetar i ridhuset samtidigt, och ridhuset är upptaget under flera timmar varje dag, blir det ett betydande tillskott av vatten till luften där inne.
  
Ridhuset hållet inte
Materialet som ridhuset är byggt av tar åt sig vatten om miljön är fuktig. Det kan bland annat orsaka korrosion eller röta, förändringar i hållfastheten och missfärgningar. Ett exempel är när cement har tagit åt sig fukt under en längre tid och det sedan blir minusgrader. Då vattnet i cementens porer fryser sprängs materialet inifrån. När det gäller korrosion, som när järn rostar, kan det även drabba armeringsjärn som är ingjutna i betong. Detta om betongen har tagit åt sig fukt.
Mögel i ridhuset är en fara för både människors och djurs hälsa. Dessutom kan det kosta en rejäl slant eftersom ridhuset inte håller lika länge, kostnaden för underhåll och renovering blir högre.
    
Bra luft är A och O
Hästen konsumerar ett par kubikmeter luft per minut under arbete, så luftkvaliteten i ridhuset är otroligt viktig. Det får självklart inte vara dammigt, men inte heller en massa mögelsporer. Studier har visat att instruktörer som i huvudsak arbetar i ridhus löper större risk att drabbas av luftvägssjukdomar, jämfört med dem som håller till på utomhusbanor.
Om luften i ett isolerat ridhus värms upp sjunker den relativa fuktigheten. I ett oisolerat ridhus är i stället det enklaste alternativet att öka ventilationen. Ett exempel är de perforerade väggar eller väggar av vindnät som har börjat användas i ridhus, och som i princip ger utomhusklimat i hallen.
Det går även att installera en avfuktare, men eftersom det är så stora luftvolymer och så tuffa förhållanden kan det alternativet kosta en slant. 
Arbetet mot fukten kan bli mer aktuellt i takt med att klimatförändringen gör vintrarna mildare och klimatet fuktigare. För den som är intresserad av att lära sig mer om luftkvalitet, ventilation, ridhuskonstruktioner och fukt finns det mycket matnyttigt att hämta i Ulrikas examensarbete, som finns i sin helhet via länken nedan.

Referens:
Hansson, U. 2017. Fukt och fuktskador i ridhus. Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för biosystem:
http://pa.ltj.slu.se/janlars/partnerskapalnarp/uploads/projekt/731.pdf

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.
  
Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se